Sverige toppar EU på inflation och statsfinanser 2024-2025 - men släpar på hushållens köpkraft

Frågan handlar om hur Sverige står sig mot övriga EU-länder på fyra makromått. Det korta svaret för helåret 2024, med Eurostats siffror:

• HIKP-inflation: Sverige 2,0 procent - den sjunde lägsta i EU (delad med Slovenien) ^[1]. EU-snittet var 2,6 procent ^[1].
• BNP-tillväxt: Sverige 2,0 procent - klart över EU-snittet 1,2 procent men i mittfältet, plats 13 av 27 ^[2].
• Hushållens reala disponibla inkomst per capita (PPS): Sverige plus 4,0 procent - femte sist i EU bland de 26 länder som har publicerat data ^[3]. Måttet mäter köpkraft i köpkraftsstandard och missgynnar länder med låg inflation, se avsnittet nedan.
• Offentligt finansiellt sparande: Sverige minus 1,5 procent av BNP - klart bättre än EU-snittets minus 3,1 procent, plats 11 av 27 ^[4].

För 2025 har mönstret hållit i sig. Sverige har fortsatt låg inflation i årstakt jämfört med andra EU-länder, ett litet offentligt underskott, mediokra tillväxttal och lägre reallöneutveckling än EU-snittet.

Sveriges harmoniserade konsumentprisindex (HIKP) steg med 2,0 procent i årsgenomsnitt 2024 ^[1]. Bara sex EU-länder hade lägre inflation: Litauen (0,9), Finland (1,0), Italien (1,1), Danmark, Irland och Lettland (1,3 vardera) ^[1]. Sverige delade sjunde platsen med Slovenien.

I toppen syntes en helt annan bild: Rumänien hade EU:s högsta HIKP med 5,8 procent, följt av Belgien (4,3) och Kroatien (4,0) ^[1]. EU27-snittet enligt Eurostat var 2,6 procent, precis över Sveriges nivå ^[1].

Men bilden har vänt under 2025. Sveriges HIKP-årstakt har trendat uppåt hela året - från 2,0 procent i januari till 3,4 procent i augusti ^[5] - med en dipp i mars-april. I augusti låg Sverige på plats 10 av 27 EU-länder, tydligt över euroområdets 2,0 procent ^[5]. Riksbanken har pekat på livsmedelspriser och tjänsteinflation som huvuddrivare, och den svaga kronan bidrar via importerade priser ^[9].

Definitionsnot: HIKP är EU:s harmoniserade mått. Sveriges egna KPI och KPIF väger boenderäntor annorlunda och avviker därför från HIKP - det är därför en jämförbar EU-siffra måste bygga på HIKP och inte på KPI.

Real BNP i Sverige växte med 2,0 procent 2024 ^[2]. Det räckte till plats 13 av 27 EU-länder - i mitten, men klart bättre än EU-aggregatets 1,2 procent ^[2]. Malta ledde med 5,3 procent, följt av Danmark och Cypern (3,9 vardera). Längst ner låg Österrike (-0,7), Tyskland och Lettland (0,0 vardera) ^[2].

Årstalet döljer stora skillnader mellan kvartalen: Sverige växte bara 0,7-1,9 procent i årstakt under de tre första kvartalen 2024, men lyfte till 3,6 procent i fjärde kvartalet ^[7]. Det ovanligt starka Q4 drar upp helårssnittet med runt en halv procentenhet ^[7]. Uppgången drevs av räntesänkningar - Riksbanken började sänka styrräntan i maj 2024 ^[9] - och en gradvis återhämtning i konsumtion och byggande.

Under 2025 har takten mattats något. Med Eurostats säsongsrensade data låg Sveriges BNP-tillväxt på plus 0,1 procent i första kvartalet och plus 2,2 procent i andra kvartalet, ett halvårssnitt kring 1,2 procent ^[7]. EU-snittet för samma halvår var 1,6 procent ^[7]. Sverige rankas 16 av 27 länder för första halvåret 2025 ^[7].

En viktig varning gäller Irland i båda åren: både 2024 (över 3 procent) och första halvåret 2025 (över 14 procent i årstakt) drivs av internationella koncerners bokföring - inte inhemsk aktivitet - och drar upp EU-snittet marginellt ^[2][7]. Med Irland exkluderat skulle Sverige komma något närmare toppen av mittfältet.

Det här är det mått där Sverige ligger sämst - men också det mest metodkänsliga, så tolka siffrorna med försiktighet.

Eurostats jämförelse (tabell tec00113) mäter hushållens justerade bruttodisponibla inkomst per capita i köpkraftsstandard (PPS). "Justerad" innebär att offentliga transfereringar in natura som sjukvård och utbildning räknas med. "PPS" innebär att beloppen är omräknade till en gemensam köpkraftsvaluta. Sveriges förändring 2023-2024 landar på plus 4,0 procent - plats 22 av 26 länder ^[3].

I toppen ligger länder som fortfarande konvergerar mot EU:s prisnivå: Malta (10,6 procent), Rumänien (9,6), Polen (9,5) och Kroatien (8,7) ^[3]. Här finns en systematisk skevhet: länder med hög inflation får också hög nominell inkomsttillväxt, och när deras relativa prisnivå stiger flyttas de uppåt i PPS-skalan. Sverige, med låg inflation och modest lönetillväxt, hamnar därför lägre i den här ligan än vad hushållens faktiska köpkraftsutveckling i Sverige antyder.

SCB:s egna nationalräkenskaper, som räknar bort inflationen med svensk KPI istället, visar en mildare bild men samma riktning. Hushållens reala disponibla nettoinkomst i Sverige föll med runt 2 procent per kvartal under första halvåret 2023, men vände till svagt positivt redan i andra halvåret 2023 - helåret 2024 landade på cirka plus 1,8 procent ^[8]. Under 2025 har tillväxten stannat på 0,3-1,4 procent i årstakt ^[8].

SCB:s cirka 1,8 procent för Sverige 2024 ska alltså inte förväxlas med Eurostats 4,0 procent - de mäter olika saker (nettoinkomst deflaterad med KPI respektive justerad bruttoinkomst i PPS). Slutsatsen står ändå: Sverige släpar efter EU-genomsnittet, oavsett vilket av de två måtten man använder.

De direkta orsakerna är dokumenterade i Riksbankens och Konjunkturinstitutets analyser: Sverige har en internationellt hög andel bolån med rörlig eller kort räntebindning, vilket gjorde att Riksbankens räntehöjningar 2022-2023 slog snabbare mot hushållskassorna än i länder med längre räntebindningstider. Löneökningarna var samtidigt modesta, medan inflationen tog en större bit. När Sverige nu återhämtar sig gör det från en lägre bas.

En nyans om nivån: Sverige har fortsatt hög köpkraft i absoluta tal. Det är förändringen från redan höga nivåer som är låg. I ren nivå av justerad disponibel inkomst per capita (PPS 2024) ligger Sverige runt plats 9-10 i EU ^[3].

Offentligt finansiellt sparande - alltså statens, kommunernas och socialförsäkringens samlade budgetsaldo som andel av BNP - landade på minus 1,5 procent 2024 i Sverige ^[4]. Det är ett underskott, men ett litet: klart under EU:s referensvärde på minus 3 procent, och långt under snittet för EU27 på minus 3,1 procent samma år ^[4].

Sex EU-länder hade överskott 2024: Danmark (plus 4,5 procent av BNP), Cypern och Irland (plus 4,1 vardera), Grekland (plus 1,3), Luxemburg (plus 0,9) och Portugal (plus 0,6) ^[4]. Bland länderna med de minsta underskotten hittas därnäst Nederländerna (minus 0,7), Slovenien (minus 0,9), Estland (minus 1,1), Litauen (minus 1,3) och Sverige (minus 1,5) ^[4].

Elva EU-länder bröt 3-procentsgränsen 2024 ^[4]. Störst underskott hade Rumänien med minus 9,3 procent, Polen med minus 6,4 och Frankrike med minus 5,8 ^[4].

2025 blev Sveriges saldo något starkare, minus 1,3 procent, och rankningen klättrar till plats 6 av 27 EU-länder enligt EDP-notifieringen i april 2026 ^[4]. Bakgrunden är det svenska finanspolitiska ramverket med balansmål, utgiftstak för staten och balanskrav för kommunerna.

De fyra måtten säger delvis emot varandra. Det är fullt möjligt att ha låg inflation och sunda statsfinanser samtidigt som hushållens köpkraft växer långsammare än i andra länder - och det är i stort sett det som har hänt i Sverige.

De största bakomliggande faktorerna, enligt Riksbanken, Konjunkturinstitutet och OECD:

• Räntekänslighet: Många svenska bolån har rörlig eller kort räntebindning. Räntehöjningarna 2022-2023 slog därför direkt mot hushållens plånböcker, vilket dämpade konsumtion och byggande. Samma räntor kylde ner inflationen snabbare än i länder med långa bundna räntor.
• Kronan: En svag krona under stora delar av 2023-2024 höll uppe importerade priser men gav samtidigt draghjälp åt exporten.
• Lönebildningen: Måttfulla avtal 2023 och 2024 gav lägre nominella löneökningar än i många EU-länder, vilket bidrog till lägre inflation men också till svagare tillväxt i disponibla inkomster.
• Finanspolitiskt ramverk: Balansmål, utgiftstak och kommunalt balanskrav har hållit budgetunderskottet betydligt mindre än i EU-genomsnittet, även när tillväxten sviktade.

Sammantaget: Sverige tillhör EU:s topp på inflation och offentliga finanser, medelmåttet på BNP-tillväxt, och bottenskiktet på köpkraftsutveckling. Bilden är alltså inte att Sverige ligger i topp på alla fyra måtten - snarare stark på det som handlar om stabilitet, svagare på det som handlar om hushållens plånböcker.