Kring 60 procent av Sveriges muslimer stöder S - en dominans som hållit i sig i över tio år

I augusti 2026 gjorde opinionsinstitutet Novus en särredovisning ur sina väljarbarometrar som tidningen Fokus fick ta del av ^[1]. Av de drygt 5 600 personer som svarade uppgav 2,6 procent islam som religiös tillhörighet - det handlar om ungefär 146 personer ^[1].

Så här fördelade sig deras partisympatier:

• Socialdemokraterna 61,6 procent
• Vänsterpartiet 18,7 procent
• Sverigedemokraterna 10,4 procent
• Miljöpartiet 4,9 procent
• Moderaterna 2,1 procent
• Kristdemokraterna 1,5 procent
• Centerpartiet 0,6 procent
• Liberalerna 0,2 procent ^[1]

De tre rödgröna partierna får tillsammans drygt 85 procent bland de muslimska svarande ^[1]. Att Sverigedemokraterna får över tio procent är märkbart högre än många utomstående kanske gissat, men fortfarande ungefär hälften av partiets stöd i riket som helhet ^[1].

Novus siffror är inte nya. Redan 2017 räknade statsvetaren Magnus Hagevi vid Linnéuniversitetet på SOM-institutets och Surveyinstitutets material och kom fram till att Socialdemokraterna "vida överstiger sin röstandel" bland svenska muslimer ^[3].

Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet sammanställde SOM-undersökningarna 2000-2019 i ett faktablad ^[2]. Bland de 673 respondenter som identifierat sig som muslimer fördelade sig partipreferenserna så här: Socialdemokraterna 58,7 procent, Moderaterna 12,0 procent, Miljöpartiet 8,5 procent, Vänsterpartiet 8,3 procent, Sverigedemokraterna 1,6 procent och Kristdemokraterna 0,9 procent ^[2].

I sitt kapitel i SOM-antologin Inferno 2024 lyfter Hagevi fram att muslimernas preferens för Socialdemokraterna är en viktig förklaring till att partiet behållit sitt stöd bland regelbundna gudstjänstbesökare i Sverige - en grupp där S annars borde ha försvagats när kristdemokratin har krympt ^[4].

Två saker har förändrats sedan Valforskningsprogrammets snitt: Vänsterpartiet har mer än fördubblat sitt stöd bland muslimska väljare (från cirka 8 till 19 procent), och Sverigedemokraterna har gått från nästan noll till en dryg tiondel ^[1][2]. Moderaterna har störtat från 12 till drygt 2 procent - en minskning med mer än fyra femtedelar ^[1][2].

Muslimer är en delmängd av den bredare gruppen utrikes födda, som SCB följer noggrannare i Partisympatiundersökningen (PSU) två gånger om året. PSU:s urval ligger på cirka 4 000 svarande per mätning ^[5]. SCB gjorde ingen novembermätning 2023 - därför hoppar tidsserien från november 2022 till maj 2024 ^[5].

Socialdemokraterna dominerar även här, men lägre än bland muslimer:

• November 2014: 51,4 procent bland utrikes födda, 30,9 procent bland inrikes födda ^[5]
• November 2018: 49,7 procent bland utrikes födda, 27,2 procent bland inrikes födda ^[5]
• November 2022: 40,9 procent bland utrikes födda, 31,5 procent bland inrikes födda ^[5]
• Maj 2026: 46,6 procent bland utrikes födda, 31,2 procent bland inrikes födda ^[5]

Stödet för S bland inrikes födda i den senaste PSU-mätningen är alltså ungefär hälften av vad Novus rapporterar för muslimska väljare - en jämförelse att ta med en nypa salt eftersom PSU och Novus panelundersökning inte använder samma metod. Sverigedemokraterna har växt även bland utrikes födda, från 5 procent 2014 till 12 procent 2026, men når fortfarande långt under de knappt 20 procent partiet har bland inrikes födda ^[5].

Att gapet mot inrikes födda är mindre bland utrikes födda generellt än bland muslimer specifikt tyder på att muslimska väljare är en mer distinkt grupp. Utrikes födda från Europa och Norden röstar troligen mer likt inrikes födda och drar ner snittet. SCB bryter dock inte ner PSU efter födelseregion, så en direkt jämförelse går inte att göra.

Frågan om ålder och geografi är svår att besvara direkt, av en enkel anledning: varken Novus, SOM-institutet eller SCB publicerar partisympati bland muslimer uppdelat efter både religion och till exempel ålder eller kommun. Underlaget skulle bli några få tiotal personer och siffrorna helt osäkra.

Det vi vet ur andra källor:

• Utrikes födda från länder där majoriteten är muslim - Syrien, Irak, Iran, Somalia, Afghanistan, Turkiet, Marocko, Pakistan - är sammanlagt drygt 650 000 personer i Sverige, ungefär 6 procent av befolkningen ^[6]. Alla i den gruppen är inte muslimer, och alla muslimer i Sverige har inte utländsk bakgrund - men överlappet är stort.
• Gruppen är markant yngre än rikssnittet. Bland syrienfödda i Sverige är nära sex av tio under 34 år ^[7]. Novus panelundersökning når sannolikt de äldre och mer etablerade lättare än de nyanlända och yngsta.
• Boendet är starkt koncentrerat till storstadsregionerna. I Botkyrka har 62 procent av befolkningen utländsk bakgrund, i Södertälje 60 procent ^[8].
• Novus har vid ett tillfälle brutit ner sin väljarbarometer efter ursprung (december 2025) och bekräftade då att S och V är starkare bland personer med bakgrund utanför EU/Norden än i övriga grupper - men publicerade inga exakta procenttal ^[9].

Henrik Ekengren Oscarsson vid Valforskningsprogrammet har återkommande pekat på att den vänsterlutning som mäts bland muslimska och utomeuropeiskt födda väljare främst har socioekonomiska förklaringar - lägre inkomster, otryggare arbetsmarknad, storstadsboende - snarare än religiösa ^[1]. Om samma personer haft samma klassposition men vuxit upp i Sverige hade partisympatierna sannolikt legat närmare rikssnittet.

Sverige registrerar inte religionstillhörighet. Både SOM-institutet och Novus vet vem som är muslim enbart genom att fråga - och drar då slutsatser om en mycket liten del av urvalet, ungefär 1-3 procent per undersökning ^[1][2].

För Novus i augusti 2026 innebär de knappt 150 muslimska svarande en felmarginal på uppemot plus/minus 8 procentenheter per parti om urvalet vore ett rent slumpurval ^[1]. Novus panelrekrytering är inte det, så den verkliga osäkerheten är sannolikt större. Siffran 61,6 procent för S kan i verkligheten lika gärna vara närmare 54 eller 70 procent ^[1]. Valforskningsprogrammets faktablad bygger på 673 muslimer men samlade ihop dem över tjugo år, vilket döljer förändringar över tid ^[2]. Henrik Ekengren Oscarsson kommenterade själv att Novus-siffran 80 procent för S och V tillsammans är "lite hög" jämfört med programmets historiska data ^[1].

En viktig gränsdragning: arabiskspråkiga är inte detsamma som muslimer. Arabiska är det klart största modersmålet efter svenska i grundskolan - över 51 000 elever fick undervisning i det 2023/24 - men koptiska kristna, assyrier och libanesiska kristna talar också arabiska utan att vara muslimer ^[8]. Ingen av de undersökningar som nämns i frågan redovisar arabiska väljares partival separat - varken SOM eller Novus har publicerat en sådan uppdelning. Novus har gjort undersökningar bland nyanlända arabisktalande på uppdrag av forskare, men resultaten är inte publika ^[10].

Slutligen bör partiet Nyans nämnas. Nyans riktade sig särskilt till väljare med muslimsk bakgrund och fick 0,4 procent i riksdagsvalet 2022 nationellt och 1,9 procent i Botkyrka kommun - i det starkaste valdistriktet, Fittja Värdshusvägen, blev det 9,7 procent ^[11]. Novus mätning från augusti 2026 särredovisar inte Nyans utan bakar sannolikt in dessa väljare i "övriga" - eller så har de gått vidare till S och V ^[1].