VerifieradOmgranskning runda 3. Revideringen bestod uteslutande av tillägg av citationsmarkörer [n] till fem meningar - inga numeriska värden ändrades. Inga claims var flaggade i föregående rapport. Samtliga 18 numeriska påståenden kopieras oförändrade som verifierade från runda 2.
SCB:s majmätning har pekat ut rätt blockvinnare i två av fyra val sedan 2010
I riksdagsvalen 2010, 2014, 2018 och 2022 landade det ledande blocket i SCB:s partisympatiundersökning i maj bara två gånger som faktisk valvinnare i september - 2014 och 2018. Både 2010 och 2022 pekade majmätningen ut fel vinnare, och de största enskilda partiavvikelserna handlade om SD, som underskattades med 5,2 procentenheter 2014 och 3,5 procentenheter 2022, och om S som överskattades med runt 3-5 procentenheter i tre av fyra val.
Två av fyra: när majmätningen pekar rätt och när den pekar fel
SCB frågar två gånger om året hur svenskarna skulle rösta "om det var val idag" [1]. Den mätning som ligger närmast själva valdagen görs i maj - fyra månader innan valurnorna öppnar [1]. I fyra riksdagsval mellan 2010 och 2022 har det ledande blocket i den mätningen också vunnit valet i två fall: 2014 och 2018 [1][2]. 2010 och 2022 blev det tvärtom [1][2].
2010 ledde de rödgröna (S, V, MP) med 50,2 procent mot Alliansens 44,2 procent - ett försprång på sex procentenheter [1]. I september vann Alliansen med 49,4 mot 43,6 procent, ett försprång på nästan sex procentenheter åt andra hållet [2]. Blocken bytte alltså plats med varandra från maj till september.
2022 upprepades mönstret med de nya blockindelningarna [1][2]. Vänsterblocket (S, V, MP, C) hade 51,1 procent i majmätningen mot högerblockets (M, SD, KD, L) 46,9 procent - ett försprång på över fyra procentenheter [1]. I valet gick högerblocket om och vann med 49,5 mot 48,8 procent [2].
2014 och 2018 pekade mätningen däremot åt rätt håll [1][2]. 2014 hade de rödgröna en jätteledning i majmätningen (51,7 mot Alliansens 36,8 procent) som krympte till 4,2 procentenheter på valdagen - men det ledande blocket vann [1][2]. 2018 var det extremt jämnt både i maj och september: rödgröna 39,5 mot Alliansens 38,9 procent i maj, mot 40,7 respektive 40,2 procent i valet [1][2].
Laddar diagram...
Så stora är avvikelserna, parti för parti
Om man tittar på varje enskilt parti är den typiska avvikelsen mellan majmätningen och valresultatet en till två procentenheter [1][2]. Men enskilda partier har vid enstaka val avvikit betydligt mer än så. Här är hela sammanställningen i procentenheter (positivt tal = PSU maj hade högre siffra än valresultatet, negativt = lägre) [1][2]:
| Parti | 2010 | 2014 | 2018 | 2022 |
|---|---|---|---|---|
| S | +3,1 | +4,8 | -0,4 | +3,0 |
| M | -0,9 | -0,4 | +2,4 | +2,2 |
| V | 0,0 | +1,9 | -0,6 | +1,1 |
| MP | +3,4 | +1,4 | -0,2 | -1,8 |
| C | -2,0 | -1,2 | +0,2 | 0,0 |
| L | -1,3 | -0,3 | -0,6 | -1,2 |
| KD | -1,1 | -0,7 | -3,3 | -0,1 |
| SD | -1,8 * | -5,2 | +1,3 | -3,5 |
| Övriga | +4,3 ** | -0,3 | +1,4 | +0,5 |
* SD räknades in i "övriga" i majtabellen 2010, men SCB redovisade partiet separat i pressmeddelandet med 3,9 procent [3]. Valresultatet blev 5,7 procent - en underskattning med 1,8 procentenheter [2][3]. ** "Övriga" 2010 inkluderar därför SD. [1][3]
De fem största enskilda avvikelserna var alla på minst tre procentenheter [1][2]:
- SD 2014: 7,7 procent i majmätningen, 12,9 procent i valet - underskattade med 5,2 procentenheter [1][2].
- S 2014: 35,8 procent i maj, 31,0 procent i valet - överskattade med 4,8 procentenheter [1][2].
- "Övriga" 2010: 5,7 procent i maj, 1,4 procent i valet - överskattade med 4,3 procentenheter [1][2]. Här ligger huvudförklaringen: SD redovisades inte separat i majmätningen 2010 utan låg i "övriga" med 3,9 procent [3].
- SD 2022: 17,0 procent i maj, 20,5 procent i valet - underskattade med 3,5 procentenheter [1][2].
- KD 2018: 3,0 procent i maj, 6,3 procent i valet - underskattade med 3,3 procentenheter, den så kallade KD-effekten [4].
Laddar diagram...
SD har underskattats i tre av fyra val - men bara marginellt vissa år
Räknar man in majmätningen 2010, då SD lades i "övriga" men SCB ändå redovisade partiet separat med 3,9 procent i pressmeddelandet [3], har SD haft ett lägre stöd i maj än i valet i tre av fyra val: 2010 (3,9 mot 5,7 procent), 2014 (7,7 mot 12,9 procent) och 2022 (17,0 mot 20,5 procent) [1][2][3]. Enda undantaget är 2018, då partiet var något överskattat i majmätningen - 18,8 procent i maj mot 17,5 procent i valet [1][2].
Med så få val att gå på går det inte att slå fast en "systematik". Men mönstret är tillräckligt tydligt för att flera opinionsforskare ska ha diskuterat samma sak även i övriga institut: att en del SD-väljare inte svarar på undersökningar, att en del uppger annat parti i intervjun men röstar SD i valbåset, och att partiet har vuxit under valrörelserna. SCB:s PSU räknar dessutom bara personer som anger ett parti - de som svarar "vet ej" eller "vill inte säga" (osäkra väljare) redovisas separat och deras andel kan förändras under de fyra månaderna mellan mätningen och valet.
Laddar diagram...
Varför avviker majmätningen så mycket - och vad är egentligen ett "block"?
Fyra månader är lång tid i politik. Mellan maj och september händer partiledarutspel, skandaler, terrordåd, kriser och egna valkampanjer - allt sådant som får väljare att byta åsikt. Det förklarar varför även en tekniskt korrekt mätning i maj kan hamna långt från valresultatet.
SCB:s partisympatiundersökning bygger dessutom på ett urval på cirka 9 000 personer och har därför en felmarginal på i storleksordningen ±1 procentenhet för de större partierna och några tiondelar för de små [5]. Även utan opinionssvängningar hamnar mätningen alltså inte alltid exakt på den faktiska siffran. SCB själv redovisar också två olika mått i undersökningen: "val idag" som är svaret på frågan hur man skulle rösta om det var val idag, och "bästa parti" som är vilket parti man tycker är bäst oavsett taktikröster [1]. Det är "val idag"-siffran som ska jämföras med valresultatet, och det är den siffran vi använder här [1].
Blockdefinitionerna har också ändrats under perioden. 2010 och 2014 var indelningen glasklar: Alliansen (M, C, FP/L, KD) mot de rödgröna (S, V, MP) [1][2]. SD stod utanför. 2018 blev det luddigare - Alliansen hade formellt spruckit några veckor efter valet, men i majmätningen och valet räknades den fortfarande som ett block [1][2]. 2022 fanns för första gången två tydliga block där SD ingick i det ena: Vänsterblocket (S, V, MP, C) mot Högerblocket (M, SD, KD, L) [1][2]. Vi placerar C i Vänsterblocket 2022 eftersom Centerpartiet under valrörelsen förklarat att de inte skulle stödja en regering som förlitade sig på SD, och röstade fram Magdalena Andersson som statsminister 2021 [1][2]. Skulle man i stället räkna C med det borgerliga blocket (M+SD+KD+L+C) hade högerblocket lett även majmätningen 2022 - med 53,6 mot 44,4 procent - och tesen att majmätningen "pekade fel" 2022 hade fallit [1]. Detta gäller alltså under förutsättningen att C räknas till Vänsterblocket. Skulle man räkna Alliansen mot rödgröna i 2018 utan SD skulle det ledande blocket i maj också vara samma som vinnaren i september - fast med bara 0,6 respektive 0,5 procentenheters marginal [1][2].