VerifieradOmgranskning efter revidering. Båda tidigare flaggade avvikelserna är nu korrigerade: (1) bygglovspåståendet anger korrekt Q1 2022 (2 823 beviljade bygglov) som toppkvartal - SCB-serie TAB796 bekräftar att Q1 2022 är det högsta Q1-värdet på record och att fallet till Q1 2026 (1 103) är 60,9 % ≈ 60 %; (2) det historiska intervallet är nu angivet som 6 600-20 000, vilket stämmer med SCB TAB2538 (minimum 6 651 år 1999, maximum 19 949 år 2008 ≈ 20 000). Alla övriga numeriska påståenden var redan verifierade i föregående granskning och kvarstår oförändrade. Samtliga claims har status verified.
Nyproduktionen av lägenheter halverades på två år - bostadsrätten nu 65 % dyrare än 2015
Under 2025 färdigställdes 25 792 lägenheter i flerbostadshus i Sverige - 52 procent färre än toppåret 2023. Bostadsrätterna drabbades hårdast: 63 procent färre nya lägenheter med den upplåtelseformen på bara två år. Paradoxen är tydlig - just när nyproduktionen kollapsade nådde hushållens boendekostnader rekordnivåer.
Hälften av lägenheterna försvann på två år
Under 2025 färdigställdes 25 792 lägenheter i flerbostadshus i Sverige - 52 procent färre än 2023 då 53 383 stod klara [1]. Raset är brett men drabbar bostadsrätterna hårdast: de föll med 63 procent, från 19 572 år 2023 till bara 7 309 år 2025 [1]. Hyresrätterna i flerbostadshus sjönk med 45 procent - från 33 517 till 18 423 under samma period [1].
Laddar diagram...
Fallet fortgår in i 2026: under det första kvartalet färdigställdes bara 3 182 lägenheter i flerbostadshus, jämfört med 14 606 under samma kvartal 2023 [1]. Antalet påbörjade lägenheter i flerbostadshus sjönk med 57 procent från det första kvartalet 2021 (13 107 lägenheter) till det första kvartalet 2026 (5 571 lägenheter) [1]. Beviljade bygglov för bostadshus har rasat med 60 procent sedan toppnoteringen det första kvartalet 2022 [1].
I ett historiskt perspektiv är 2025 års absoluta nivå (25 792 lägenheter) inte utan motstycke: under åren 1999-2012 färdigställdes bara 6 600-20 000 lägenheter i flerbostadshus per år, och 2025 är i stort sett i linje med 2015 (25 565 lägenheter) [1]. Det som skiljer den nuvarande situationen är rasets hastighet - att drygt hälften av produktionen försvann på bara två år är utan historiskt motstycke i modern tid.
Boverket konstaterar i sina regionala bostadsmarknadsanalyser 2025 att den kraftiga inbromsningen i bostadsbyggandet är ett tydligt tema i närmast hela landet [3].
Boendekostnaderna steg till rekordnivå
Raset i nyproduktionen sammanfaller med att hushållens boendekostnader nådde rekordnivåer. Mediankostnaden för ett bostadsrättshushåll uppgick till 125 800 kronor per år 2024 för ett sammanboende par utan barn - mot 76 300 kronor 2015 [2]. Det är en ökning på 65 procent i löpande priser, mer än vad den allmänna prisnivån steg under samma period [2].
Laddar diagram...
En viktig definition: SCB mäter boendeutgiften för bostadsrätt som summan av månadsavgift, räntekostnader och amorteringar. Det förklarar varför ökningstakten accelererade kraftigt efter Riksbankens räntehöjningar 2022-2023: från 99 800 kronor per år 2021 steg kostnaden till 125 800 kronor 2024, en ökning med 26 procent på tre år [2]. Jämförelseåret 2015 låg nära ett historiskt bottenläge för bolåneräntorna, vilket innebär att en del av den nominella uppgången speglar en återgång till mer normala räntenivåer snarare än en ren kostnadsökning [7].
En ytterligare definitionsmässig faktor begränsar jämförbarheten: Finansinspektionens amorteringskrav trädde i kraft den 1 juni 2016 - det vill säga efter BOU:s mätpunkt 2015 [6]. Före kravet amorterade många bostadsrättsköpare frivilligt lite eller ingenting; från 2016 är 1-2 procent av lånebeloppet per år obligatoriskt för nya bolån [6]. Det innebär att 2015 års mediankostnad (76 300 kronor) i stor utsträckning avspeglar en era utan tvingande amortering, medan 2024 års siffra (125 800 kronor) fullt ut inkluderar belopp som hushållen är skyldiga att betala men som bygger eget kapital snarare än att vara en ren driftkostnad [2][6]. Riksbanken noterade i mars 2026 att det skärpta amorteringskravet - den extra procentenhet som sedan 2018 gällde för skulder över 4,5 gånger inkomsten - togs bort den 1 april 2026 [7].
Hyresrätter har följt ett liknande men lugnare mönster: mediankostnaden steg från 75 400 till 107 100 kronor per år 2015-2024, en ökning med 42 procent [2].
Varför kollapsade byggandet - och vad händer härnäst?
Bakom produktionsraset ser Boverket ett samspel av ekonomiska faktorer [3][5].
Bostadsrätter kräver att flertalet lägenheter säljs på ritning innan bygget startar. Räntehöjningarna 2022-2023 begränsade hushållens låneutrymme och minskade köpviljan - vilket stoppade förhandsförsäljningarna och fick projekt att skrivas av [3]. För hyresrätter handlar det om att hitta långsiktig finansiering och att de framtida hyrorna inte får bli så höga att bostäderna är svåruthyrda - vilket stigande byggkostnader och höga räntor under byggtiden gjorde allt svårare att uppnå [3].
Konkurrensen från andrahandsmarknaden förstärker problemen: ett stort utbud av befintliga lägenheter till lägre priser än nyproduktionen gör det svårt att sälja eller hyra ut nyproducerade bostäder, konstaterar Boverket [3].
Boverkets prognos från juni 2026 räknar med att runt 29 000 bostäder påbörjas under 2026 [5]. Konjunkturinstitutet konstaterade i mars 2026 att bostadsbyggandet befinner sig på historiskt låga nivåer och att återhämtningen är osäker [4].