Utrikes föddas sysselsättning har stigit kraftigt på tio år - men gapet till inrikes födda består i arbetslösheten

År 2015 arbetade 64,3 procent av de utrikes födda i åldern 16-64 år, mot 79,5 procent av de inrikes födda ^[1]. Skillnaden mellan grupperna var alltså drygt 15 procentenheter ^[1]. Sedan dess har utrikes föddas sysselsättningsgrad stigit i stort sett varje år, med undantag för pandemiåret 2020 ^[1]. Toppen nåddes 2023, då 71,9 procent av de utrikes födda 16-64 år arbetade och skillnaden mot inrikes födda krympte till 9,4 procentenheter ^[1].

De två senaste åren har utvecklingen mattats av. 2025 arbetade 71,1 procent av de utrikes födda 16-64 år, mot 80,2 procent av de inrikes födda ^[1]. Gapet är därmed 9,1 procentenheter ^[1] - något lägre än 2023, men fortfarande klart lägre än 2015. Inrikes föddas sysselsättningsgrad har rört sig lite grand nedåt sedan 2019 (från 81,8 till 80,2 procent), medan utrikes födda står för nästan hela den långsiktiga ökningen ^[1].

En viktig del av förklaringen ligger i konjunkturen. Under pandemin 2020 föll utrikes föddas sysselsättningsgrad från 66,4 till 63,8 procent - en nedgång på 2,6 procentenheter - medan inrikes födda bara backade 1,5 procentenheter ^[1]. Utrikes födda är överrepresenterade i kontaktnära branscher som hotell, restaurang, städ och handel, vilket förklarar den större dippen ^[2]. När de branscherna öppnade igen 2021-2023 rekylerade sysselsättningen mer kraftfullt bland utrikes födda än bland inrikes ^[1].

När siffrorna delas upp på kön framträder ett tydligt mönster: utvecklingen har varit stark för både utrikes födda kvinnor och män, men männen har närmat sig inrikes födda snabbare.

Utrikes födda män 16-64 år hade en sysselsättningsgrad på 68,0 procent 2015 ^[1]. Tio år senare är den 75,1 procent - en ökning med 7,1 procentenheter ^[1]. Inrikes födda män ligger i stort sett stilla, från 80,5 till 80,9 procent ^[1]. Det innebär att gapet mellan utrikes och inrikes födda män har krympt från 12,5 till 5,8 procentenheter på tio år - nästan en halvering ^[1].

Utrikes födda kvinnor 16-64 år har gått från 60,9 procent 2015 till 67,1 procent 2025, en ökning med 6,2 procentenheter ^[1]. Inrikes födda kvinnor har rört sig från 78,5 till 79,6 procent ^[1]. Gapet mellan de två kvinnogrupperna har krympt från 17,6 till 12,5 procentenheter - också en tydlig minskning, men mindre än för männen ^[1].

Inom gruppen utrikes födda består alltså könsgapet: 2015 var det 7,1 procentenheter mellan män och kvinnor, 2025 är det 8,0 procentenheter. En del av förklaringen är att utrikes födda kvinnor oftare står helt utanför arbetsmarknaden, inte bara är arbetslösa. Konjunkturinstitutet konstaterar att skillnaden mellan kvinnor födda utanför Norden och EU och inrikes födda kvinnor 20-64 år uppgick till närmare 20 procentenheter 2023, och att den främst förklaras av lägre arbetskraftsdeltagande snarare än högre arbetslöshet ^[3].

Utrikes födda är en heterogen grupp. Uppdelat på födelseregion är skillnaderna stora: en person född i Sydamerika eller Norden har markant högre sysselsättning än en person född i Afrika eller Asien.

De sista åren där SCB publicerat en detaljerad världsdelsindelning i sin registerbaserade statistik (RAMS) är 2018. Då var förvärvsintensiteten för 20-64-åringar 84,6 procent bland Sverige-födda, 74,5 procent bland Sydamerika-födda, 70,5 procent bland Europa-födda utanför Norden, 57,1 procent bland Afrika-födda och 56,9 procent bland Asien-födda ^[4]. Gapet mellan Sverige- och Afrika-födda hade då redan minskat från 35,3 procentenheter 2015 till 27,5 procentenheter 2018 - en klart snabbare förbättring än för de flesta andra grupper.

Efter 2018 slutade SCB att publicera den detaljerade indelningen per världsdel. I den grövre efterföljaren (2019-2021) grupperas gruppen som "utomlands exkl. EU och Norden", där Afrika, Asien och andra utomeuropeiska ryms i samma kategori. För den gruppen fortsatte förbättringen: förvärvsintensiteten för män 20-64 år steg från 67 procent 2019 till 70 procent 2021, för kvinnor från 59 till 61 procent ^[5]. Att sedan säga exakt hur Afrika- eller Asien-födda ligger 2024 eller 2025 går inte utan att beställa mikrodata. Att AKU:s aggregerade siffra för alla utrikes födda fortsatt uppåt fram till 2023 talar dock för att förbättringen bland utomeuropeiskt födda hållit i sig, i alla fall fram till konjunkturvändningen 2024.

En av de starkaste förklaringarna till skillnader mellan grupper är hur länge personen har bott i Sverige. SCB:s registerbaserade statistik för november 2024 visar att sysselsättningsgraden bland utrikes födda 20-65 år är 53,3 procent för dem som har varit i landet 0-3 år, 67,7 procent för dem med 4-9 år i landet, och 74,9 procent för dem med minst 10 år i landet ^[6].

Gapet till inrikes födda (84,2 procent 2024) är alltså stort direkt efter ankomst men krymper snabbt. Efter tio år är gapet nere i cirka 9 procentenheter - ungefär samma nivå som det totala AKU-gapet. Men det stängs inte helt: även med lång vistelsetid ligger utrikes födda cirka tio procentenheter under inrikes födda.

Den mest slående skillnaden är könsgapet bland de nyanlända. Bland utrikes födda kvinnor som varit i Sverige 0-3 år arbetar bara 43,4 procent, mot 63,5 procent av männen - ett gap på hela 20 procentenheter ^[6]. Efter 4-9 år är gapet nere i 11 procentenheter (61,7 mot 72,6 procent), och efter 10+ år är det helt borta - då ligger både kvinnor och män på 74,9 procent. Det är alltså framför allt nyanlända kvinnor som drar ned den totala siffran.

Riksbanken har konstaterat att den genomsnittliga vistelsetiden bland utrikes födda i Sverige har ökat sedan invandringen minskade efter 2016 ^[2]. Det är en av flera förklaringar till att den totala sysselsättningsgraden bland utrikes födda har lyft de senaste åren - fler har haft tid att etablera sig.

Att sysselsättningsgraden går upp betyder inte automatiskt att arbetslösheten går ned. Det är två mått som fångar olika saker. Sysselsättningsgraden är andelen av hela befolkningen som arbetar. Arbetslösheten är andelen av arbetskraften (de som antingen jobbar eller söker jobb) som inte har jobb. Rör man sig från att stå utanför arbetskraften till att söka jobb blir man arbetslös i statistiken - även om man ännu inte fått ett jobb.

AKU visar att arbetslöshetsgapet mellan utrikes och inrikes födda 16-64 år har varit anmärkningsvärt stabilt över tioårsperioden. Utrikes födda hade en arbetslöshet på 16,3 procent 2015, 15,5 procent 2019, 19,2 procent under pandemiåret 2020, 15,2 procent 2023 och 16,3 procent 2025 ^[1]. Inrikes födda gick från 5,5 procent 2015 till 6,1 procent 2025. Skillnaden mellan grupperna var 10,8 procentenheter 2015 och 10,2 procentenheter 2025 - i praktiken oförändrad.

Det innebär att en del av lyftet i sysselsättningsgraden beror på att fler utrikes födda kommit in i arbetskraften (blivit synliga i statistiken), inte enbart på att fler fått jobb. Utrikes födda löper fortfarande cirka tre gånger så hög risk att vara arbetslösa som inrikes födda. Konjunkturinstitutet menar att arbetslöshetsgapet är det svåraste måttet att flytta, eftersom det avspeglar strukturella skillnader i utbildning, språkkunskaper och kontaktnät ^[3].

Uppgången i sysselsättningsgraden bland utrikes födda handlar om flera faktorer som samverkar.

Ökad vistelsetid. Efter rekordåret 2015, då drygt 160 000 personer sökte asyl i Sverige, sjönk antalet nyanlända kraftigt. Det innebar att den grupp utrikes födda som var kvar i mätningen fick fler år på sig att etablera sig. Konjunkturinstitutet bedömer att den ökade genomsnittliga vistelsetiden bidragit till att sänka den strukturella arbetslösheten bland utrikes födda ^[3].

Etableringsprogrammet har mognat. Sedan 2010 har ansvaret för nyanländas etablering legat på Arbetsförmedlingen. Konjunkturinstitutet skriver att reformen "verkar ha bidragit positivt" till sysselsättningen på lite längre sikt ^[3].

Konjunkturen 2021-2023. När pandemin lyfte återhämtade sig arbetsmarknaden ovanligt starkt. Utrikes födda drog nytta av detta i högre grad eftersom de var mer beroende av kontaktnära branscher som drabbats extra hårt av restriktionerna ^[2].

Kompositionseffekt: ukrainska flyktingar sedan 2022. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i mars 2022 har tiotusentals ukrainare fått tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige via EU:s massflyktsdirektiv. Ukrainare har en annan sammansättning än tidigare flyktingkohorter - genomsnittligt hög utbildning och rätt att arbeta från dag ett - vilket sannolikt bidragit till att lyfta den totala sysselsättningsgraden bland utrikes födda 2022-2023. Hur stor denna kompositionseffekt är går inte att avläsa direkt från AKU:s sammanslagna siffror.

Utbildningsgap. Konjunkturinstitutet lyfter att en stor del av det bestående gapet drivs av utbildningsnivå: 38 procent av flyktingar och anhöriga som kom 2000-2017 saknade gymnasieutbildning ^[3]. Sverige har dessutom lägst andel lågkvalificerade jobb i EU, vilket är strukturellt ogynnsamt för grupper med kort formell utbildning.

Konjunkturavmattning 2024-2025. Att sysselsättningsgraden bland utrikes födda har sjunkit lite från toppen 2023 hänger ihop med den allmänt svagare arbetsmarknaden. Utrikes födda är mer konjunkturkänsliga eftersom de oftare har tidsbegränsade anställningar och jobbar i branscher som är känsliga för nedgångar ^[2].

Sverige internationellt. Konjunkturinstitutet konstaterar att sysselsättningsgraden bland utrikes födda i Sverige inte är låg internationellt ^[3]. Att gapet till inrikes födda ändå är stort beror på att inrikes födda i Sverige, särskilt kvinnor, har ett ovanligt högt förvärvsdeltagande i internationell jämförelse.

Grundsiffrorna kommer från SCB:s arbetskraftsundersökningar (AKU), som är den officiella källan för sysselsättningsgrad i Sverige ^[1]. AKU är en urvalsundersökning - siffrorna för utrikes födda har därför en felmarginal på cirka ±1,1 procentenheter i årsdata ^[1], vilket är viktigt att komma ihåg när man tolkar små årsvisa förändringar.

SCB lade om AKU 2021 för att följa en ny EU-förordning. Målpopulationen utvidgades från 15-74 år till 15-89 år, personer på institution exkluderades, och definitionen av sysselsatt ändrades ^[7]. SCB har publicerat reviderade historiska siffror så att jämförelser över tid går att göra - men enskilda nivåer kan vara något förskjutna jämfört med hur äldre AKU-serier såg ut.

Uppdelningen på födelseregion och vistelsetid kommer från registerdata - SCB:s tidigare RAMS, som täcker till 2021, och den nya BAS-statistiken från 2022 och framåt ^[4][5][6]. Register- och urvalsdata är inte exakt jämförbara i nivå. RAMS och BAS mäter i november varje år och räknar arbete från ett kronoregister; AKU mäter under hela året och räknar arbete via intervjufrågor enligt ILO-definition. Det är en av flera anledningar till att inrikes föddas sysselsättning ser lite olika ut i AKU (80,2 procent 2025) och BAS (84,2 procent 2024).

Slutligen ska man vara försiktig med att jämföra grupper som är olika stora. Utrikes födda i Sverige är en mycket bred kategori - en högutbildad ingenjör från Tyskland, en flykting från Somalia, en säsongsarbetare från Ukraina och en pensionerad ryss som bott här sedan 1970-talet räknas alla som "utrikes födda". Sammansättningen av gruppen förändras över tid, vilket i sig påverkar hur statistiken utvecklas.