Sverige har idag en av EU:s lägsta bensinpriser - och lönen räcker till nästan tre gånger så mycket bensin som en greks

Sett över drygt tio år är kurvan tydlig: långsam uppgång 2015-2019, ett fall under pandemiåret 2020, och sedan den kraftiga toppen 2022 när Rysslands krig mot Ukraina drev upp priset på råolja ^[1][2]. Sverige nådde årsmedel 20,61 kr/liter 2022, Grekland 21,81 kr/liter, Danmark 22,21 kr/liter, Nederländerna 22,05 kr/liter ^[1][2]. Efter 2023 har priset fallit i hela EU, men Sverige har fallit mest - årsmedlet 2025 hamnade på 15,88 kr/liter, jämfört med 19,49 kr i Grekland, 19,22 kr i Tyskland och 21,74 kr i Danmark ^[1][2].

Drivkraft Sveriges egen mätning av det svenska listpriset landade på 15,91 kr/liter för 2025 - i praktiken identiskt med EU-kommissionens siffra på 15,88 kr ^[1][5]. Året 2026 är dessutom förskönat av en tillfällig skattesänkning: från 1 juli till 30 september 2026 sänks bensinskatten med 3 kr per liter inklusive moms, vilket är huvudorsaken till att det svenska augustipriset ligger runt 15,27 kr ^[1][6]. När sänkningen tas bort i oktober kommer priset att stiga med motsvarande belopp - fallet i figuren är alltså delvis politiskt beslutat och delvis reversibelt.

2015 låg Sverige på sjätte plats bland de 15 EU-länder som jämförs i tabellen, med 13,19 kr/liter ^[1][2]. Med alla 27 medlemsländer inräknade var Sverige senaste vecka (17 augusti 2026) näst billigast i hela unionen - 15,27 kr/liter - efter Malta som har ett statligt reglerat fast pris på 14,53 kr ^[1]. Även billigare än östeuropeiska Bulgarien (16,64 kr) och Polen (16,06 kr), vilket är historiskt ovanligt ^[1].

I andra änden finns Danmark, Nederländerna, Tyskland och Finland där priset är över 23 kr/liter ^[1]. Danmark toppar med 26,51 kr ^[1]. Grekland ligger stabilt i den dyrare halvan: 21,71 kr/liter senaste veckan - dyrare än Sverige, men billigare än de nordvästeuropeiska bilanvändarländerna ^[1].

För att svara på frågan om hur mycket bensin man har råd med används Eurostats mått på nettoinkomst per månad efter skatt, för en singel utan barn med genomsnittslön (100 procent av landets AW) ^[3]. Det är det enda måttet som finns jämförbart för alla EU-länder med senaste årets data. En barnfamilj eller ett tvåförsörjarhushåll skulle få högre siffror, men ranking mellan länderna är i stort sett densamma ^[3]. Bensinpriset är EU-kommissionens årsmedel för 2024 ^[1]. Räknat i lokal valuta - direkt vid landets egen pump - blir svaret:

En svensk medellön räcker alltså till knappt 1 800 liter i månaden mot 620 för en grek - en faktor på 2,8 ^[1][3]. Grekland är dubbelt olyckligt: lönen är låg (bland de tre lägsta i EU) och bensinen dyr (bland de sex dyraste), eftersom Grekland har höga punktskatter för att staten ska klara budgetkraven ^[1][3].

Frågan bad om jämförelsen "när man räknar bort skillnader i prisnivå". Bakgrunden är att en euro räcker längre i Sofia än i Stockholm - en svensk nominell lön på 2 768 EUR köper inte lika mycket varor och tjänster hemma som samma summa i Bulgarien ^[3]. Eurostats prisnivåindex för hushållens totala konsumtion (EU27 = 100) visar hur mycket dyrare varukorgen är i respektive land: Sverige ligger på 109, Grekland på 89, Bulgarien på 78 ^[4]. Det senaste tillgängliga året för indexet är 2024, samma år som löne- och bensindata ^[4].

Om den svenska månadslönen räknas ner med Sveriges prisnivå, och den grekiska med Greklands, blir bilden:

Gapet mellan Sverige och Grekland krymper från 2,8 till 2,3 gånger ^[1][3][4]. Bulgarien, Rumänien och Polen kliver upp flera platser eftersom deras lägre prisnivå gör att lönerna räcker längre än det nominella EUR-beloppet antyder. Sydeuropa (Spanien, Italien) förbättras marginellt. De nordvästliga länderna (Danmark, Nederländerna, Sverige, Finland) tappar rejält på justeringen eftersom det är dyrare att leva där. Slutsatsen är ändå att Sverige - som ett av EU:s rikaste länder - behåller en av de tre-fyra starkaste positionerna för hur långt lönen räcker vid bensinpumpen.

En metodologisk fotnot: eftersom bensinpriset själv ingår i det prisnivåindex som används finns en liten teknisk cirkuläritet - länder med dyr bensin får en aning högre prisnivåindex, vilket ger dem litet bättre köpkraftsjusterade siffror. En jämförelse baserad på Eurostats PPS-omräknade lön (där varje land justeras med sin exakta prisnivå) ger 1 526 liter för Sverige istället för 1 606 - i samma härad, samma ranking ^[3].

Tre saker driver skillnaderna mellan länder och över tid.

Skatter är den överlägset största förklaringen till att bensinpriset skiljer sig mellan EU-länderna. I Danmark och Nederländerna är punktskatterna på bensin bland de högsta i unionen; i Bulgarien och Polen är de bland de lägsta. Efter den senaste sänkningen (juli-september 2026) står de fasta skatterna för cirka 29 procent av priset vid pumpen ^[6][7].

Kronans försvagning har gjort svensk bensin dyrare i kronor - men inte i euro. Mellan 2015 och 2025 gick SEK/EUR från 9,36 till 11,07, en försvagning på 18 procent ^[2]. Eftersom bensinen är en importerad råvara som prisas i dollar och euro slår varje kronförsvagning direkt igenom på pumppriset. Det förklarar nästan hela SEK-uppgången mellan 2015 och 2025 (13,19 till 15,88 kr, +20 procent) ^[1][2]. Sveriges relativa fall mot övriga EU handlar däremot om åren efter 2022-toppen, inte om hela perioden ^[1][2].

Sveriges kraftiga fall 2024-2026 beror på inhemska politiska beslut. Reduktionsplikten - kravet på inblandning av dyrare biodrivmedel - sänktes 2024 kraftigt (den ligger nu på 10 procent för både bensin och diesel) ^[8]. Punktskatten sänktes i flera omgångar 2022-2024 och kompletterades med den tillfälliga extrasänkningen på 3 kr/liter juli-september 2026 ^[6][7]. Sverige gjorde alltså det motsatta av EU-genomsnittet, som lät marknaden bestämma efter 2022-toppen ^[1].

EU-priset är transaktionspris, inte listpris. EU-kommissionens Weekly Oil Bulletin mäter faktiska transaktionspriser efter rabatter - inte de listpriser bilister ser på skyltarna vid infarten. För Sverige stämmer EU-siffran mycket väl med Drivkraft Sveriges egen mätning: 15,88 respektive 15,91 kr/liter för 2025 ^[1][5]. Under toppåret 2022 låg det svenska EU-priset på 20,61 kr medan pumplistpriset i genomsnitt låg runt 21-22 kr ^[1][5]. Skillnaderna är små, men EU-siffran är den enda som gör äkta jämförbara mätningar över hela unionen.

Bensin är inte hela bilden. I flera östeuropeiska länder och i Frankrike är diesel det dominerande drivmedlet för personbilar; en jämförelse i diesel skulle ge något annan ranking (bland annat Sverige lite dyrare). Elbilarnas snabbt ökande andel av nyregistreringarna - särskilt i Norden - gör dessutom att bensin-per-lön är ett välfärdsmått som betyder mindre nu än det gjorde för tio år sedan.

Lönemåttet är en av flera möjliga. Här används nettoinkomst efter skatt för en singel utan barn på 100 procent av medellönen (Eurostat AW) ^[3]. Bruttolönen är cirka 20-30 procent högre; en median snarare än ett medel skulle sänka länderna med mycket hög lönespridning (som Tyskland och Nederländerna) mest ^[3]. Rankningen förändras måttligt av dessa val - Grekland stannar i botten och Luxembourg i toppen oavsett mått.