Unga kvinnor har svängt kraftigt vänsterut - klyftan mot unga män är nu rekordstor

SCB:s partisympatiundersökning (PSU) redovisar partisympatier per kön i fyra åldersgrupper: 18-29, 30-49, 50-64 och 65+ år ^[1]. Det finns ingen 18-30-grupp; artikeln använder därför 18-29 år som närmaste möjliga åldersgrupp ^[1]. Sedan 2023 gör SCB bara en mätning per år, i maj; novembermätningen är slopad ^[3]. Senaste mätningen är från maj 2026 ^[3]. I texten räknas M, KD, L och SD som högerblock och S, V och MP som vänsterblock; Centerpartiet redovisas separat som mitten. Att buntas ihop M, KD, L och SD är en efterhandskonstruktion för att göra siffrorna jämförbara: den nuvarande konstellationen (Tidöavtalet) tillkom först efter valet 2022 ^[1]. Före dess räknades SD som utanför de etablerade blocken, medan L, KD och C tillhörde Alliansen. Blockstorlekarna före 2022 ska alltså läsas som en teknisk summa - inte som partier som då samarbetade ^[1].

Eftersom urvalet för unga är litet - runt 200-300 personer per kön och mätning - är felmarginalen betydande, ofta ±4-6 procentenheter för enskilda partier ^[1]. Enskilda dippar och toppar ska därför inte övertolkas; det är trenden över flera år som bär bevisvärde.

Vänsterblockets stöd bland kvinnor 18-29 år har växt sedan mitten av 2010-talet och nådde 65,6 procent i maj 2026 - den högsta noteringen sedan 2016 ^[1]. Bland unga män har vänsterblocket rört sig från 33,5 procent 2016 till 38,9 procent 2026 ^[1]. Rörelsen finns alltså på båda sidor, men den är ungefär tre gånger så stor bland kvinnorna räknat i procentenheter ^[1].

Högerblocket har krympt hos båda könen bland unga: från 59,7 till 52,2 procent bland män och från 31,9 till 25,7 procent bland kvinnor ^[1]. Bilden att unga män skulle ha "vandrat högerut" på blocknivå har alltså inte tydligt stöd i SCB:s siffror över den här perioden - det som växer bland unga män är istället stödet för V, medan M och L backar (se nedan) ^[1].

Rikssnittet ger en referens: bland alla röstberättigade 18+ har vänsterblocket vuxit från 41,3 till 48,5 procent och högerblocket krympt från 50,4 till 43,0 procent ^[1]. Unga kvinnor ligger alltså långt över rikssnittet på vänstersidan, medan unga män ligger klart över på högersidan - trots att båda könen rör sig åt samma håll som befolkningen i stort.

Skillnaden mellan könens vänsterstöd har växt från 15,0 procentenheter i maj 2016 till 26,7 procentenheter i maj 2026 ^[1]. Största enskilda utslaget uppmättes i maj 2024, då klyftan var 33,3 procentenheter ^[1]. Att den siffran låg 6,6 procentenheter över dagens nivå ligger inom felmarginalens intervall, så toppnoteringen ska tolkas försiktigt - tioårsspåret är däremot tydligt ^[1].

Bland kvinnor 18-29 år ligger tre partier bakom hela vänstersvängen: S, V och MP ^[1].

• Vänsterpartiet har nästan fördubblat sitt stöd, från 11,7 procent i maj 2016 till 21,1 procent i maj 2026 ^[1]. Stödet gjorde ett tydligt hopp uppåt hösten 2018 (21,3 procent) men föll tillbaka redan följande vår - ett troligt slumputslag som ändå ska räknas bort ur trendbedömningen ^[1].
• Socialdemokraterna har växt från 30,4 till 33,9 procent, med toppen 38,9 procent i maj 2025 ^[1].
• Miljöpartiet har gått från 6,4 till 10,6 procent ^[1]. Partiet har traditionellt haft ett starkare fotfäste bland yngre, välutbildade kvinnor än bland andra grupper, och lyft i takt med att miljö- och klimatfrågorna åter fått större uppmärksamhet - MP:s stöd i väljarkåren i stort (18+) är nu 6,3 procent ^[1].

På högersidan har rörelsen gått åt andra hållet:

• Moderaterna står nu på 16,7 procent, mot 17,9 procent 2016 ^[1] - nästan oförändrat på tio år, men med en tydlig topp kring valet 2022 (24,3 procent i november 2021).
• Centerpartiet har halverats, från 9,4 till 4,5 procent ^[1].
• Sverigedemokraterna har rört sig från 7,6 till 9,0 procent och ligger fortfarande på en klart lägre nivå bland unga kvinnor än bland andra grupper ^[1].

Bilden bland män 18-29 år ser annorlunda ut ^[1]. Moderaterna har tappat mark, från 30,7 procent 2016 till 25,9 procent 2026 ^[1]. Sverigedemokraterna låg på 21,3 procent i maj 2016 och 21,5 procent i maj 2026 - lika högt vid start som vid slut, men med tydlig variation däremellan: mätningarna 2019-2022 pendlade mellan 16 och 23 procent, och våren 2024 nåddes en topp på 29,9 procent, den högsta nivån för partiet i åldersgruppen ^[1]. Sedan dess har SD tappat drygt åtta procentenheter bland unga män ^[1].

Socialdemokraterna har hållit sig kring 22-23 procent hela perioden och landade på 23,3 procent i maj 2026 ^[1]. Vänsterpartiet har växt även bland unga män - från 5,8 till 11,3 procent - men från en betydligt lägre nivå än bland kvinnorna ^[1]. Liberalerna har nästan raderats i åldersgruppen, från 6,4 till 1,6 procent ^[1]. Miljöpartiet ligger på 4,3 procent bland unga män, mot 10,6 procent bland unga kvinnor ^[1].

Det är alltså inte SD som drivit den samlade högertyngden bland unga män; snarare har Moderaterna och Liberalerna tappat, medan SD ligger stabilt på en historiskt hög men inte växande nivå.

I den senaste mätningen, maj 2026, är könsskillnaden störst för S, V, SD och MP ^[1]. Bland unga kvinnor är stödet för S 33,9 procent - 10,6 procentenheter högre än bland unga män ^[1]. För V är skillnaden 9,8 procentenheter, för MP 6,3 procentenheter, allt till kvinnornas fördel ^[1]. Åt andra hållet leder unga män med 12,5 procentenheter för SD och 9,2 procentenheter för M ^[1].

Två parallella förklaringar dominerar i den svenska valforskningen. Båda utgår från jämställdhets- och värderingsdata i SOM-undersökningarna, inte från PSU:s partisympatier direkt - men mönstret där stämmer väl med det som partisympatierna visar.

Mobilisering bland unga kvinnor. I en analys av jämställdhetsattityder i SOM-undersökningarna 1993-2023 argumenterar Lena Wängnerud och Patrik Öhberg vid Göteborgs universitet för att "den ökade skillnaden bland unga män och kvinnor beror snarare på en mobilisering bland unga kvinnor, det vill säga det är de unga kvinnorna som skiljer ut sig och inte de unga männen" ^[2]. Deras data visar att unga mäns stöd för jämställdhet inte har minskat över tid - tvärtom har det ökat något. Rörelsen ligger på kvinnosidan, delvis kopplad till mobilisering kring bland annat #metoo och jämställdhetsfrågor ^[2].

Kulturell motreaktion bland män. I Valforskningsprogrammets rapport Könsskillnader bland svenska väljare 1921-2022 pekar Erik Ahlbom och David Karlsson på det motsatta perspektivet: "det är männen som förflyttat sig högerut" vid 2018 och 2022 års val, och forskningen har svårare att förklara varför män idag är mer konservativa i frågor om invandring, brott, klimat och hbtq-rättigheter ^[4][5]. De hänvisar till teorin om cultural backlash - en konservativ motreaktion mot decennier av liberal värderingsförskjutning, starkast bland män - och lyfter också strukturella faktorer som att kvinnor oftare arbetar i välfärdssektorn medan män oftare arbetar i privat sektor.

De två perspektiven är inte oförenliga. Wängnerud och Öhberg betonar att gapet vuxit framför allt genom förändringar bland kvinnor; Ahlbom och Karlsson lyfter att männens rörelse högerut framför allt handlar om värderingar i kulturella frågor. Ett pågående forskningsprojekt vid Göteborgs universitet - Rörelsen bland män högerut - ska pröva hypoteser om arbetsmarknad och värderingar och beräknas leverera resultat under 2026 ^[6].

SCB:s siffror är ögonblicksbilder byggda på urvalsundersökningar, inte valresultat. Felmarginalen för enskilda partier i åldersgruppen 18-29 år är ofta i storleksordningen 4-6 procentenheter ^[1]. Toppen för SD bland unga män 2024 (29,9 procent) och lågpunkten för M bland unga män 2025 (21,5 procent) är på gränsen till statistiskt säkerställda jämfört med intilliggande mätningar; det är därför tioårstrenden - inte enskilda mätningar - som ska bära tolkningen ^[1]. Från och med 2023 har SCB dessutom slutat med novembermätningen; luckor i grafen sedan dess är ett metodval, inte ett datafel ^[3].