MP:s miljardärsskatt ska ge 50 miljarder - gamla förmögenhetsskatten gav 6

Den svenska förmögenhetsskatten togs ut med 1,5 procent på den del av nettoförmögenheten som översteg ett fribelopp ^[2]. Det beloppet var 900 000 kronor när skatten trädde i kraft 1997, men höjdes sedan. Från och med taxeringsår 2003 gällde 1 500 000 kronor för alla enskilda, och från och med taxeringsår 2006 tillämpades dessutom ett dubbelt fribelopp på 3 000 000 kronor för makar och sambor ^[2]. Den träffade inte bara de superrika - ägde man en villa med högt taxeringsvärde och lite sparkapital var chansen stor att man blev skattskyldig.

Intäkterna varierade kraftigt med börsutvecklingen. Under IT-bubblans höjdpunkt drog skatten in som mest 8,6 miljarder kronor - det var taxeringsåret 2000 ^[1]. När börsen föll rasade skatteintäkterna med den: taxeringsåret 2003 landade de på 3,9 miljarder ^[1]. Under de sista åren låg intäkterna kring 5-6 miljarder ^[1]. Sista gången skatten togs ut - för förmögenhet ägd vid utgången av 2006 - kom intäkterna in på 6,1 miljarder kronor ^[1].

Alliansen avskaffade skatten fr.o.m. inkomståret 2007 via proposition 2007/08:26 ^[2]. Motivet var kapitalflykt: Skatteverket hade uppskattat att tillgångar för 500 miljarder kronor placerats utomlands för att undvika skatten ^[2].

Statens totala inkomster uppgick till 1 987 miljarder kronor 2025 ^[3]. Femtio miljarder motsvarar 2,5 procent av dessa inkomster ^[3]. Den gamla förmögenhetsskatten stod i sitt sista taxeringsår för knappt 0,8 procent av statens inkomster 2006 ^[1][4].

Det är inte en liten skillnad i ambitionsnivå. Att gå från ett skatteuttag på 6 miljarder till ett på 50 miljarder innebär att en ny skatt på förmögna - med ett smalare underlag, riktat mot miljardärer snarare än alla med villor och sparkapital - skulle behöva ge åtta gånger mer i absoluta tal ^[1][5].

Miljöpartiets förslag är inspirerat av nationalekonomen Gabriel Zucmans modell: en minimiskatt på de allra rikastes ekonomiska avkastning snarare än på nominell förmögenhet. Beloppet 50 miljarder är riksdagens utredningstjänsts övre uppskattning, och i motionen erkänner partiet att beräkningarna är osäkra ^[5].

Norge avskaffade aldrig sin förmögenhetsskatt. Den gäller alla norska hushåll med nettotillgångar över 1,7 miljoner norska kronor och drog 2025 in 33,1 miljarder norska kronor - ungefär 31 miljarder svenska kronor räknat på genomsnittlig växelkurs ^[7]. Om Norge hade haft Sveriges befolkning hade det motsvarat ungefär 60 miljarder kronor om året ^[7].

Men det norska exemplet visar också baksidan. När Norge höjde sin skattesats 2022 lämnade fler än 30 av landets förmögnaste invånare landet - fler än under de föregående 13 åren sammantaget ^[8]. De flesta tog vägen till Schweiz ^[8].

MP:s förslag riktar sig mot en ännu smalare grupp än den norska skatten träffar. Ju färre personer som ska betala, desto känsligare blir intäkterna för att enskilda väljer att flytta.

En del av osäkerheten beror på ett praktiskt problem. Sverige avskaffade förmögenhetsregistret i samband med att skatten försvann 2007 ^[5]. Sedan dess saknas officiell statistik på hur många som äger tillgångar över en given gräns - och hur mycket de äger totalt.

Enligt Forbes lista för 2025 hade Sverige 21 dollarmiljardärer ^[6]. Forbes är ingen officiell källa och täcker bara de med mer än en miljard dollar, vilket motsvarar ungefär tio miljarder kronor. Hur många som äger en miljard kronor eller mer - och hur mycket just den gruppen äger totalt - vet ingen med säkerhet i dag.

Den gamla förmögenhetsskatten hade ett klart definierat och registrerat underlag, vilket möjliggjorde relativt precisa intäktsprognoser. En skatt riktad mot okänd förmögenhet hos ett okänt antal personer ger oundvikligen vida felmarginaler - vilket också förklarar varför uppskattningen beskrivs som en övre gräns snarare än ett räknat utfall ^[5].