VerifieradOmgranskning (omgång 2). Inga claims var flaggade som discrepancy eller unverified i föregående rapport. Enda ändringen i revisionen är tillägg av citationsmarkör [2] på meningen om 17 och 18 procentenheter skillnad mellan könen - den meningen var redan verifierad och citationen pekar nu korrekt på SCB PxWeb Partisympati18 (källa [2]). Alla 29 påståenden förblir verifierade. Den kvarstående minor-notering från omgång 1 (om felmarginalen ±1 pe för S som egentligen är ±1,3 pe) är fortfarande giltig eftersom den texten inte ändrades i revisionen.
Kvinnor har dragit vänsterblocket ifrån i SCB:s partimätning - utländsk bakgrund röstar S 45,8 %
I SCB:s partisympatiundersökning från maj 2026 är stödet för vänsterblocket (S+V+MP) 57,6 % bland kvinnor men bara 39,6 % bland män - en skillnad på 18 procentenheter. Bland väljare med utländsk bakgrund får S ensamt 45,8 %, mot 30,8 % bland väljare med svensk bakgrund. Sedan 2015 har gapet mellan grupperna växt kraftigt: kvinnors stöd för högerblocket har fallit med drygt 9 procentenheter samtidigt som männens ligger stilla, och SD har vuxit fram tydligt bland män men bara sakta bland kvinnor.
Så ser läget ut i maj 2026
SCB:s partisympatiundersökning (PSU) mäts i maj varje år genom intervjuer med ett slumpvis draget urval av röstberättigade. I den senaste mätningen från maj 2026 är Socialdemokraterna störst med 33,5 % [1]. Därefter kommer SD på 18,4 % och M på 18,1 %, följt av V (8,7 %), C (6,4 %), MP (6,3 %), KD (4,2 %) och L (2,3 %) [1].
Bakom totalsiffrorna finns tydliga skillnader mellan grupper. SCB själv skriver i rapporten att S är större bland kvinnor, bland utrikes födda och bland dem som är 65 år eller äldre, medan SD är större bland män, bland inrikes födda och i åldersgruppen 50-64 år [1]. M är också starkare bland väljare födda i Sverige, medan V och S är starkare bland utrikes födda [1].
SCB:s huvudrapport bryter ner siffrorna på just födelseland, alltså utrikes eller inrikes född. Tabellen som ligger till grund för det här svarets diagram bryter i stället ner på den bredare kategorin utländsk bakgrund - utrikes född, eller inrikes född med två utrikes födda föräldrar. De två grupperna överlappar men är inte samma sak [2].
Så skiljer sig män och kvinnor
Skillnaden mellan könen är störst för SD och S. SD får 24,6 % bland män men bara 12,2 % bland kvinnor i maj 2026 - dubbelt så stort stöd bland män [2]. För S är förhållandet det omvända: 38,4 % bland kvinnor mot 28,7 % bland män, en skillnad på 9,7 procentenheter [2]. Också M lutar åt männen (20,1 % mot 16,0 %), medan V (10,7 % mot 6,8 %) och MP (8,5 % mot 4,1 %) lutar åt kvinnorna [2]. KD, L och C har ungefär lika stort stöd i båda grupperna [2].
Laddar diagram...
Om man lägger ihop partierna till block blir bilden slående. Bland män är stödet för högerblocket (M+KD+L+SD) 51,4 % i maj 2026 och stödet för vänsterblocket (S+V+MP) 39,6 % [2]. Bland kvinnor är förhållandet nästan spegelvänt: 34,5 % för högerblocket och 57,6 % för vänsterblocket [2]. Skillnaden mellan könen är alltså cirka 17 procentenheter i högerstöd och 18 procentenheter i vänsterstöd [2]. C står formellt utanför båda blocken; skulle man räkna in C:s 5,8 % bland män och 7,0 % bland kvinnor i högerblocket, ökar skillnaden marginellt (17 vs 18 procentenheter) och bilden är i övrigt densamma [2].
Så skiljer sig svensk och utländsk bakgrund
Bland väljare med utländsk bakgrund får S ensamt 45,8 % av sympatierna i maj 2026 [2]. Näst största parti är V med 13,0 %, tätt följt av SD (12,2 %) och M (11,3 %) [2]. Bland väljare med svensk bakgrund är fördelningen jämnare: S 30,8 %, SD 19,8 % och M 19,6 % [2].
Laddar diagram...
Mätt i block är kontrasten stor. Bland väljare med svensk bakgrund är höger- och vänsterblocket ungefär lika starka: 46,3 % för högerblocket mot 44,9 % för vänsterblocket [2]. Bland väljare med utländsk bakgrund dominerar vänsterblocket: 65,1 % mot 28,4 % för högerblocket - en skillnad på knappt 37 procentenheter [2]. En viktig del av förklaringen är att SD och M är betydligt mindre bland väljare med utländsk bakgrund: SD tappar 7,6 procentenheter och M 8,3 procentenheter jämfört med gruppen med svensk bakgrund, medan S vinner 15,0 procentenheter [2].
Så har gapet mellan grupperna växt sedan 2015
Skillnaden mellan könen fanns redan för elva år sedan, men den har blivit tydligt större. I maj 2015 var stödet för högerblocket 52,3 % bland män och 43,8 % bland kvinnor - en skillnad på 8,5 procentenheter [2]. I maj 2026 är samma skillnad 16,9 procentenheter [2]. Männens partival har knappt rört sig sedan dess (högerblocket ned från 52,3 % till 51,4 %, vänsterblocket från 41,0 % till 39,6 %), medan kvinnorna har gjort en stor förflyttning: stödet för högerblocket har fallit med 9,3 procentenheter och stödet för vänsterblocket har stigit med 10,1 procentenheter [2].
Laddar diagram...
Tre partier driver gapets tillväxt ungefär lika mycket. S har vuxit kraftigt bland kvinnor: från 32,2 % 2015 till 38,4 % 2026, medan stödet bland män legat still runt 29-30 % [2]. Könsgapet för S är därmed nu 9,7 procentenheter, mot ungefär 2 procentenheter 2015 - en skillnad som 2015 låg inom den statistiska osäkerhetsmarginalen men som nu är väl utanför den [2]. V har följt samma mönster: stödet bland kvinnor har vuxit från 6,1 % till 10,7 %, medan männens ligger nästan still (5,9 % till 6,8 %), så V:s könsgap har vuxit från nära noll till 3,9 procentenheter [2]. M har tappat på båda könen, men särskilt bland kvinnor (från 25,6 % till 16,0 %), och gått från att vara ett i princip könsneutralt parti 2015 till att vara 4,1 procentenheter starkare bland män 2026 [2].
SD har vuxit både bland män (från 18,6 % till 24,6 %) och kvinnor (från 8,4 % till 12,2 %), men skillnaden mellan könen har hållit sig runt 10-12 procentenheter under hela perioden [2]. SD är alltså inte det som orsakat det växande könsgapet. Det är i första hand S, V och M som gjort det.
För svensk/utländsk bakgrund är rörelsen delvis parallell. Väljare med svensk bakgrund har rört sig lite: högerblocket ned från 49,5 % till 46,3 %, vänsterblocket upp från 42,4 % till 44,9 % under samma elva år [2]. Väljare med utländsk bakgrund har rört sig mer: högerblocket har tappat 9,8 procentenheter (från 38,2 % till 28,4 %) och vänsterblocket vunnit 8,2 procentenheter (från 56,9 % till 65,1 %) [2]. Bakom förändringen ligger framför allt M, som fallit från 21,4 % till 11,3 % bland väljare med utländsk bakgrund [2]. SD har däremot vuxit också i den här gruppen (från 9,5 % till 12,2 %), men vunnit ännu mer bland väljare med svensk bakgrund (från 14,0 % till 19,8 %) [2].
Laddar diagram...
Så räknar SCB - och varför en jämförelse behöver marginal
Partisympatiundersökningen är sedan 2023 årlig - tidigare gjordes den både i maj och i november [1]. Det är en urvalsundersökning med cirka 4 500 svarande i maj 2026, och siffrorna redovisas med osäkerhetsmarginaler [1]. För de största partierna är marginalen på totalnivå ungefär ±1 procentenhet, men den blir större i undergrupper - i könsdelningen eller efter bakgrund landar felmarginalen typiskt på 1-2 procentenheter för de största partierna [1]. SCB räknar en skillnad som statistiskt säkerställd först om den är större än summan av osäkerhetsmarginalerna [1].
Det betyder att enstaka små rörelser från en mätning till nästa kan vara slumpmässiga: V:s förändring från 7,6 % till 13,0 % bland väljare med utländsk bakgrund är på gränsen, eftersom den gruppen är liten i urvalet [2]. Men de stora mönstren - att kvinnor står klart längre till vänster än män och att väljare med utländsk bakgrund röstar S i mycket större utsträckning - ligger vida över felmarginalen och är genomgående i mätning efter mätning under hela perioden [2]. PSU ska heller inte förväxlas med de månatliga opinionsinstituten: SCB frågar bara en gång per år, men har cirka fyra gånger så många svarande, vilket gör undergruppsjämförelserna säkrare.