VerifieradAndra granskningsomgången. Revisionen bestod uteslutande av tillägg av citationsmarkörer ([1], [2], [3], [5]) till befintliga påståenden - inga numeriska värden ändrades. Samtliga nya markörer pekar på källorna som genuint stöder respektive påstående. Eftersom inga claims var flaggade i förra rapporten och inga numeriska påståenden ändrats kopieras alla 17 verified-claims oförändrade. Slutbetyg: pass.
SINK-skatten pendlar tillbaka till 20 procent - höjningen 2018 gav 370 miljoner per år, hela sänkningen kostar 680
I mars 2017 kom beskedet: den socialdemokratiska regeringen och Vänsterpartiet höjde den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta, SINK, från 20 till 25 procent - en höjning som väntades inbringa 370 miljoner kronor per år. Nu rullas beslutet tillbaka, i två steg - men när bägge stegen är fullt genomförda 2027 uppgår den beräknade kostnaden för staten till 680 miljoner kronor per år, nära dubbelt så mycket som höjningen inbringade. Skatten är ingen liten fråga för de drygt 90 000 personer som berörs.
Tre kursändringar på 35 år
SINK - Särskild Inkomstskatt för utomlands bosatta - har existerat sedan 1992 och är ett schabloniserat alternativ till ordinarie inkomstskatt [1]. Den riktar sig mot personer som bor utanför Sverige men har inkomster från svenska källor, typiskt en allmän pension eller lön från tillfälligt arbete i Sverige. Till skillnad från den vanliga inkomstskatten medger SINK inga avdrag - den är platt och definitiv.
Skattesatsen låg i drygt två decennier stilla: 25 procent från 1992 till 2013 [1]. Alliansregeringen sänkte den till 20 procent från den 1 januari 2014 [1]. Fyra år senare reverserades beslutet: i mars 2017 meddelade finansminister Magdalena Anderssons departement en uppgörelse med Vänsterpartiet om att höja SINK tillbaka till 25 procent - ett beslut som trädde i kraft den 1 januari 2018 och beräknades tillföra staten 370 miljoner kronor per år [2].
Nu är pendeln i rörelse igen. Den nuvarande koalitionsregeringen sänker SINK i två steg: till 22,5 procent den 1 januari 2026 och till 20 procent den 1 januari 2027 [3]. Motiveringen är att den höga nivån gjort skatten "alltmer ofördelaktig" för dem som bor utomlands och i begränsad utsträckning nyttjar svenska välfärdssystem - särskilt i ljuset av att grundavdraget i den ordinarie inkomstskatten har sänkt den effektiva skatten för lägre inkomster [3].
Laddar diagram...
90 000 SINK-betalare - och ett utvidgat system
Skatteverket fattade 90 727 SINK-beslut under 2024 [4], i nivå med de 90 619 som registrerades 2023 [4]. Det rör sig i grunden om två grupper: svenska pensionärer bosatta utomlands som tar emot allmän pension från Sverige, samt utländska arbetstagare som arbetar tillfälligt i Sverige utan att vara skattemässigt registrerade som bosatta här.
Pensionärerna är den dominerande gruppen. Begreppet "effekter på arbetskraftsinvandring" i debatten bör nyanseras: de flesta arbetstagare som invandrar och etablerar sig på den svenska arbetsmarknaden registreras som skattemässigt bosatta i Sverige och beskattas då som normalt - de berörs inte av SINK. Det är de som arbetar tillfälligt, utan att folkbokföra sig, som kan välja SINK-beskattning.
Ett viktigt skifte inträffade 2021 [5]. Ny lagstiftning trädde i kraft med kravet att utländska arbetsgivare utan fast driftställe i Sverige - exempelvis ett utländskt byggföretag med personal på tillfälliga svenska uppdrag - numera måste hålla inne SINK-skatt för sina anställda. Antalet SINK-beslut hoppade det året med 30,9 procent: från 83 870 år 2020 till 109 827 år 2021 [5]. Ökningen förklarades av Skatteverket dels med den nya lagen, dels med att rörligheten återupptogs efter covid-19-restriktionerna [5]. Åren därefter stabiliserades antalet kring 90 000 [4].
Kalkylernas spegelbild
Den lockande symmetrin - 370 miljoner intjänat, 340 miljoner förlorat - håller inte vid en noggrannare läsning av regeringens egna budgetunderlag [2][3]. Höjningen 2018 beräknades ge 370 miljoner kronor per år i ökade skatteintäkter [2]. Sänkningen 2026 beräknas kosta staten 340 miljoner kronor under 2026 [3] - men det beloppet avser enbart det första steget, när skatten sänks från 25 till 22,5 procent. Från 2027, när båda stegen är genomförda och skatten nått 20 procent, uppgår den beräknade årliga budgetkostnaden till 680 miljoner kronor [3] - nästan dubbelt så mycket som höjningen en gång inbringade.
För den enskilde är skillnaden kännbar. En pensionär med en månadsutbetalning på 15 000 kronor från Sverige betalar i dag 3 750 kronor i SINK-skatt per månad vid nuvarande 25-procentssats [3]. Från 2026 sjunker det till 3 375 kronor vid 22,5 procent [3], en besparing på 375 kronor i månaden - eller 4 500 kronor per år. Det fullt genomförda steget till 20 procent år 2027 ger ytterligare 375 kronor per månad [3].
Inför riksdagsvalet 2022 ställde sig fem partier positiva till en sänkning av SINK till 20 procent: Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna [1]. Det innebär att den nu genomförda sänkningen har brett parlamentariskt stöd. Socialdemokraterna, som drev höjningen 2018 [2], har ännu inte tydliggjort om de avser att motverka sänkningen om de återtar regeringsmakten - och om pendeln därmed slår för fjärde gången.