Sverige hyr fängelseceller i Estland - straffskärpningarna, inte brottsvågen, förklarar krisen

Sverige och Estland undertecknade 2025 ett avtal om att Sverige får hyra upp till 600 fängelseplatser i Tartu ^[4]. Riksdagen godkände avtalet i juni 2026 ^[10], och de första svenska intagna fördes till Estland i augusti 2026 ^[11]. Det är första gången i modern tid som Sverige placerar dömda brottslingar utomlands för att avtjäna straff.

Behov finns det gott om. Under 2024 var Kriminalvårdens anstalter belagda till 131 procent av sin fasta kapacitet - den högsta nivån sedan BRÅ började föra löpande statistik ^[3]. Den 1 oktober 2024 satt 8 206 personer inlåsta på anstalt, 17 procent fler än samma datum 2023 ^[3]. Det finns helt enkelt inte tillräckligt med celler.

Svaret på varför fängelserna blivit så fulla finns i domarna. Antalet fängelsedomar ökade från 10 441 år 2017 till 14 992 år 2024 - en uppgång på 44 procent ^[1]. Men de sammanlagda fängelseåren som dömdes ut steg från 8 153 till 18 709 under samma period - en ökning på 130 procent ^[1].

Klyftan berättar något viktigt: det är inte i första hand fler fångar som belastar systemet, utan att varje fånge sitter längre. Snittstraffet per dom var 9,4 månader 2017 ^[1]. År 2024 var det 15,0 månader - 60 procent längre ^[1]. En plats som förr rymde fem kortare domar under ett år rymmer nu färre.

Trenden är tydlig i diagrammet: fram till 2017 rörde sig de två kurvorna i takt ^[1]. Sedan dess har antalet utdömda fängelseår stigit nästan dubbelt så snabbt som antalet domar.

Det är de allra längsta straffen som ökat mest. Antalet domar på mer än fyra år men under tio år gick från 247 år 2017 till 981 år 2024 - en ökning på nära 300 procent ^[1]. Domar på tio år eller längre, exklusive livstid, nästan tredubblades: från 49 till 136 ^[1].

Även straff i mellanregistret steg kraftigt. Domar på mellan två och fyra år ökade från 668 till 1 604, upp 140 procent ^[1]. Det är i den gruppen - som rymmer de allvarligaste gängrelaterade våldsbrotten - som den volymmässiga tyngden är störst. En dom på tre år belastar en fängelseplats tre gånger längre än en dom på ett år.

Det är enkelt att mäta vad som inte orsakar platskrisen. Antalet anmälda brott i Sverige uppgick 2025 till 1 439 163 - den lägsta siffran sedan 2013 ^[2]. Antalet asylsökande till Sverige var 2025 det lägsta på fyrtio år ^[5].

Vad som i stället förklarar de längre straffen är en rad riksdagsbeslut - och trenden är äldre än de senaste reformerna. Redan 2018 steg de utdömda fängelseåren med 18 procent på ett enda år ^[1]. Det sammanföll med att proposition 2017/18:26 trädde i kraft och höjde minimistraffet för grova vapenbrott från ett till två år ^[8]. Två år senare skärptes lagen på nytt: att inneha vapen i kriminell miljö räknades nu som en försvårande omständighet, och maximistraffet för de allra grövsta vapenbrotten höjdes ^[9]. Proposition 2022/23:53 höjde sedan straffskalorna för rån, utpressning och grovt olaga hot ^[6], och 2023 skärptes straffen för tolv brott som möjliggör skjutningar och sprängningar ^[7].

Sammantaget hade de utdömda fängelseåren ökat med 63 procent jämfört med 2017 redan innan 2022/23:53 antogs av riksdagen ^[1]. Reformerna 2022-23 accelererade en trend som hade pågått sedan 2018 ^[1]. Varje dom väger tyngre, kapaciteten räcker inte till - och Sverige hyr celler utomlands.