Personaltätheten i förskolan har legat på 5,1 barn per heltidstjänst i tio år - andelen förskollärare har knappt rört sig

Antalet barn per heltidstjänst i förskolan har legat i intervallet 5,1-5,2 varje år sedan 2015 ^[1]. Riket ligger 2025 på 5,1 barn per heltidstjänst, samma nivå som 2017-2018 och 2020-2024 och en tiondel lägre än 2015 ^[1]. Skillnaden mellan kommunala och enskilda förskolor är hårfin: 5,1 barn i båda regi-typerna 2025 ^[3][4]. Skolverket beskriver måttet som "relativt konstant under en längre tid" i sin senaste årsrapport ^[2].

Stabiliteten är slående, eftersom nästan allt runtomkring rör sig. Antalet inskrivna barn har minskat från cirka 494 000 (2015) till 468 000 (2025), efter en topp på 522 000 år 2019 ^[5]. Bara mellan 2024 och 2025 försvann 16 700 barn ur systemet, en minskning med 3,4 procent, driven av lägre födelsetal ^[2]. Antalet heltidstjänster har följt efter: från cirka 94 200 år 2015 till 92 000 år 2025, en nedgång på 2,3 procent ^[6][7]. När täljaren och nämnaren minskar ungefär lika snabbt håller kvoten sig kvar.

42,5 procent av heltidstjänsterna i förskolan hade en förskollärarexamen hösten 2025, en ökning med 2 procentenheter jämfört med 2024 ^[2]. Ett år tidigare låg andelen på 40,5 procent ^[8], och 2015 var den 42 procent ^[9]. Nettoförändringen över tioårsperioden är alltså mindre än en procentenhet - i praktiken har måttet legat runt 40-43 procent hela decenniet ^[9][2].

Skolverket redovisar även ett parallellt mått för andel med förskollärarlegitimation, som funnits sedan 2016 ^[10]. Där syns en tydligare uppgång: från 41 procent 2016 till 44,7 procent 2025, en ökning med 3,7 procentenheter ^[10][2]. Legitimationskravet infördes 2011 för att en förskollärare ska få tillsvidareanställas, och en förskollärarexamen är grunden för att ansöka om legitimation ^[2]. Skillnaden mellan de två måtten beror bland annat på att det tar tid att söka legitimation och att inte alla examinerade gör det direkt - Skolverkets 2025-siffra bygger dessutom bara på legitimationer utfärdade till och med den 12 februari samma år ^[2].

En viktig invändning: att rikssnittet ser stillastående ut trots ökningen i legitimationsandel beror delvis på sammansättningen. Andelen barn i förskolor med enskild huvudman har växt från 20 till 23 procent på tio år ^[13], och enskilda förskolor har systematiskt lägre andel förskollärare. När den lägre gruppen växer drar den ner rikssnittet - även om varje regi-typ för sig lyft sin andel något.

Den största systematiska skillnaden i utbildningsnivå ligger inte i tiden utan i vem som driver förskolan. I kommunala förskolor har 46 procent av heltidstjänsterna förskollärarexamen 2025, mot 32 procent i förskolor med enskild huvudman ^[11]. Legitimationsandelen är 48 procent i kommunal regi mot 34 procent i enskild regi 2025 ^[11][10].

Gapet har snarare ökat än minskat under tioårsperioden, om man mäter i procentenheter. 2015 låg kommunala förskolor på 45 procent förskollärarexamen och enskilda på 28 procent - en skillnad på 17 procentenheter ^[9][12]. 2025 är motsvarande skillnad 14 procentenheter (46 mot 32), en marginell inbromsning ^[11]. Enskilda förskolor har alltså kommit ikapp något, men skillnaden är fortfarande stor. Samtidigt har andelen barn i enskild regi växt: från 20 procent 2015 till nästan 23 procent 2025 ^[13].

Skolverket delar in kommunerna i nio kommungrupper enligt SKR:s klassificering. Hösten 2025 hade lågpendlingskommun nära större stad högst andel personal med förskollärarexamen, 53 procent ^[14]. Storstäder - Stockholm, Göteborg och Malmö - hade lägst, 35 procent ^[14]. Skillnaden mellan grupperna är alltså 18 procentenheter, en klyfta som varit stabilt bred över åren: 2024 var motsvarande siffror 48 respektive 31 procent ^[8]. Rapporten själv ger något olika siffror i sammanfattningen och i brödtexten (53/35 respektive omkring 51/33 procent) ^[14][2]; huvudpoängen - att gapet är stort och ihållande - står oavsett vilken av avrundningarna man väljer.

Mönstret följer inte den intuitiva bilden av storstäderna som mest välbemannade. Skolverket förklarar inte klyftan direkt i rapporten, men i storstäderna är också andelen barn i enskild regi högst - i pendlingskommuner nära storstad går 35 procent av barnen i förskola med enskild huvudman ^[14] - och enskilda förskolor har färre förskollärare. Också arbetsmarknadsläget spelar roll: rekrytering av förskollärare är hårdare i storstadsregionerna där konkurrensen om högskoleutbildad personal är större. En påminnelse: lågpendlingskommun nära större stad är en liten grupp kommuner med få barn, medan storstäderna rymmer en stor del av landets förskolebarn - så toppen i rankningen väger lättare i det nationella snittet än botten.

Även om personaltätheten stått still har barngrupperna faktiskt blivit något mindre. 2016 gick det i genomsnitt 15,9 barn i varje barngrupp, 2025 är siffran 15,3 - en minskning med 0,6 barn per grupp ^[15]. I grupper för de yngsta barnen (upp till 3 år) är snittet 12,5 barn per grupp, i 4-5-årsgrupper 16,2 ^[2]. Skolverkets riktmärken är 6-12 barn för 1-3-åringarna och 9-15 för 4-5-åringarna, men rapporten är noga med att de ska förstås som en referenspunkt, inte en absolut gräns - lämplig gruppstorlek beror också på personalens utbildning, gruppens sammansättning och lokalerna ^[2].

Enskilda förskolor har haft den tydligaste minskningen: från 16,0 barn per grupp 2016 till 14,1 barn per grupp 2025 ^[15]. Kommunala förskolor har rört sig mindre, från 15,8 till 15,6 barn per grupp ^[15]. Så trots att personaltätheten ser identisk ut mellan regi-typerna har barnen i enskilda förskolor mindre grupper - vilket kan spegla verksamhetsval snarare än fler vuxna.

Personaltätheten i din egen kommun kan avvika markant från riksgenomsnittet. Uppsala har varierat i intervallet 5,1-5,5 barn per heltidstjänst sedan 2015, medan Stockholm och Malmö ligger kring 4,8-4,9 ^[16]. Enskilda kommuner har större naturliga svängningar från år till år, särskilt små kommuner där ett par personalförändringar räcker för att flytta måttet.

Skolverkets "Kommunala jämförelsetal" publicerar samma nyckeltal - personaltäthet, andel med examen, gruppstorlekar - för alla Sveriges kommuner. Skillnaderna mellan enskilda kommuner är typiskt mycket större än förändringen över tid för riket i stort.

Uppgifterna avser den 15 oktober varje år - alltså en ögonblicksbild från en enda dag - och samlas in av Skolverket via SCB från alla kommunala och enskilda huvudmän ^[2]. En "heltidstjänst" är antalet anställda omräknat via tjänstgöringsgraden vid mättillfället. Det är alltså inte samma sak som en årsarbetare, som mäter arbetstid över ett helt år - men det är det närmaste årsarbetar-mått som finns i Skolverkets officiella statistik. Måttet "antal barn per heltidstjänst" räknar alla anställda som arbetar med barn - inte bara förskollärare. Räknat enbart på förskollärare går det i genomsnitt 12 barn per förskollärare 2025 (11 i kommunal, 16 i enskild regi) ^[17].

Uppgifter om personalens utbildning har sedan 2014 hämtats från SCB:s utbildningsregister i stället för från kommunernas egna inrapporteringar - vilket bryter jämförelser med data före 2014 ^[18]. Andelen förskollärarexamen ligger dock stabilt även inom perioden 2015-2025, så metodbytet påverkar inte slutsatsen om ett trögrörligt decennium ^[9][2]. Måttet fångar heller inte hur barnen och personalen är fördelade över dagen: en oktoberdag räknas som samma tal som en tidig fredagseftermiddag när många barn har hämtats. Statistiken visar utbildning, inte hur mycket varje anställd faktiskt arbetar med barn eller kvaliteten i undervisningen - vilket Skolverket själv understryker i sin metodbeskrivning.