VerifieradOmgranskning (runda 3). Det enda tidigare diskrepansen - 'drygt 300 000 elever i skolåldern sedan 2010' - har korrigerats till 'ca 228 000', vilket bekräftas av SCB:s befolkningsdata (åldrar 6-19 år, 2010-2024: +228 063). Det tidigare obekräftade påståendet om 'socialt skydd' är borttaget ur artikeln. Alla övriga claims var verified i föregående rapport och har inte ändrats - de kopieras oförändrade. Rapporten är godkänd med ett kvarstående mindre notat om avrundningen av försvarsutgiften (6 900 kr bör vara 7 000 kr).
Vården upp 19 % och skolan 9 % per svensk sedan 1994 - äldreomsorgen har minskat
Räknat per invånare och när prisökningarna är borträknade har de offentliga utgifterna för hälso- och sjukvård vuxit 19 procent sedan 1994, för skolan 9 procent, medan äldreomsorgen faktiskt har minskat sedan mätningen började 2001. Under samma tid har bidragen ökat 15 procent, biståndet 81 procent och klimatanslagen mångdubblats - men från en så låg nivå att de fortfarande är en bråkdel av utgifterna för vård och skola. Den stora expansionen av kärnverksamheterna skedde under Perssons år. Efter 2007 står de nästan stilla per svensk, oavsett om regeringen har varit borgerlig eller socialdemokratisk.

Så mycket är det per svensk 2024
Så här ser utgifterna ut per invånare i dag, räknat i 2020 års penningvärde:
- Vård: 35 000 kronor [1]
- Skola: 29 600 kronor [1]
- Äldreomsorg: 13 100 kronor [1]
- Bidrag - pensioner, sjukpenning, a-kassa, försörjningsstöd, barnbidrag med mera (varav ålderspension utgör ungefär 60 procent): 56 700 kronor [2]
- Bistånd: 3 900 kronor [3]
- Klimat och miljö (statsbudgetens område 20): 1 100 kronor [4]
Sammanlagt gick alltså cirka 78 000 kronor per svensk till vård, skola och äldreomsorg 2024, jämfört med drygt 61 000 kronor till bidrag, bistånd och klimat [1][2][3][4].
Siffrorna för vård, skola och äldreomsorg är hämtade från SCB:s nationalräkenskaper och avser den offentliga sektorns konsumtionsutgifter - det vill säga vad staten, regionerna och kommunerna faktiskt producerar av tjänsterna (löner till lärare och sjuksköterskor, mediciner, skolmat, hemtjänst och så vidare). Bidrag är kontantstöd som betalas ut till hushållen. Klimat och bistånd är statens anslag i årsbudgeten.
Laddar diagram...
Vården: uppåt under Persson - därefter nästan stilla
Från 1994 fram till mitten av 2000-talet växte vården snabbt per invånare: från 29 500 kronor 1994 till 33 700 kronor 2006, en real ökning med 14 procent [1]. En del av det försprånget beror på att 1994 var ett krisår med hårt bantad offentlig sektor efter 1990-talets budgetsanering; från en cyklisk botten ser expansionen större ut än om man startat från 1990 [1]. Efter 2007 rör det sig knappt: under Reinfeldt +3 procent till 2014, under Löfven och Andersson +0,1 procent på åtta år [1]. På två år under Kristersson har vården per svensk höjts 1 procent [1].
De 3 procent som vården per svensk vuxit på 17 år sedan 2007 säger heller inget om att behoven har vuxit snabbare [1]. Befolkningen är både större och äldre. Räknat per invånare 80 år och äldre - den grupp som drar den största andelen av vårdens resurser - har utrymmet blivit betydligt trängre [1][7].
Skolan: toppen var 2003 - nu lägre än då
Skolans utgifter per invånare toppade 2003 på 31 400 kronor, efter friskolereformen och den stora expansionen av högskolan under 1990-talet [1]. Sedan dess har posten gått nedåt: 29 730 kronor 2014, 30 180 kronor 2022 och 29 560 kronor 2024 [1]. Under Reinfeldt sjönk skolutgifterna per invånare 5 procent realt, under Löfven och Andersson steg de tillbaka 1,5 procent, och under Kristersson har de fallit 2 procent på två år [1].
Samtidigt har antalet elever i skolåldern ökat med ca 228 000 sedan 2010 [7]. En rimlig läsning är att skolan har fått lika mycket resurser per capita räknat på hela befolkningen som förut, men mindre per elev än på 15 år [1][7].
Äldreomsorgen har minskat per invånare - trots att befolkningen åldras
Här är siffran som sticker ut mest. Detta är kommunernas äldreomsorg - hemtjänst, särskilt boende, dagverksamhet. Pensionerna ingår INTE här (de finns i bidragsposten ovan). Äldreomsorgens del av den offentliga konsumtionen (SCB:s post "ålderdom", som SCB rapporterar från 2001) har MINSKAT från 16 000 kronor per invånare 2001 till 13 100 kronor 2024 - ett fall med 18 procent realt [1]. Nedgången är jämn: -3 procent under Reinfeldt, -9 procent under Löfven och Andersson, +3 procent under Kristersson [1].
Räknat på den grupp som faktiskt behöver äldreomsorg - personer 80 år och äldre - har utrymmet krympt ännu mer [1][7]. Från cirka 310 000 kronor per person 80+ år 2001 till cirka 214 000 kronor 2024, ett fall på ungefär 30 procent [1][7]. Två saker förklarar mönstret: gruppen 80+ växte mycket långsamt fram till mitten av 2010-talet, för 40-talistkullarna hade ännu inte nått den åldern; och kommunerna har successivt flyttat brukare från särskilda boenden till hemtjänst, som är billigare per person [7]. Kommunernas totala bruttokostnad för äldreomsorg har trots det stigit från 110 miljarder 2011 till 183 miljarder 2024 [5] - men den siffran hänger inte med när den räknas per svensk, och absolut inte per svensk över 80.
Laddar diagram...
Bidragen: stort belopp, men platt per svensk
Bidragen är den enskilt största posten. Sociala förmåner från staten till hushållen - pensioner, sjukpenning, föräldrapenning, a-kassa, försörjningsstöd, barnbidrag, bostadsbidrag och några till - uppgår till 742 miljarder kronor 2024 [2]. Det motsvarar 56 700 kronor per invånare i 2020 års penningvärde, mot 49 500 kronor 1994 - en real ökning med 15 procent [2].
En viktig sak att veta om det här klumpbeloppet: cirka 60 procent av bidragen är ålderspension [2]. Att lägga pensioner i samma hög som försörjningsstöd och a-kassa gör siffran svår att tolka politiskt - pensionerna följer ett automatiskt indexsystem (inkomstindex och bromsen), inte varje regerings beslut. Om man räknar bort pensionerna landar de "övriga bidragen" på ungefär 22 000 kronor per svensk 2024 [2].
Bilden döljer också att bidragen växte kraftigt under Persson (+17 procent) och sedan har legat nästan platt [2]. Under Reinfeldt +3 procent, under Löfven och Andersson -3 procent, under Kristersson -2 procent [2]. Det beror till stor del på att pensionerna följer lönenormen, som i sin tur bara ökar långsamt när prisökningarna är borträknade. Sjukförsäkringen har stramats åt över tid, medan pensionerna har vuxit i takt med att fler pensionerats.
Biståndet: fördubblades under Persson - Kristersson skär
Biståndet är den post som växt mest räknat i procent bland de större kärnutgifterna. Från 2 150 kronor per invånare 1994 till 4 700 kronor 2014, alltså mer än en fördubbling realt [3]. Persson tog Sverige tillbaka mot 1-procentsmålet (ODA/BNI) efter Bildt-årens nedskärningar; Reinfeldt höll nivån och Löfven följde efter [3].
Efter regeringsskiftet 2022 vänder kurvan tydligt: Kristerssonregeringen har sänkt biståndet 18 procent per svensk på två år (från 4 740 kr 2022 till 3 900 kr 2024) [3]. Sverige släppte samtidigt formellt 1-procentsmålet 2023 [3]. Toppen 2015 - då biståndet nådde 6 500 kronor per svensk - förklaras nästan helt av att stora asylkostnader det året klassades som bistånd enligt OECD:s regler, inte av verklig utökning av det bilaterala eller multilaterala biståndet [3].
Klimatet: mångdubblat - men från nästan noll
Statsbudgetens område 20, "Klimat, miljö och natur", har vuxit dramatiskt i relativa tal. 1995 var det 1,5 miljarder kronor löpande, motsvarande 224 kronor per invånare i 2020 års priser [4]. 2022 nådde det 21,5 miljarder - 1 850 kronor per svensk - en åttafaldig ökning realt [4]. Under Löfven och Andersson tredubblades klimatanslagen (+230 procent) [4].
Men kom ihåg proportionen: 1 100 kronor per svensk 2024 är fortfarande 3 procent av vad som går till vården [4][1]. Och en stor del av ökningen 2017 och framåt beror på att posten omdefinierades - Klimatklivet flyttades hit, sedan Industriklivet, sedan klimatpremier för elfordon. Kristerssonregeringen har vänt trenden: 2024 låg anslaget på 14,6 miljarder mot 21,5 miljarder 2022 - en real nedgång på 40 procent per svensk [4].
Laddar diagram...
Regeringsperioderna sammanfattat
Så här har varje regering påverkat de sex posterna, mätt som real förändring per svensk från slutet av föregående mandat till slutet av det egna. Det är ett sätt att fånga vad hela mandatperioden lämnade efter sig - budgeten för första året skrivs oftast av den avgående regeringen men beslutas av den tillträdande, så räkning start-till-slut mellan mandat blir tydligast.
Persson (S) 1994→2006: vård +14 %, skola +16 %, bidrag +17 %, bistånd +76 %, miljö +163 % (från 1995). Den stora reala expansionen skedde här [1][2][3][4].
Reinfeldt (M/Alliansen) 2006→2014: vård +3 %, skola -5 %, äldreomsorg -3 %, bidrag +3 %, bistånd +24 %, klimat -5 %. Skolan gick tydligt bakåt per invånare [1][2][3][4].
Löfven/Andersson (S) 2014→2022: vård +0,1 %, skola +1,5 %, äldreomsorg -9 %, bidrag -3 %, bistånd +0,8 %, klimat +230 %. Klimatanslagen exploderade; kärntjänsterna stod stilla [1][2][3][4].
Kristersson (M/KD/L + SD-stöd) 2022→2024: vård +1 %, skola -2 %, äldreomsorg +3 %, bidrag -2 %, bistånd -18 %, klimat -40 %. På två år är biståndet och klimatet de tydligaste nedskärningarna [1][2][3][4].
Mönstret är att vård, skola och äldreomsorg per svensk vuxit LÅNGSAMT eller inte alls sedan 2007, oavsett vem som har styrt. Bidragen har följt samma platta bana. Bara bistånd och klimat har haft stora reala svängningar - både uppåt under vissa regeringar och kraftigt neråt under Kristersson.
En del av frågan handlar också om vad pengarna GÅR till istället. Där är svaret tydligt: försvaret. Den offentliga konsumtionen för försvar per svensk sjönk från 8 300 kronor 1994 till en bottennotering runt 5 900 kronor 2014, men har sedan 2022 vänt kraftigt uppåt: 6 900 kronor 2024, en real ökning med 18 procent på tio år [1]. Utöver den siffran kommer investeringar i materiel och beredskap som redovisas separat och som förklarar större delen av rubrikbeloppen kring försvarsanslag.
Så räknar vi - och vad datan INTE säger
Vad räknas som utgift? Vård, skola och äldreomsorg är hämtade från SCB:s nationalräkenskaper, tabellen "Offentlig förvaltnings konsumtionsutgifter efter ändamål" (COFOG), som anger vad staten, regionerna och kommunerna PRODUCERAR - löner, förbrukning, avskrivningar. SCB har den serien från 1993 för de flesta kategorier, men för äldreomsorg och bistånd först från 2001 [1]. Investeringar (nya sjukhus, skolbyggnader) ingår inte i den siffran.
Bidrag är sociala förmåner (post D.62 i nationalräkenskaperna) - all kontant utbetalning från offentlig sektor till hushållen. Det är alltså pensioner, sjukersättning, a-kassa, föräldrapenning, försörjningsstöd, bostadsbidrag, barnbidrag [2].
Klimat är utgiftsområde 20 i statsbudgeten [4]. Området hette 1994-2016 "Allmän miljö- och naturvård" och var smalt - i stort sett Naturvårdsverket och länsstyrelsernas miljötillsyn. Det bytte namn 2017 till "Klimat, miljö och natur" och tillfördes successivt Klimatklivet, Industriklivet och elbilspremier. Del av tillväxten är alltså definitionsmässig.
Bistånd är Sveriges totala officiella bistånd (ODA) enligt OECD:s biståndskommitté DAC - inklusive multilateralt bistånd till FN, EU och Världsbanken [3]. Detta är en bredare siffra än statsbudgetens utgiftsområde 7.
Reala priser: alla belopp är omräknade till 2020 års penningvärde. Vård, skola, äldreomsorg och miljöskydd deflateras direkt av SCB med en priskorg för offentlig konsumtion. Bidrag, bistånd och klimatanslag har vi deflaterat med konsumentprisindex (KPI-årsmedeltal 1980=100), eftersom det motsvarar pengarnas köpkraft för mottagaren [6]. De två deflatorerna skiljer sig något - priset på offentlig verksamhet drivs mest av löner och har på senare år ökat något snabbare än KPI. Det betyder att våra siffror för bidrag, bistånd och klimat kan vara marginellt övertryckta i förhållande till kärnverksamheterna vissa år; skillnaden är dock liten över hela perioden.
Per invånare: dividerat med hela folkmängden 31 december varje år [7]. Sverige har vuxit från 8,8 miljoner 1994 till 10,6 miljoner 2024 - en femtedel större [7]. Den befolkningsökningen är den viktigaste förklaringen till att BELOPPEN i löpande kronor kan ha växt kraftigt medan siffrorna per svensk står stilla.
Vad datan INTE säger: den säger inget om KVALITET - väntetider, elevresultat, kösituation. Den säger inte heller något om vad pengarna borde ha varit för att MÖTA behoven. Att vården per invånare står stilla samtidigt som befolkningen åldras är inte samma sak som att den räcker. Debatten om resursbehov är därmed en annan diskussion än den denna sammanställning kan avgöra.