Statistikchatten

Statistikchatten

Nyheter

Nyheter om svensk statistik.

Stiliserad illustration av en mjukt sluttande väg med en bil och en cykel under en skyddande båge, i ljusa lugna färger.

203 dog i vägtrafiken 2025 - lägsta antalet sedan andra världskriget, och Sverige är bäst i EU per invånare

Under 2025 omkom 203 personer i vägtrafiken i Sverige, det lägsta antalet sedan andra världskrigets slut [1]. Trenden pekar nedåt över tio år: från drygt 260 döda i mitten av 2010-talet till 213 år 2024 och 203 år 2025 [1][2][3]. Alkohol och droger fanns med i 23 procent av dödsolyckorna 2024, för hög hastighet kostar enligt Trafikverket runt 50 liv om året, och 3 av 10 omkomna bilförare satt utan bälte [3][4][5]. Räknat per miljon invånare 2024 hade Sverige 20 omkomna, Danmark 24 och Nederländerna 32 - EU-snittet var 45 [6].

Abstrakt illustration med geometriska figurer som rör sig längs böjda linjer mellan olika färgade områden, som symbol för svenska studenters flytt mellan länder.

Antalet svenska studiemedelstagare i Storbritannien är det lägsta CSN någonsin har uppmätt

Svenskarna i den brittiska högskolan har rasat från 5 360 personer läsåret 2013/14 till 1 588 läsåret 2024/25 - lägre än något år CSN har mätt sedan tabellen började 2001/02 [1]. USA har fallit med nästan hälften från sin topp 2014/15, Danmark ungefär lika mycket sedan slutet av 00-talet [1]. Hur många som kommer tillbaka efter en utländsk examen finns bara mätt en enda gång, i CSN och SCB:s registerstudie från 2017: 82 procent av alla studiemedelstagare utomlands var folkbokförda i Sverige sex-åtta år efter studiestart, men bara 75 procent bland dem som ordnade hela sin utbildning utomlands på egen hand - så kallade free-movers - och bara 67 procent av dem som studerade utomlands i minst 120 veckor [2].

Tre stiliserade energitorn i pastellfärger med mjuka geometriska rökplymer, som symboliserar ländernas elproduktion.

Sverige har lagt ner fem kärnkraftsreaktorer sedan 2000 - produktionen är 35 procent under toppen

Sveriges kärnkraft producerade 48,7 terawattimmar 2024 - 35 procent under rekordåret 2004, sedan fem reaktorer stängts och sex är kvar i drift [1][6]. Under samma 25 år har hushållens elpris mer än fördubblats i Sverige, Tyskland och Frankrike, och tyska hushåll betalar idag 44 procent mer per kilowattimme än svenska [2]. Koldioxidutsläppen från el har minskat med drygt 40 procent i Tyskland och nästan halverats i Frankrike, men Sverige låg redan lågt tack vare vattenkraft och kärnkraft och släpper fortfarande ut ungefär en niondel av vad tysk el gör [4].

Stiliserad illustration av en uppåtgående ramp med en sköld, en fredssymbol och en kompassros i mjuka blå och gula toner.

Andelen som ser utrikes- och försvarspolitik som viktigast har vuxit från 2 till 7 procent

Andelen svenskar som lyfter fram utrikes- och försvarspolitik som en av Sveriges viktigaste frågor har vuxit från 2 procent år 2000 till 7 procent 2025 - den högsta nivån SOM-institutet uppmätt sedan mätningarna startade 1987 [1]. Sveriges försvarsutgifter har samtidigt stigit från strax under 1 procent av BNP i mitten av 2010-talet till Natos uppskattade 2,31 procent för 2024, vilket ger Sverige plats 9 av 31 länder i alliansens statistik [2].

Faktakoll: Hela partiledardebatten 2026

Vi hittade 97 kontrollerbara påståenden och kunde pröva 86 av dem mot myndigheternas siffror. 11 stämde inte. För 11 saknas det statistik som kan avgöra saken.

S och V har vuxit kraftigt bland 18-24-åringarna sedan 2018 enligt SCB - SD tappar från sin topp

SCB:s partisympatiundersökning (PSU) mäter vilket parti man tycker bäst om, inte hur man tänker rösta - och den har ingen egen grupp för 18-21-åringar; den yngsta åldersgruppen är 18-24 år [1][8]. Där har Socialdemokraterna nästan fördubblat sitt stöd sedan valåret 2018 (17,6 → 29,7 procent i maj 2026), Vänsterpartiet växt från 9,4 till 15,4 procent, och Miljöpartiet gått från 7,1 till 7,7 procent - efter en topp på 9,3 procent 2025 [1][2]. Sverigedemokraterna har gått motsatta vägen: från 16,6 procent 2018 upp till 20,2 procent i toppmätningen maj 2024, för att sedan falla tillbaka till 14,2 procent i maj 2026 [1][2].

Sverige har idag en av EU:s lägsta bensinpriser - och lönen räcker till nästan tre gånger så mycket bensin som en greks

Bensinen i Sverige har gått från 13 kr per liter 2015 till en topp på drygt 20 kr 2022, för att sedan falla tillbaka till 16 kr som årsmedel 2025 och 15,27 kr senaste veckan - då Sverige är näst billigast i hela EU efter Malta [1]. En genomsnittlig svensk nettolön räcker 2024 till 1 757 liter bensin i månaden, mot 618 liter för en grek och 2 820 liter för en luxemburgare [1][3]. Även när skillnader i prisnivå räknas bort ligger den svenska köpkraften på 1 606 liter mot 692 för Grekland - Sverige har alltså drygt dubbelt så mycket bränsle per lön [3][4].

Flyttskatten ska utredas - 2023 var svagaste villaåret sedan mitten av 90-talet

Bara 46 641 villor bytte ägare i Sverige 2023 - färre än något år sedan 1996 [1]. Nu tillsätter regeringen en utredning som ska se över de så kallade flyttskatterna, ledd av finansminister Elisabeth Svantesson (M) [2]. Uppdraget ska redovisas i januari 2028 [2].

Skellefteå tappade 2 745 personer 2025 - störst i Sverige, och 13 procent lämnade landet

Skellefteå kommun tappade 2 745 invånare under 2025 - fler än någon annan svensk kommun och nästan sex gånger fler än tvåan Kristianstad [1]. På 18 månader har staden krympt med 3 596 personer sedan folkmängdstoppen hösten 2024 [2][3]. Av de omkring 4 100 som jobbade på Northvolts batterifabrik hade 13 procent - drygt 500 personer - lämnat Sverige helt i januari 2026 [4].

603 000 utländska medborgare hade rösträtt i kommunvalet 2022 - bara 30 procent gick och röstade

Antalet utländska medborgare med rösträtt i kommunfullmäktigvalen har nästan fördubblats sedan 2002, från drygt 323 000 till drygt 603 000. Men valdeltagandet i gruppen sjönk till 30 procent 2022 - att jämföra med 84 procent bland svenska medborgare. Något direkt partival efter medborgarskap i just kommunvalet mäts inte, men SCB:s partisympatiundersökning bland utrikes födda visar Socialdemokraterna som klart dominerande, med Moderaterna och Sverigedemokraterna kraftigt underrepresenterade.

Sveriges arbetslöshet steg från 8,0 % 2014 till 8,8 % 2025 - och Sverige har gått från under till över EU-snittet

Arbetslösheten i Sverige låg 2025 på 8,8 procent enligt SCB:s arbetskraftsundersökning - högre än 8,0 procent 2014 och den högsta årsnivån sedan pandemiåret 2021 [1]. Bilden är att svängningen mellan konjunkturer varit stor: efter en gradvis nedgång till bottennoteringen 6,5 procent 2018 kastade covid-19 kurvan uppåt igen, och Sverige har sedan dess stannat kvar över både sin egen förkrisnivå och EU-snittet. Arbetsförmedlingens register ligger på en lägre nivå: 6,5 procent av arbetskraften 16 - 64 år var inskrivna som arbetslösa i juli 2026 [3][8].

Svenska hushåll fick 45 miljarder tillbaka i ränteavdrag 2024 - nästan en dubblering på två år

Fyra miljoner svenskar fick tillsammans 45,4 miljarder kronor lägre skatt 2024 tack vare ränteavdraget - skattereduktionen för underskott av kapital [1]. Det är den högsta nivån någonsin och nästan en dubblering jämfört med 2022, driven av Riksbankens räntehöjningar [1][3]. 45 procent av pengarna gick till dem med årsinkomst över 500 000 kronor, och personer i Stockholms län fick i snitt nästan dubbelt så mycket som personer i Västernorrland [1].

Lag och ordning har varit svenskarnas mest nämnda samhällsproblem fem år i rad - äldrefrågorna på rekordlåga nivåer

I den senaste nationella SOM-mätningen (hösten 2025) nämnde 36 procent av svenskarna spontant lag och ordning som ett av landets viktigaste samhällsproblem - fler än för någon annan fråga och femte året i rad som brottsligheten toppar listan [1]. Sjukvården var näst mest nämnd (29 procent), följd av invandring och skola (23 procent vardera) [1]. På 40 år har den mest nämnda frågan bytts ut tre gånger: miljön dominerade i slutet av 80-talet, arbetslösheten under 90-talskrisen, och sedan 2021 är det brotten - medan äldrefrågorna fallit från 24 procent kring millennieskiftet till 8 procent 2025 [1].

Riksbankens styrränta ligger på 1,75 procent - lägre än 2000-talet men fem gånger 2010-talssnittet

Riksbankens styrränta står i dag på 1,75 procent. Det är klart lägre än snittet på 2,9 procent under 2000-talet, men klart högre än 2010-talssnittet på 0,3 procent - då Sverige hade minusränta i nästan fyra år, vilket drar ner det snittet kraftigt. Sverige ligger lägre än både euroområdet (2,25 procent) och USA (3,625 procent) i augusti 2026.

Löfven I hade lägst arbetslöshet, Kristersson den högsta - och Sverige har passerat EU-snittet med råge

Sedan 2006 har arbetslösheten i Sverige varit lägst under Stefan Löfvens första mandatperiod - i snitt 7,0 procent 2015-2018 - och högst under Ulf Kristersson: 8,3 procent i snitt 2023-2025, med 8,8 procent för helåret 2025 och 8,7 procent säsongsrensat under andra kvartalet 2026 [1][2]. Skillnaden mellan inrikes och utrikes födda har legat på mellan 7 och 14 procentenheter hela perioden, ungdomsarbetslösheten har stigit tillbaka mot pandeminivåer, och sedan 2022 har Sverige gått från strax över EU-snittet till att ligga bland de fyra länderna i EU med högst arbetslöshet [3][7].

Klyftorna mellan stadsdelar består i Sveriges storstäder - Göteborg drar ifrån

På 20 år har andelen utrikes födda ökat med 8 procentenheter i Stockholm, 11 i Göteborg och 13 i Malmö [1]. Skillnaderna mellan stadsdelar är fortsatt mycket stora: gapet i andel utrikes födda mellan Göteborgs mest och minst utrikes födda områden har vuxit sedan 2010. Malmös rikaste område har en medianinkomst som är fyra gånger så hög som det fattigaste, och den bäst tillgängliga jämförelsen - forskning på 2011 års data - pekar ut Sverige som mer segregerat än både Norge och Danmark [2].

Rån, inbrott, cykel- och fickstölder - alla fyra brottstyperna färre nu än för tio år sedan

Alla fyra brottstyperna är på tydlig retur enligt Brå. Antalet anmälda rån totalt mer än halverades från 8 461 (2015) till 3 769 (2025) - den lägsta nivån sedan 1984 - och rånen mot privatpersoner specifikt föll från topp 7 741 (2019) till 3 155 (2025) [1][6]. Bostadsinbrotten backade med 61 procent, fickstölderna med två tredjedelar och cykelstölderna med knappt en tredjedel [1][6]. Storstadsregionerna står fortfarande för lejonparten, men har också fallit snabbast, och Brå:s trygghetsundersökning bekräftar bilden: färre svenskar uppger själva att de utsatts.

Svenskarna tankar 22 procent mindre bensin och diesel än år 2000 - prischocker syns bara kort

Sverige tankade 798 liter bensin och diesel per invånare 2024, och 2025 preliminärt 778 - den lägsta nivån i den nästan 25-åriga serien och en femtedel mindre än år 2000 [1][2]. Bensinen är mer än halverad per person medan dieseln, som fram till 2019 fyllde bortfallet, nu också faller. Skattesänkningar och prischocker ger korta studsar i försäljningen, men den långsiktiga nedgången drivs av snålare bilar och en snabbt växande elflotta - inte av priset vid pump.

Sveriges glesbygd har tappat 51 000 invånare sedan 2000 medan storstäderna vuxit med en halv miljon

I Sveriges 55 landsbygdskommuner har folkmängden krympt med 7,5 procent sedan år 2000, samtidigt som Stockholm, Göteborg och Malmö vuxit med 33 procent [1]. Nästan tre av tio invånare i glesbygden är i dag 65 år eller äldre, mot ungefär var sjätte i storstäderna [1], och inkomstgapet mellan land och stad har vuxit från 10 till nästan 18 procent [2]. I ett nordiskt perspektiv är gapet mellan glesbygd och stad störst i Sverige - i Danmark är det nästan borta [3].

Försvarsbudgeten upp 26 miljarder 2026 - andelen av BNP nästan fördubblad på sju år

Statens försvarsutgifter ökar med nästan 27 miljarder kronor 2026 och landar på 175 miljarder - den största ökningen på ett år i modern tid. Andelen av Sveriges BNP väntas nå 2,8 procent, mot bottennoteringen 1,03 procent så sent som 2017. Regeringen siktar redan på 3,5 procent till 2030.

Fler svenskar läser bok en vanlig dag än på 1980-talet - men morgontidningen tappar

En genomsnittlig dag 2024 läste eller lyssnade 51 procent av svenskarna på en bok - den högsta siffran sedan Nordicoms Mediebarometer började mäta 1979 [1]. Under samma tid har den dagliga räckvidden för morgontidningen fallit från runt 74-76 procent på 1980-talet till 53 procent 2024 [1][2]. Bakom snitten döljer sig två skarpa mönster: kvinnor läser böcker mycket mer än män (59 mot 43 procent), och tidningarna har tappat läsare i alla åldersgrupper - men brantast bland unga [1].

Andelen förstföderskor med allvarliga bristningar har minskat från 6,0 till 4,8 procent på tio år - Skåne följer rikstrenden

Andelen förstföderskor som drabbas av en bristning av grad 3 eller 4 vid vaginal förlossning har minskat från 6,0 procent 2014 till 4,8 procent 2024 enligt Socialstyrelsens medicinska födelseregister - räknat på alla vaginala förlossningar inklusive de med sugklocka eller tång [1]. Skåne ligger sedan flera år tillbaka i nivå med rikssnittet - inte över det: 4,4 procent 2022 och 4,7 procent 2023 mot 4,8 procent i riket [1]. De verkligt stora skillnaderna finns mellan regioner: 2024 varierade andelen från 3,3 procent i Halland till 7,5 procent i Blekinge, men flera av de mest extrema värdena bygger på så få förlossningar att de svänger kraftigt mellan år [1].

38 mässlingsfall 2024 - flest sedan 2018, MPR-täckningen 93,9 procent och lägst i Stockholm

Sverige rapporterade 38 mässlingsfall 2024 enligt Folkhälsomyndigheten - fler än något år sedan 2019 men färre än under Göteborgsutbrottet 2017-2018 och nivåerna kring millennieskiftet [1]. MPR-vaccinationstäckningen bland tvååringar landade på 93,9 procent nationellt, med Stockholms län lägst (91,8) och Blekinge högst (97,5) - och tio av 21 regioner under WHO:s tröskel på 95 procent [2]. I ett europeiskt perspektiv hör Sverige till länderna med både minst mässling och relativt hög täckning, men vi ligger under de nordiska grannarna och långt under det Rumänien som drev fjolårets europeiska utbrott [4].

Malmös judiska församling har krympt från över 2 000 medlemmar på 1970-talet till drygt 500 i dag

Judiska Församlingen i Malmö hade över 2 000 medlemmar en bit in på 1970-talet - i dag är de omkring 540. Stockholms församling är i dag ungefär nio gånger så stor (cirka 4 400-4 500 medlemmar) och Göteborgs runt 1 000, men för Stockholm och Göteborg finns inga publicerade siffror från 1970-talet att jämföra med. Brås statistik över antisemitiska hatbrott finns bara från 2008 och framåt, och redovisas per polisregion - inte per kommun. Enligt Brå identifierades 47 polisanmälda huvudbrott med antisemitiskt motiv i polisregion Syd (Skåne, Blekinge, Kronoberg och Kalmar län) år 2024.

38 mässlingsfall 2024, 9 fall 2025 - och 93,4 procent av tvååringarna MPR-vaccinerade

Under 2024 rapporterades 38 fall av mässling i Sverige - flest på sex år [1]. Året därpå, 2025, sjönk siffran till nio [1]. Men bara halvvägs in i 2026 har minst 21 nya fall bekräftats efter ett utbrott på musikfestivalen Urkult i Västernorrland - i den takten kan årets slutsiffra hamna i nivå med eller över 2024 [1][2]. Bland tvååringarna är 93,4 procent MPR-vaccinerade nationellt - lägst i Norrbotten (90,7 %) och Stockholm (91,6 %) [3]. Inget nordiskt land når WHO:s mål på 95 procent för båda MPR-doserna [3][9][10][11][12].

Mässlingsutbrottet efter Urkult uppe i 21 fall - och Sveriges MPR-skydd har krympt under WHO:s gräns

På fem dagar har 21 barn och vuxna insjuknat i mässling efter festivalen Urkult i Näsåker - fler fall från en enda festival än Sverige hade under hela pandemin 2020-2022 tillsammans [1][11]. De allra flesta är barn, och nästan alla är ovaccinerade [1]. Andelen tvååringar som fått första sprutan mot mässling har samtidigt sjunkit från 97,2 till 93,4 procent på fem år - precis under den gräns som Världshälsoorganisationen säger krävs för att stoppa smittan [5][7][8].

Skjutningarna på lägsta halvårsnivån sedan mätstart - men Sverige har flera gånger fler dödsskjutningar per invånare än övriga Norden

Första halvåret 2026 skedde 39 skjutningar i Sverige, varav 8 med dödlig utgång - det lägsta halvåret sedan Polisen började föra statistiken 2017 och en nedgång på 55 procent jämfört med samma period 2025. Nedgången är kraftigast i Stockholm och Syd, tidigare centrum för det dödliga gängvåldet. Trots raset är Sverige klart högst i Norden när dödsskjutningar räknas per invånare: det svenska snittet 2014-2019 låg på 4,0 per miljon invånare, mer än dubbelt det europeiska snittet, medan de övriga nordiska länderna befann sig under det snittet.

Stiliserad illustration där ett landskap delas i en varm, torr södra del med krympande floder och en sval, blå norra del med rinnande vatten och en smältande snöflinga.

Rekord i södra Sverige, allt färre i norr - så har lågflödesdagarna utvecklats enligt SMHI

Antalet dygn per år med extremt lågt vattenflöde har ökat kraftigt i södra Sverige och Mälardalen sedan 1990-talet - år 2018 slogs 1989 års rekord med 142 dygn i Norra och södra Östersjöns vattendistrikt [1]. I Norrland är utvecklingen den motsatta: i Bottenvikens vattendistrikt har snittet fallit från 38 dygn per år på 1970-talet till 1,5 dygn per år under 2020-2023 [1][2]. En viktig reservation följer med: den norrländska minskningen beror på att vintrarna blivit mildare - inte på att det finns mer vatten under sommaren.

Abstrakt flatvektor-illustration med två geometriska former som pekar åt olika håll, omgivna av små symboler för idéer och kapital.

Sverige är etta i EU:s innovationsindex 2026 - men utländska investerare har blivit försiktigare

Sverige rankas som EU:s mest innovativa land i European Innovation Scoreboard 2026, med Danmark tätt bakom och Finland som halkat ur gruppen "Innovation Leaders". Samtidigt har värdet på utländska direktinvesteringar i Sverige stigit från 2 679 till 4 701 miljarder kronor mellan 2015 och 2024 - men de årliga nya inflödena har mattats markant sedan 2022 och antalet nya utländska investeringsprojekt föll med 19 procent 2023 enligt EY.

Abstrakt illustration med geometriska former och en mjuk nedåtgående kurva som symboliserar minskade statsbidrag till folkbildningen.

Statsbidraget till studieförbunden krympte till 1,42 miljarder 2025 - och Folkbildningsrådet har krävt tillbaka 86 miljoner sedan fusket avslöjades

Folkbildningsrådet fördelade 1 424 miljoner kronor till åtta studieförbund 2025 - lägsta beloppet sedan 2010 och en minskning med 20 procent på bara två år [1]. Bakom raset ligger regeringens neddragning i den nya bidragsmodellen 2024 och att Ibn Rushd förlorade sina 24,7 miljoner kronor från 2025 [1][2]. Efter att en särskild genomlysning 2020 avslöjade omfattande fusk med deltagarrapporter har rådet krävt tillbaka drygt 86 miljoner kronor från studieförbunden fram till och med 2025 - med 2023 som rekordår på 17,9 miljoner [3][4].