Skjutningarna nästan halverades 2025 - och januari-juli 2026 är den lägsta nivån sedan mätningarna började

Månadssiffrorna från Polisen tecknar en tydlig bild. Från våren 2021 till hösten 2023 låg antalet skjutningar oftast över 30 per månad ^[1]. Toppmånaden i hela femårsperioden var september 2023 med 45 bekräftade skjutningar; april och juli 2022 samt juli 2023 nådde också över 40 ^[1]. Under 2024 syntes en försiktig nedgång, och sedan årsskiftet 2024/2025 har raset kommit tydligt: sex av de sju månaderna januari-juli 2026 stannade under tio skjutningar - bara mars nådde tio ^[2].

Juni 2026 blev den lugnaste månaden på hela perioden - endast tre bekräftade skjutningar i hela landet ^[2]. Det kan jämföras med juni 2022, då antalet var 34 ^[1]. I hela riket registrerades 106 skjutningar under de senaste tolv månaderna (augusti 2025 - juli 2026), vilket är den lägsta rullande årsnivån sedan mätningarna började ^[2].

Polisen delar landet i sju polisregioner, inte i storstad och övriga - den uppdelningen är redaktionell. Här räknas Stockholm, Väst och Syd som storstadsregioner eftersom Sveriges tre största städer ligger där.

Storstadsregionerna stod för 109 av 158 skjutningar 2025, vilket motsvarar 69 procent av totalen ^[1]. Den andelen har legat genomgående kring 65-73 procent under hela femårsperioden - koncentrationen till storstäderna har alltså inte förändrats, det är nivån som har fallit i hela landet ^[1]. Att 2024 nådde 73 procent och 2025 föll till 69 procent speglar just att region Väst rasade brantare än Stockholm mellan de två åren ^[1].

Skillnaderna mellan regionerna är stora när man tittar på hur mycket varje region har minskat mellan 2024 och 2025:

• Väst (Västra Götaland och Halland): från 67 till 14 skjutningar - en minskning med 79 procent ^[1].
• Öst (Södermanland, Östergötland, Jönköping): från 32 till 13 - minus 59 procent ^[1].
• Syd (Skåne, Blekinge, Kronoberg): från 51 till 26 - minus 49 procent ^[1].
• Stockholm (Stockholms och Gotlands län): från 98 till 69 - minus 30 procent ^[1].
• Bergslagen (Örebro, Värmland, Dalarna): från 16 till 10 - minus 38 procent ^[1].
• Nord (Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland, Jämtland): från 7 till 2 - minus 71 procent ^[1].
• Mitt (Uppsala, Gävleborg, Västmanland): från 25 till 24 - i stort sett oförändrat ^[1].

I Stockholms län uppgav biträdande regionpolischef Tobias Bergkvist i februari 2026 att antalet skjutningar i januari 2026 hade minskat med 79 procent jämfört med januari året innan ^[4]. Det som skiljer regionerna åt är alltså inte om skjutningarna har minskat, utan hur mycket.

Antalet personer som avled i skjutningar har också minskat, men mönstret är brokigare än för antalet skjutningar. År 2021 avled 45 personer, 2022 toppade med 62, sedan har siffran sjunkit till 54 år 2023, 44 år 2024 och 43 år 2025 ^[1]. Nedgången har alltså inte varit lika linjär som för antalet skjutningar - 2024 och 2025 ligger ungefär i nivå med 2021 ^[1]. Under januari-juli 2026 har 12 personer avlidit, mot 29 under samma period 2025 ^[2].

Siffran för 2025 döljer en enskild händelse som helt förändrar den regionala bilden: i februari 2025 registrerades 13 avlidna vid skjutningar - varav 10 i region Bergslagen ^[1]. Bakom den toppen ligger attacken på Campus Risbergska i Örebro den 4 februari 2025 ^[5]. Polisen har inte kopplat attacken till det kriminella nätverksvåldet, men eftersom Polisens definition av bekräftad skjutning fångar alla icke-legala och inte uppenbart oavsiktliga avfyrningar oavsett motiv ingår händelsen ändå i statistiken ^[1]. Om Örebro-attacken räknas bort låg antalet avlidna utanför storstadsregionerna på 11 personer under 2025, inte 21 ^[1]. En sifferpost i statistiken kan alltså vara ett systematiskt nätverksvåld eller en isolerad masshändelse.

Storstadsregionerna stod för 22 av 43 dödsoffer 2025 - alltså strax över hälften, en betydligt lägre andel än för antalet skjutningar ^[1]. Det speglar att dödligheten per skjutning skiljer sig från region till region.

Polisen ger flera samverkande förklaringar. Johan Olsson, chef vid Noa (nationella operativa avdelningen), sa i januari 2026 att myndigheten "i flera års tid jobbat målmedvetet för att minska det dödliga våldet" och att "många har gripits och lagförts både i Sverige och utomlands och det har påverkat de kriminella nätverkens förmåga att utöva dödligt våld" ^[6]. Enligt Polisens egna uppskattningar har uppklarningsandelen för dödligt våld i nätverksmiljön ökat påtagligt de senaste åren - något som inte har granskats oberoende av BRÅ ^[3].

Hanna Paradis, tillförordnad chef för Polisens nationella driftcenter, framhöll i juli 2026 att arbetet "på alla arenor: lokalt, nationellt, internationellt och digitalt" och realtidsdelning av information har gjort skillnad ^[3]. I Stockholm pekade regionledningen på förbättrad förmåga att stoppa gärningspersoner redan i planeringsfasen, bättre samverkan med kommuner för att förhindra rekrytering av unga och ny lagstiftning som gör det lättare för myndigheter att dela information ^[4].

Parallellt har konflikterna mellan de största nätverken - däribland Foxtrot - avtagit sedan den akuta våldsvågen 2023 ^[3]. Enligt Polisens egen bedömning har både Foxtrot och det konkurrerande Dalen-nätverket i stället fokuserat på narkotikahandel ^[3]. Värt att komma ihåg är att skjutstatistiken själv inte skiljer på nätverksrelaterade och andra skjutningar - Polisen bedömer motiv i efterhand, medan siffrorna räknar alla bekräftade avfyrningar.

Tre saker är värda att hålla i minne innan man drar för stora växlar.

En bekräftad skjutning är en snäv definition. Polisen räknar endast tillfällen där det avfyrats projektiler med krutladdat vapen och där det finns spår efter detta - kulor, hylsor eller skador på material eller personer - eller där det finns fler än ett oberoende ögonvittne. Skjutningen måste dessutom vara icke-legal och inte uppenbart oavsiktlig ^[1]. Skott där ingen träffas och där inga spår hittas riskerar att aldrig hamna i statistiken, och statistiken avser i praktiken kriminellt skjutvapenvåld - suicid med skjutvapen räknas inte in.

Siffrorna för 2025 och 2026 är preliminära. Polisen anger själva att statistiken "kan ändras i efterhand" ^[1]. Nyare händelser kan komma till, och månadsdata revideras när utredningarna avslutas.

Sprängningarna går delvis åt motsatt håll. Samtidigt som skjutningarna föll ökade antalet bekräftade sprängningar från 136 under 2024 till 189 under 2025 ^[6]. Under januari-juni 2026 minskade dock sprängningarna med 36,5 procent jämfört med samma period 2025 ^[3]. Polisen tolkar det första skiftet som en "modusförskjutning" i den kriminella miljön - våldet försvinner inte, det byter form. Vill man förstå hur det grova våldet i Sverige utvecklas totalt räcker det alltså inte att bara följa skjutningarna.