VerifieradOmgranskning efter revidering: redaktoren har enbart lagt till citationsmarkorer [1] efter tre meningar som tidigare saknade markor - inga siffror eller pastaenden har andrats och inga nya siffror har tillkommit. Samtliga numeriska pastaenden var redan verifierade i forra omgangen och kopieras oforandrade. Huvudsiffrorna (3 330 vrakningar, +9 %, +60 % sedan 2020, 824 barn, 447 hushall, 433 folkbokforda, 391 ej folkbokforda, 7 907 ansokningar, 58 % aterkallade) stammer ordagrant med Kronofogdens pressmeddelande 2 feb 2026. Kommunlistan (Stockholm 254, Goteborg 241, Malmo 143, Eskilstuna 108, Norrkoping 91) aterfinns i pressmeddelandets tabell. Kronofogdens Excel-serier over barn 2008-2025 och vrakningar 1982-2025 bekraftar rekordet 824 barn, jamforelsen mot 387 (2016) och det historiska sammanhanget (1990-talet 6 000-7 600, ~2006 senast pa 3 500-nivan). Per invanare-siffrorna stammer med Bostadspolitik.se och kan reproduceras via SCB:s folkmangd (Eskilstuna 108/106 789 ≈ 10,1 per 10 000; Stockholm 254/999 239 ≈ 2,5 per 10 000; kvoten 3,98 ≈ 'nastan fyra ganger'). Eskilstunas +71 % 2021-2025 och Helsingborgs 49→70 stammer med Statistikchattens serier. Nollvisionen mot barnvrakningar sedan 2008 bekraftas av flera oberoende kallor. Metodforbehallet for barnstatistiken 2025 aterges korrekt fran Kronofogdens faktaruta. Inga materiella avvikelser hittades.
Vräkningarna slog 3 330 - Eskilstuna har flest per invånare och 824 barn drabbas
Kronofogden vräkte 3 330 hushåll under 2025 - 9 procent fler än året innan och nästan 60 procent fler än 2020 [1]. Bland dem fanns 824 barn, den högsta siffran sedan Kronofogden började mäta 2008 - även om sättet att räkna barn lades om förra året [1]. Värst per invånare är inte Stockholm utan Eskilstuna - där sker vräkningarna nästan fyra gånger så ofta per invånare som i huvudstaden [1][5].
Uppåt tre år i rad - och 60 procent sedan pandemibotten
Sedan lågpunkten 2020 har de verkställda vräkningarna ökat med nästan 60 procent [1]. Kurvan har vänt uppåt varje enskilt år sedan 2022, och 2025 är den högsta noteringen sedan mitten av 00-talet [2]. Kronofogden pekar själv på att flera tuffa år med stigande matpriser, hyror och elräkningar har krympt marginalerna för hushåll som redan levde nära gränsen. Den absolut vanligaste orsaken till att någon vräks är att hyran inte har betalats [1].
Även om nivån 2025 fortfarande ligger långt under 1990-talets toppår runt 6 000-7 000 vräkningar om året, är den tydligt tillbaka på nivåer som Sverige inte sett på nästan tjugo år [2]. Under den djupaste pandemipuckeln 2020 bromsades vräkningarna dessutom av tillfälliga stopp för avhysningar, så det låga utgångsläget överdriver delvis den procentuella ökningen [2].
De 3 330 vräkningar som Kronofogden redovisar i sitt pressmeddelande avser hushåll (fysiska personer) [1]. Räknar man in företag, som ofta vräks från lokaler, landar totalen på 3 510 - också det den högsta noteringen på nästan tjugo år [2].
Laddar diagram...
824 barn - fler än något år sedan mätningarna startade
Sverige har haft en nollvision mot barnvräkningar sedan 2008 [6]. Ändå berördes 824 barn av en vräkning under 2025, fördelade på 447 hushåll [1]. Det är fler än något tidigare år i Kronofogdens statistik och mer än dubbelt så många som 2016, då endast 387 barn drabbades [3].
Av de 824 barnen var 433 folkbokförda på den adress som vräktes [1]. Övriga 391 hade en förälder som förlorade sitt hem, utan att själva vara skrivna där - typiskt barn som bor växelvis eller regelbundet vistas hos den förälder som vräks [1]. Konsekvensen är densamma: förskola, skola och kompisar hamnar på andra sidan en akut flytt.
Rekordet kommer dock med ett metodförbehåll. Från och med 2025 har Kronofogden bytt sätt att räkna barn i vräkningsärenden [1]. Tidigare noterade handläggarna om barnet bodde permanent, växelvis eller hade umgänge på adressen; nu utgår statistiken enbart från folkbokföringen [1]. Bytet gjordes, enligt myndigheten själv, för att uppgifterna ska gå att jämföra med socialtjänstens statistik. Det betyder att 2025 års 824 barn inte är helt jämförbara med de 716 barn som räknades in 2008 - riktningen står sig, men jämförelsen bygger delvis på olika sätt att räkna [1][3].
Boverket och Länsstyrelsen i Stockholm kopplar utvecklingen till just de faktorer Kronofogden lyfter fram: höga hyresnivåer i storstadsregionerna, dyrare mat och el, samt ökad skuldsättning [6]. Regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga varför barnfamiljer vräks och föreslå åtgärder, ett arbete som ännu inte redovisats [6].
Laddar diagram...
Eskilstuna sticker ut - storstäderna långt ner
Räknat i antal vräkningar är Stockholm största kommun med 254, följt av Göteborg (241), Malmö (143), Eskilstuna (108) och Norrköping (91) [1]. Men Stockholm har också nästan en miljon invånare. Räknat per invånare byter listan skepnad helt.
Eskilstuna hamnar överst i landet med 10 vräkningar per 10 000 invånare, följt av Katrineholm (7,55) och Avesta (7,51) [5]. Stockholm, Göteborg och Malmö ligger långt ner på listan när vräkningarna sätts i relation till folkmängden [5]. Mönstret pekar mot mindre orter i mellansvenska industrilän - platser där bostadsbeståndet består av äldre allmännyttiga hyresrätter och hushållens marginaler är särskilt små.
Eskilstuna har gått från 63 vräkningar 2021 till 108 år 2025 - en ökning med 71 procent på fyra år [4]. Också Helsingborg har brutit trenden uppåt, från 49 till 70 vräkningar under samma period [4].
Sex av tio ansökningar leder aldrig till vräkning
Bakom de 3 330 verkställda vräkningarna ligger 7 907 inlämnade ansökningar från hyresvärdar under 2025 [1]. Kronofogden återkallade eller lade ned 58 procent av dem - i praktiken betalar hushållet skulden, gör upp med värden eller flyttar frivilligt innan vräkningen genomförs [1].
Enligt Boverket vet ingen exakt hur många familjer som väljer att flytta ut för att undvika en formell vräkning, och siffran över drabbade barn är därför en lägstanivå snarare än en heltäckande bild [6]. Mörkertalet gäller särskilt andrahandsboende och inneboende, där ett besked om att kontraktet upphör inte alls syns i Kronofogdens statistik [6].
För den som väl står på trappan när Kronofogden ringer på är däremot siffran en: ett hem, ofta med barn i familjen, som måste lämnas.