Trafiken blir säkrare - utom på elsparkcykel: 6 624 skadade och 7 döda 2025

Antalet skadade i elsparkcykelolyckor gick från 4 599 år 2024 till 6 624 år 2025, en ökning med 38 procent ^[1][2]. Antalet döda gick samtidigt från 5 till 7 ^[1]. Två år tidigare, 2022, låg antalet skadade på 3 334 - på tre år har alltså siffran fördubblats ^[3].

Ökningen syns i alla åldrar, men den är starkast bland de yngsta. Skadade och omkomna i åldern 0-24 år blev 43 procent fler mellan 2024 och 2025, mot 33 procent för alla andra ^[1]. Nästan hälften av de allvarligt skadade är under 25 år, och två tredjedelar är män ^[1]. Ökningen syns även bland personer som är 65 år eller äldre ^[1].

En tredjedel av olyckorna sker på helgerna, oftast lördag eller söndag ^[1]. Och kvällar och nätter mellan klockan 19 och 07 stod för en ännu större del: antalet nattolyckor ökade med 29 procent på ett enda år ^[1].

Det som gör siffrorna anmärkningsvärda är att trafiken totalt sett blivit säkrare. Under 2025 omkom 203 personer på svenska vägar - det lägsta antalet sedan andra världskrigets slut, enligt Trafikanalys officiella statistik ^[7]. Näst lägst var coronaåret 2020 med 204 omkomna, då resandet gick ner kraftigt ^[7]. Att 2025 nu passerar det året samtidigt som person- och lastbilstrafiken ökade med nästan 3 procent jämfört med året innan är en utveckling som Transportstyrelsen kallar historiskt låg ^[2].

Nedgången ligger nästan helt bland de oskyddade trafikanterna: 34 motorcyklister dog 2024, bara 28 året därpå ^[7]. Antalet omkomna cyklister minskade också, och för både vanliga cyklar och elcyklar var minskningen tydlig ^[7].

Elsparkcyklisterna sticker ut som den enda oskyddade gruppen där dödsantalet gick åt fel håll - från 5 till 7 ^[1]. Ännu tydligare är bilden om man tittar på antalet skadade, inte bara döda: elsparkcyklarna är den enskilt viktigaste förklaringen till att antalet skadade oskyddade trafikanter i Sverige totalt sett ökar ^[1]. De står nu för drygt en fjärdedel av alla omkomna och skadade oskyddade trafikanter i trafikmiljön, om man räknar bort de fotgängare som ramlar utan att något fordon är inblandat ^[1].

Transportstyrelsen pekar ut tre saker som driver skadorna: alkoholpåverkan, att åka utan hjälm och att köra i vägtrafiken i stället för på cykelbana ^[1]. Drygt tre av fyra olyckor är singelolyckor - alltså att föraren själv ramlar - och de vanligaste skadorna är slag mot huvudet och ansiktet samt frakturer i armarna ^[1].

En förklaring till att siffrorna fortsätter uppåt är att sammansättningen av elsparkcyklarna har ändrats. Antalet resor med uthyrda elsparkcyklar i Stockholm har minskat med en tredjedel sedan 2021, enligt uppgifter som Transportstyrelsen hämtat från Stockholms stads trafikkontor ^[4]. Trots det ökar olyckorna - även i mindre städer som inte har några uthyrningsbolag alls ^[1]. Slutsatsen: allt fler kör sina egna elsparkcyklar, som ofta går fortare och som inte har uthyrningsappens fartbegränsningar.

En sak går inte att läsa ut ur siffrorna: om varje färd blivit farligare eller om det främst är att det görs fler färder. Sverige har ingen officiell mätning av hur ofta eller hur långt folk åker elsparkcykel, så det saknas ett riktmått för risken per resa - forskningsinstitutet VTI har fått lämna elsparkcyklarna utanför sina rikstäckande riskberäkningar för oskyddade trafikanter av just det skälet ^[5]. Trafikanalys egen kartläggning från 2024 uppskattar ändå att minst 37 procent av olyckorna 2023 skedde i kommuner utan uthyrning - alltså med privata fordon - och att andelen skadade barn i åldern 7-14 år var ungefär dubbelt så hög där som i uthyrningskommunerna, 26 mot 13 procent ^[6].

Regeringen antog 2020 nya etappmål för trafiksäkerheten - en halvering av antalet döda och en fjärdedel färre allvarligt skadade till 2030 ^[2]. Uppgången bland elsparkcyklisterna är den enskilt största orsaken till att målet blir svårare att nå.