Polen och Italien lyfter, USA-direktflyget halveras: så har svenska sensommarens flygkarta ritats om

Svenskarnas sensommarresor är svåra att mäta rakt av. Ingen myndighet räknar "antal svenskar som reser till Frankrike i augusti". Det här svaret bygger på två olika mätningar som tillsammans ger den bästa bilden vi har. Utlandsdelen använder Swedavias trafikstatistik: hur många utrikespassagerare som avreser från de tio svenska flygplatser Swedavia driver - Arlanda, Landvetter, Malmö, Bromma, Umeå, Luleå, Kiruna, Åre-Östersund, Visby och Ronneby - fördelat på destinationsland och kvartal. Datan är kvartalsvis, så vi arbetar med tredje kvartalet (juli-september) som proxy för sensommaren. Swedavia räknar alla passagerare, inte bara svenskar, och fångar inte icke-Swedavia-flygplatser som Skavsta, där mycket lågprisflyg och charter går. Det gör Swedavia till en solid indikator på hur destinationsmixen har rört sig, men inte till en exakt räknare av "svenska turister".

Inrikesdelen bygger på SCB:s och Tillväxtverkets inkvarteringsstatistik - hur många gästnätter svenska hushåll bokat på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och kommersiella lägenheter. Datan är månadsvis och exakt fram till april 2022, då SCB slutade publicera i sin öppna databas ^[3]. Från 2022 tog Tillväxtverket över och publicerar bara aggregerade sommartotaler i sina rapporter ^[4]. Privat uthyrning via Airbnb, släktbesök och husbilar utanför campingar ingår inte alls - och den privata semesteruthyrningen har vuxit kraftigt under tioårsperioden. Den verkliga volymen svenskt inrikesresande i augusti och september är alltså högre än de sex miljoner gästnätter som statistiken fångar ^[3][4].

Sett till totalvolymen har svenska flygplatsers utrikestrafik varit anmärkningsvärt stabil. Under tredje kvartalet 2016 avreste 3 747 396 utrikespassagerare från Swedavias flygplatser ^[1]. Motsvarande siffra 2024 var 3 739 469 - under en kvarts procents skillnad ^[1][2]. Sommaren 2025 låg vi något högre, på 3 862 298 - drygt tre procent över 2016 ^[5].

Eftersom Sveriges befolkning växte från cirka 9,85 miljoner (2015) till 10,61 miljoner (2025) innebär en oförändrad totalvolym att sensommarens utrikesresande minskat räknat per invånare - runt sju procent lägre resfrekvens per svensk ^[9]. Bakom den stabila totalen döljer sig alltså en tydlig destinationsförskjutning i kombination med en mild minskning per capita.

Sex av topp tio-länderna 2016 hade färre passagerare 2024, medan två nya länder - Polen och Italien - klättrade in i topp tio ^[1][2]. Tyskland tappade ledartröjan till Spanien, USA föll från elfte till artonde plats och Polen klev in från perifer topp-tjugo till att bli sjunde största resmål ^[1][2].

Störst tillväxt i absoluta tal står Polen för. Antalet passagerare mellan Sverige och Polen växte från 80 052 (juli-september 2016) till 177 647 (juli-september 2024) - en ökning med nästan 98 000 passagerare, eller 122 procent ^[1][2]. Här måste man vara ärlig med vad siffran mäter: en betydande del av tillväxten drivs sannolikt av polska medborgare i Sverige som flyger hem, inte av svenska semesterfirare. Antalet polska medborgare i Sverige har vuxit från cirka 88 000 (2015) till drygt 100 000 (2024) ^[9], och Wizz Air och Ryanair har öppnat direktlinjer till städer som Kraków, Gdańsk och Katowice från både Arlanda och Landvetter. Ökningen speglar alltså både arbetskraftsrörligheten och svenska storhelgs- och citytrafiken.

Italien är näst största vinnare, med en ökning från 113 434 till 169 384 passagerare (+49 procent) - driven både av citytrafiken till Rom och Milano och av växande semestertrafik till Sardinien, Sicilien och Puglia ^[1][2]. Baltikum sticker ut procentuellt: Estland +227 procent (14 455 till 47 307 passagerare) och Lettland +103 procent (28 872 till 58 560) ^[1][2]. Absoluttalen är fortfarande små jämfört med Medelhavsländerna, och en enda ny lågprisflyglinje kan förklara en stor del av procentökningen - Wizz Airs och airBaltics utökade Riga- och Tallinn-trafik är den enskilt viktigaste faktorn.

Övriga starka vinnare i sensommartrafiken: Österrike (+54 procent), Kroatien (+33 procent), Portugal (+43 procent) och Litauen (+61 procent) ^[1][2]. Grekland - som ofta framställs som charterbranschens raket - växer däremot inte alls i tredjekvartalstrafiken via Swedavia. Trafiken låg tvärtom marginellt lägre 2024 än 2016 ^[1][2]. Här är blindfläcken uppenbar: en betydande del av chartertrafiken till Grekland går via Skavsta med TUI-flygningar och via lågprisbolagen med Ryanair, och Skavsta redovisas inte i Swedavias siffror. Andra mätningar tyder på att svenskarnas Grekland-resande faktiskt växt kraftigt de senaste tio åren; Swedavias flata Grekland-kurva ska därför tolkas som "Swedavia-trafik", inte som "svenskarnas totala Grekland-resande".

Störst tapp i absoluta tal har Tyskland. Antalet passagerare mellan Sverige och Tyskland i tredje kvartalet minskade från 445 838 (2016) till 360 978 (2024) - ett fall med nästan 85 000 resenärer, eller 19 procent ^[1][2]. Nedgången är gammal och strukturell: färre affärsresor till Frankfurt, München och Berlin efter pandemin, indragna direktlinjer och nedskurna storstadsavgångar.

USA-siffran ser dramatisk ut men behöver läsas försiktigt. Antalet direktpassagerare mellan Sverige och USA föll från 130 895 (2016) till 52 242 (2024) - en minskning med 60 procent ^[1][2]. Nedgången är verklig och sammanfaller med indragningar av Arlandas transatlantiska direktlinjer under och efter SAS Chapter 11-rekonstruktion 2022-2024, då bolaget bantade det interkontinentala nätet och senare bytte allians ^[1][2]. Men Swedavia mäter enbart direktflyg. En svensk som flyger till New York via London Heathrow eller Frankfurt räknas som Storbritannien- eller Tysklandspassagerare, inte som USA-resenär. Det totala antalet svenskar som besöker USA har alltså minskat betydligt mindre än 60 procent - den mest ärliga läsningen är att direktflygstrafiken till USA halverats ^[1][2].

Ryssland är den enda tidigare större destinationen som helt försvunnit. De 27 323 passagerarna i tredje kvartalet 2016 blev noll efter EU:s stängning av luftrummet i februari-mars 2022 ^[1][2]. Även Ukraina, Hongkong och en handfull mindre destinationer har försvunnit ur Swedavias direktflygssiffror.

Ett intressant mönster: alla fyra nordiska grannländer tappade också, mellan 13 och 17 procent - Norge -17 procent, Finland -15 procent, Danmark -15 procent, Storbritannien -13 procent ^[1][2]. Efter pandemin har det blivit vanligare att resa till Köpenhamn och Oslo med tåg och bil i stället för flyg. Öresundstågen har återhämtat sin marknadsandel och nya Snälltåget-avgångar till Oslo har flyttat trafik från flyg till räls.

Bland de klassiska charterlanden har Turkiet plockat upp den marknadsandel som Egypten och Tunisien tappade efter 2015-2016 års terrorattacker ^[1][2]. Turkiets sensommartrafik växte med 10 procent mellan 2016 och 2024 - från 146 951 till 161 648 passagerare - och tog ytterligare ett skutt sommaren 2025, till 184 497 passagerare, den högsta noteringen sedan Swedavias serie började 2009 ^[1][2][5]. Landets svaga lira mot kronan har gjort semestern billigare för svenska plånböcker, och all-inclusive-resorterna i Antalya har lockat allt fler barnfamiljer.

Spanien behåller förstaplatsen som svenskarnas favoritdestination i sensommaren, men växer svagt: från 401 002 till 420 409 passagerare - en ökning med 5 procent räknat i totalen, och en minskning per invånare ^[1][2]. En annan intressant nyans finns i Tillväxtverkets uppföljning av hela året: Spaniens andel av svenska gästnätter utomlands var 30 procent 2019 och nådde sin topp på 37 procent under pandemiåret 2020 - när övriga utlandsresor i hög grad var stängda - för att sedan sjunka till 25 procent 2024 ^[6]. Spanien har alltså tappat sin dominans i svenskarnas utlandsresande - inte i absoluta tal utan som andel av en växande total där Kroatien, Cypern och Italien tagit större bitar av kakan.

Kom ihåg begränsningen från början: den här statistiken täcker bara kommersiella anläggningar. Den missar sommarstugor, Airbnb, släktbesök och husbilsresor utanför campingar. Med det sagt visar de gästnätter statistiken fångar en påfallande stabil bild av svenskt inrikesresande i sensommaren över tio år.

Antalet svenska gästnätter på hotell, stugbyar, vandrarhem, camping och kommersiella lägenheter i augusti låg 2015 på 5,72 miljoner och steg gradvis till 6,10 miljoner 2019 ^[3]. Sedan kom pandemibrytningen. Augusti 2020 föll svenskarnas egna gästnätter till 5,44 miljoner - en förhållandevis mild minskning på 11 procent, samtidigt som utländska gästnätter samma månad rasade från 2,78 till 0,62 miljoner (-78 procent) ^[3]. När utlandsresor stängdes helt sommaren 2021 stannade svenskarna kvar och skapade en tydlig topp: 6,82 miljoner egna gästnätter i augusti, cirka 12 procent över nivån före pandemin ^[3].

Efter det saknas exakt månadsdata i öppen redovisning. Tillväxtverket tog över statistiken från SCB i april 2022 och publicerar bara aggregerade sommartotaler i sina rapporter ^[4]. Vad vi vet: hela sommaren juni-augusti 2025 landade på 21,1 miljoner svenska gästnätter, den högsta noteringen sedan den nuvarande mätserien startade 2022 och något över motsvarande period 2024 ^[4][7]. Att den enskilda augusti- eller septembermånaden 2025 slår 2021 års pandemitopp är dock osannolikt - 2021-siffrorna sattes när alternativet utlandsresor var praktiskt taget stängt ^[3].

Bilden i stort: augusti-septembersegmentet av det svenska inrikesresandet i kommersiella anläggningar rör sig i intervallet 6-6,8 miljoner gästnätter över tio år, med en pandemidipp 2020 och en rekyltopp 2021 ^[3]. "Hemestertrenden" ledde alltså inte till en permanent förflyttning från utlands- till inrikesresande - siffrorna för 2023-2025 tyder på att svenskarna nu både reser utomlands och tar många inhemska sensommarnätter ^[4][7].

September följer samma mönster fast i mindre skala: från 2,99 miljoner svenska gästnätter 2015 till 3,36 miljoner 2019, en dipp till 2,69 miljoner 2020, och en snabb återgång till över 3 miljoner efter 2021 ^[3].

Bakom den stabila totalvolymen och den kraftigt skiftade mixen ligger några konkreta krafter. Lågprisflyget till Central- och Östeuropa har lyft Polen, Baltikum och Rumänien: Ryanair och Wizz Air har öppnat nya direktlinjer varje år sedan 2016 ^[1][2]. Arbetskraftsinvandringen från Polen och Baltikum har gjort hemresor allt vanligare, vilket förklarar varför Polen och Estland växer snabbare än det klassiska charterlandet ^[1][2].

De indragna interkontinentala linjerna via Arlanda har flyttat direktflygstrafik mot europeiska hubbar. SAS Chapter 11-rekonstruktion 2022-2024 innebar att bolaget bantade det transatlantiska nätverket och senare gick från Star Alliance till Skyteam - vilket förklarar mycket av det amerikanska direktflygstappet ^[1][2]. Rysslandsflygningarna upphörde tvärt i februari-mars 2022 i samband med EU:s sanktioner efter invasionen av Ukraina - ett fall från 27 000 sensommarpassagerare till noll på ett halvår ^[1][2].

Branschens egen bild bekräftar helhetsintrycket: Svenska Resebyrå- och Arrangörsföreningens marknadsrapport visar att svensk reseförsäljning steg 43 procent mellan 2022 och 2023, till 54 miljarder kronor - nära 2019-nivån - men att tillväxten planade ut 2024 ^[8]. Charterbolagen har flyttat kapacitet från nedgångsdestinationer som Tunisien mot Turkiet, Kanarieöarna och Kroatien.

Att inrikesresandet i sensommaren är så stabilt förklaras huvudsakligen av att svenskar är trogna sina egna sommarmål - kust, sjöar, fjäll - och att semesterveckorna i augusti och skolstarten i september är strukturellt inbyggda i året. Sensommarens gästnätter drivs alltså mer av vädrets nycker och krontappet mot euron än av trendskiften.