Löfven I hade lägst arbetslöshet, Kristersson den högsta - och Sverige har passerat EU-snittet med råge

Fem regeringar, en enda mätmetod. SCB:s arbetskraftsundersökning (AKU) mäter arbetslösheten i åldern 15-74 år på samma sätt hela perioden, vilket gör mandatperioderna direkt jämförbara ^[1]. Snitten ser ut så här:

• Reinfeldt I (2007-2010): 7,4 procent ^[1]
• Reinfeldt II (2011-2014): 8,0 procent ^[1]
• Löfven I (2015-2018): 7,0 procent - lägst av alla mandatperioder ^[1]
• Löfven II/Andersson (2019-2022): 8,0 procent - pandemin drev upp snittet ^[1]
• Kristersson (2023-2025): 8,3 procent, med 8,8 procent för det senaste helåret ^[1][2]

Löfven I är den enda mandatperioden som fullt ut når under 7 procent. Under Kristersson har årsmedeltalen stigit tre år i rad - 7,7 procent 2023, 8,4 procent 2024 och 8,8 procent 2025 ^[1]. För andra kvartalet 2026 var siffran 9,4 procent icke säsongsrensat och 8,7 procent säsongsrensat, alltså i nivå med helåret 2025 ^[2]. Uppgången ser ut att ha planat ut, men året är ännu inte över.

Stapeldiagrammet visar samma mandatperiodsnitt fördelat på tre grupper: totalt, utrikes födda och unga 15-24 år ^[1][3][5]. Alla tre går åt samma håll under Kristersson - bara utrikes födda har i snitt haft det bättre än under Löfven/Andersson, tack vare en tydlig återhämtning efter pandemin.

Utrikes föddas arbetslöshet har varit ungefär två till fyra gånger så hög som inrikes föddas hela perioden ^[3]. 2025 var siffran 6,2 procent för inrikes födda och 16,4 procent för utrikes födda - en skillnad på drygt tio procentenheter ^[3]. Skillnaden var som minst 2007-2008 (kring 7 procentenheter) och som störst 2021, när utrikes föddas arbetslöshet nådde 19,6 procent under pandemin medan inrikes föddas stannade på 5,5 procent ^[3]. Gapet var då 14,1 procentenheter, det största som uppmätts sedan SCB började redovisa födelseland separat ^[3].

Att utrikes föddas snitt under Löfven I (15,5 procent) faktiskt är lägre än under Reinfeldt II (16,2 procent) är anmärkningsvärt eftersom Sverige tog emot rekordmånga asylsökande 2015-2016 - en grupp som normalt tar sig in i arbetslivet mycket långsamt ^[3]. Under Kristerssons regering har utrikes föddas arbetslöshet sjunkit tillbaka från pandemitopparna men ligger fortfarande kring 16 procent - i nivå med tidigare mandatperioder ^[3].

Mandatperiodsnitten för utrikes födda är:

• Reinfeldt II (2011-2014): 16,2 procent ^[3]
• Löfven I (2015-2018): 15,5 procent ^[3]
• Löfven/Andersson (2019-2022): 17,5 procent (pandemin) ^[3]
• Kristersson (2023-2025): 15,9 procent ^[3]

Den mest oroande signalen just nu är att inrikes föddas arbetslöshet klättrar. Från bottenåret 2018, då den var 4,1 procent, har den nu stigit varje år och var i juni 2026 uppe i 7,8 procent ^[4]. Det är den kraftigaste uppgången för gruppen sedan finanskrisen.

Ungdomsarbetslösheten låg på 24,3 procent 2025 - i nivå med finanskrisens toppår 2009 och pandemiåret 2021 ^[5]. Under andra kvartalet 2026 var siffran 24,8 procent säsongsrensat ^[2].

Mandatperiodsnitten:

• Reinfeldt I (2007-2010): 21,7 procent ^[5]
• Reinfeldt II (2011-2014): 22,5 procent ^[5]
• Löfven I (2015-2018): 17,9 procent - lägst ^[5]
• Löfven/Andersson (2019-2022): 22,3 procent ^[5]
• Kristersson (2023-2025): 23,6 procent - högst ^[5]

Men den svenska ungdomssiffran ska läsas med försiktighet. Av de 226 000 unga som räknades som arbetslösa andra kvartalet 2026 var 154 000 heltidsstuderande som söker extrajobb - drygt två tredjedelar ^[2]. De uppfyller den internationella definitionen av arbetslös eftersom de aktivt söker jobb, men få av dem är beroende av det för sin försörjning. Räknar man bort heltidsstudenterna landar den svenska ungdomsarbetslösheten kring 10 procent - ungefär på EU-snittet ^[2][5].

Antalet långtidsarbetslösa - de som varit utan jobb i 27 veckor eller mer - nådde 171 000 personer 2025 ^[6]. Det är den högsta siffran som någonsin uppmätts, högre än både finanskrisen 2010 (139 000) och pandemitoppen 2021 (165 000) ^[6].

Den här gruppens andel av alla arbetslösa har också ökat kraftigt: från kring 27 procent i snitt under Reinfeldt I till drygt 31 procent i snitt under Kristerssons regering - och 33,5 procent så sent som 2025 ^[6]. Med andra ord: allt fler av dem som är arbetslösa fastnar i arbetslöshet i mer än ett halvår. Räknat som andel av arbetskraften ligger nivån 2025 kring 2,9 procent, vilket också är den högsta som uppmätts - befolkningsökningen räcker alltså inte som förklaring till rekordet ^[6].

Mandatperiodsnitten:

• Reinfeldt I (2007-2010): 100 000 personer, 27 procent av alla arbetslösa ^[6]
• Reinfeldt II (2011-2014): 120 000 personer, 30 procent ^[6]
• Löfven I (2015-2018): 101 000 personer, 27 procent ^[6]
• Löfven/Andersson (2019-2022): 128 000 personer, 29 procent ^[6]
• Kristersson (2023-2025): 151 000 personer, 32 procent ^[6]

När Kristerssons regering tillträdde hösten 2022 låg Sveriges arbetslöshet på 7,5 procent - ungefär en procentenhet över EU-snittet ^[7]. Sedan dess har Sverige gått åt fel håll medan EU legat still:

• 2022: Sverige 7,5 procent, EU 6,2 procent ^[7]
• 2023: Sverige 7,7 procent, EU 6,1 procent ^[7]
• 2024: Sverige 8,4 procent, EU 6,0 procent ^[7]
• 2025: Sverige 8,8 procent, EU 6,0 procent ^[7]

Sverige har alltså ökat med 1,3 procentenheter medan EU-snittet legat still ^[7]. 2025 var Sverige det fjärde av 27 EU-länder med högst arbetslöshet, efter Spanien (10,5 procent), Finland (9,7 procent) och Grekland (8,9 procent) ^[7]. I den säsongsrensade månadsstatistiken för juni 2026 har Sverige seglat upp på tredje plats, efter Finland och Spanien ^[8].

Jämförelsen med grannländerna är slående. Norge, som inte är EU-medlem men rapporteras av Eurostat, låg 2025 på 4,5 procent, och Danmark på 6,4 procent - båda långt under Sverige ^[7]. Tyskland (3,8 procent) och Nederländerna (3,9 procent) ligger i EU:s absoluta botten ^[7].

En del av den svenska överhöjden är institutionell. Sverige har en ovanligt stor grupp heltidsstudenter som söker extrajobb, och de ingår i arbetslöshetstalet enligt EU:s harmoniserade definition. Definitionsfrågan förklarar en del av gapet mot EU men inte hela: även exklusive heltidsstuderande är den svenska nivån hög i europeisk jämförelse.

En regerings arbetslöshet är inte bara en regerings verk. Två saker ska hållas isär:

Konjunkturen väger tungt. Reinfeldt II ärvde eftervågorna av finanskrisen, Löfven/Andersson fick pandemin i knät, och Kristerssons regering har fått hantera en av de svåraste svenska lågkonjunkturerna på decennier, med inflation, höga räntor och svag exportefterfrågan. Löfven I hade det däremot med sig - åren 2015-2018 var en period av stark global tillväxt och låga räntor ^[1]. En stor del av variationen mellan mandatperioderna följer den globala konjunkturcykeln, inte den förda politiken.

Sammansättningen påverkar nivån. Utrikes föddas höga arbetslöshet är den enskilt största förklaringen till att Sveriges nivå har legat högt över Tysklands eller Nederländernas hela perioden. Utan gruppen utrikes födda skulle Sveriges arbetslöshet 2025 ha varit ungefär i nivå med EU-snittet ^[3][7].

Det som ändå avviker under Kristerssons mandatperiod är att Sverige har ökat medan EU-snittet legat still. Konjunkturen räcker inte som förklaring till att gapet mot EU vuxit från cirka en procentenhet 2022 till nästan tre procentenheter 2025 ^[7]. Där spelar den ovanligt svaga svenska inhemska efterfrågan en stor roll - med kraftig ränteuppgång och fallande byggverksamhet som de tydligaste orsakerna.