VerifieradRedaktörens revidering (omgång 3) bestod endast av att lägga till citationsmarkörer på två meningar - inga sifferpåståenden har ändrats. Samtliga tidigare verifierade claims kvarstår som verifierade. De tillagda markörerna [15][16][3] respektive [1] pekar på korrekta källor (Skolverkets länsserier för Västerbotten/Gotland/Norrbotten samt Skolverkets rapport där studievägarna definieras).
SFI-eleverna nere på 107 000 - Uppsala län tappar 44 procent på fem år
Antalet elever på svenska för invandrare fortsätter att krympa. Bara 107 000 personer läste sfi i Sverige förra året - en minskning med 22 procent på fem år och femte året i rad med färre elever, enligt Skolverkets nya rapport [1]. I Uppsala län är eleverna 44 procent färre än 2020, medan Västerbotten går mot strömmen och har vuxit med 52 procent [6][15].
Fem år i rad med färre sfi-elever
Under 2025 studerade 107 000 personer sfi - svenska för invandrare - i Sveriges kommuner [1]. Det är 6 procent färre än 2024 och 22 procent färre än 2020, då 137 000 personer läste sfi [1][2]. Nedgången har pågått varje år sedan 2020, och Skolverket skriver att antalet sfi-elever har minskat sedan 2018 [1].
Räknar man in att en elev kan gå flera kurser under året landar sfi på 133 000 kursdeltagare 2025, en minskning med 7 procent på ett år [1][4].
Skolverket pekar i sin rapport från juni 2026 ut en huvudförklaring: färre nya invandrare de senaste åren [1]. Invandringen till Sverige toppade 2016 med 163 000 personer, då stora grupper kom från framför allt Syrien [5]. Sedan har den fallit tillbaka: 116 000 invandrade under 2024 och 89 000 under 2025 - den lägsta nivån sedan pandemiåret 2020 [5]. Eftersom det ofta tar flera år från invandring till sfi-start syns nedgången i skolstatistiken med fördröjning.
Ukraina är ändå en motrörelse i siffrorna. 8 960 sfi-elever var födda i Ukraina 2025 - näst största gruppen efter Syrien med 9 350 [13]. Kommunerna fick inte ens rätt att erbjuda sfi till ukrainare på massflyktsdirektivet förrän i juni 2023 [1]. De äldre flyktinggrupperna, framför allt från Mellanöstern, har därför krympt ännu mer än totalen antyder - utan Ukraina-vågen hade fallet varit brantare.
Laddar diagram...
Uppsala tappar 44 procent - Västerbotten går mot strömmen
Bakom rikssiffran döljer sig stora skillnader mellan länen. I Uppsala län har antalet sfi-elever fallit från 6 400 år 2020 till 3 600 år 2025 - en minskning på 44 procent [6]. Hallands län tappar 30 procent, Skåne 26 procent och Västra Götaland 17 procent [7][8][9].
Stockholms län, som ensamt står för knappt en tredjedel av alla sfi-elever i landet, har krympt något mindre - från drygt 39 000 till knappt 33 000 elever, ett tapp på 16 procent [10].
Tre län har tvärtom vuxit sedan 2020 [15][16][3]. Störst är ökningen i Västerbotten, där antalet sfi-elever har stigit från 2 180 till 3 317 - en uppgång på 52 procent [15]. Gotland har vuxit från 346 till 478 elever (+38 procent) [16] och Norrbotten mer blygsamt från 2 158 till 2 253 (+4 procent) [3]. Skolverket förklarar inte de regionala skillnaderna i årets rapport, men mönstret pekar mot att den nedåtgående trenden är starkast där flyktingvågen 2015-2017 stod för en stor del av eleverna, och svagast där ny invandring till bland annat industri och skyddsbehov från Ukraina har fyllt på [1].
Laddar diagram...
Nästan hälften hoppar av kursen
Bakom nedgången finns ett problem som få kommenterar: nästan hälften av dem som börjar en sfi-kurs avbryter den. Av kursdeltagarna som avslutade eller hoppade av under 2025 blev 52 procent färdiga med godkänt betyg, 4 procent utan godkänt betyg och 44 procent avbröt [14]. Nivån har legat kring 44-45 procent även 2023 och 2024 - det är alltså inte en försämring, utan en kronisk svaghet i systemet [14].
Sämst är läget på just den vanligaste kursen. Kurs 3C - avslutningskursen för elever med gymnasium hemifrån - hade 40 300 deltagare 2025, fler än någon annan kurs [1]. Där hoppade 53 procent av [14]. På kurs 1C, den avslutande kursen på den enklaste studievägen, var motsvarande andel 55 procent [14].
Männen slutar oftare än kvinnorna. Av männen som skrev in sig på en sfi-kurs 2025 hoppade 53 procent av, mot 39 procent bland kvinnorna [14]. Skolverket räknar avbrott per kurs, inte per person - en elev kan ha bytt kurs, flyttat eller hittat jobb. Men mönstret ändrar bilden av vad nedgången betyder: sfi tappar inte bara elever från toppen, systemet lyckas heller inte hålla kvar dem som väl kommer in.
Sammansättningen skiftar - fler har gymnasium från hemlandet
Sfi är indelat i tre studievägar efter hur mycket skola eleven har med sig hemifrån. Studieväg 1 är för dem som saknar eller har mycket kort utbildning; studieväg 3 för dem som redan har gått motsvarande svensk gymnasieskola [1].
Andelen kursdeltagare på studieväg 3 - de mest utbildade - ökade från 43 till 45 procent mellan 2024 och 2025, medan andelen på studieväg 1 och 2 föll med en procentenhet vardera [11]. Sfi-populationen förändras alltså: nya elever har i snitt mer skolbakgrund med sig än de som lämnar utbildningen. Den vanligaste enskilda kursen 2025 var 3C, med 40 300 kursdeltagare [1].
Könsfördelningen ligger stabilt: 64 procent av sfi-eleverna är kvinnor och 36 procent män - samma bild som 2024 [12]. Andelen som gjort ett helt nationellt prov när de avslutat en kurs är fortfarande hög, 89 procent, men det är en minskning jämfört med förra året [1].
Diagram