Från 92 000 till 38 000 på tre år - beviljade svenska medborgarskap har fallit till lägsta årsnivån sedan 2011

Migrationsverket publicerar månadsvis statistik över beviljade medborgarskap från och med 2021 ^[1]. För åren 2015-2020 finns bara kvartalsvisa siffror från SCB - månadsdata kräver direktbeställning från myndigheten ^[1][2].

Det som syns i månadsdatan är två skarpa vändningar. Den första kom hösten 2021, när Migrationsverket började pressa ut ovanligt många beslut per månad: oktober och november 2021 låg båda över 11 700 beslut, det högsta någon månad nått ^[1]. Toppen fortsatte in i 2022, som blev det starkaste helåret på Migrationsverket sedan mätningarna började ^[1].

Den andra vändningen kom våren 2025 - och den gick åt motsatt håll ^[4]. I januari gav regeringen Migrationsverket ett särskilt uppdrag att skärpa säkerhetsperspektivet ^[3], och den 21 mars beslutade myndigheten att sökande som huvudregel måste komma in personligen för identitetskontroll ^[4]. Effekten på huvudkategorin naturalisation blev omedelbar: 3 234 sådana beslut fattades i mars 2025, sedan bara 6 stycken i april och 8 i maj ^[1]. Det är denna kollaps som drar ner totalen från cirka 5 000 till cirka 1 100 beviljanden per månad - anmälningsärenden (personer som redan har rätt till medborgarskap genom exempelvis nordisk härkomst) fortsatte däremot på ungefär samma nivå som tidigare ^[1].

Den 6 juni 2026 trädde en ny och skärpt medborgarskapslag i kraft ^[7]. Effekten syns direkt i statistiken: totalvolymen föll från 3 970 beslut i maj till 1 646 i juni och därefter till 99 i juli 2026 - lägsta månadsnoteringen sedan Migrationsverkets månadsstatistik började publiceras ^[1]. Ännu i mitten av augusti 2026 har myndigheten inte publicerat siffror för resten av juli eller för augusti ^[1].

Syrien är helt dominerande som ursprungsland. Sedan Migrationsverket började publicera per-lands-statistik 2021 har 75 086 syrier beviljats svenskt medborgarskap - motsvarande 21,5 procent av alla beviljanden på fem år ^[1]. Toppåret var 2021 då 31 388 syrier fick svenskt pass, vilket det året motsvarade drygt en tredjedel av alla beviljade ^[1]. Uppgången är en direkt eftereffekt av flyktingvågen 2015-2016: eftersom en person tidigare behövde ha bott lagligt i Sverige i minst fem år för att söka medborgarskap, når syrierna som kom 2015-2016 karensen först åren 2020-2021 ^[7].

Efter Syrien följer Eritrea (29 167 beviljade 2021-2025), Afghanistan (23 856), Somalia (17 836) och Indien (11 949) ^[1]. Somalias volymer har fallit tydligt sedan toppåret 2016 (9 069 beviljade) medan Afghanistan tvärtom har klättrat till andra plats de senaste två åren, driven av talibanövertagandet 2021 ^[1][2].

Mönstret för de senaste åren visar hur listan förändras när flyktingströmmarna avtar. År 2025 kom Finland (1 144 beviljade), Norge (724) och Danmark (662) in på topp 15 - något som var otänkbart under 2021 års rekordflöde ^[1]. Indien och Polen står nu för en större andel eftersom arbetskraftsinvandring och EU-rörlighet dominerar mer när asylrelaterade beviljanden minskar.

Sett över hela 2000-talet är fallet slående ^[2]. Efter toppåret 2022 med 92 225 beviljanden har årsvolymerna fallit kraftigt: 67 789 (2023), 62 989 (2024) och för 2025 landar SCB på 37 494 personer och Migrationsverket på 38 767 beslut ^[2][5]. Ett helår under 40 000 har Sverige inte haft sedan 2011, då 36 328 personer fick svenskt medborgarskap enligt SCB ^[2].

Den absoluta bottennoteringen ligger dock ännu längre tillbaka: 2004 beviljades 28 599 svenska medborgarskap - det svagaste året på 2000-talet ^[2]. De svaga åren 2007-2011 (mellan 29 000 och 36 000 om året) förklaras av lågt asylinflöde runt millennieskiftet, eftersom det tar minst fem år från uppehållstillstånd till medborgarskap ^[2]. 2025 års siffra närmar sig alltså inte den historiska botten - men den avviker kraftigt från det senaste decenniets nivåer, då Sverige beviljat 60 000-90 000 medborgarskap per år ^[2].

Hittills 2026 (januari-juli) har 18 667 personer beviljats svenskt medborgarskap ^[1]. Så länge myndigheten fattar bara ett par hundra beslut per månad efter lagen skärptes i juni är helårsnivån för 2026 mycket svår att bedöma - det beror helt på hur snabbt Migrationsverket kommer i gång med den nya prövningsordningen ^[1].

Notera skillnaden mellan de två officiella källorna. SCB och Migrationsverket räknar något olika: Migrationsverket redovisar antal beslut myndigheten fattar, medan SCB räknar folkbokförda medborgarskapsförvärv. Det ger avvikelser på 2-4 procent - till exempel visar SCB 62 989 medborgarskap 2024 medan Migrationsverket redovisar 65 591 beslut ^[2][5]. Båda serierna pekar åt samma håll, men de historiska jämförelserna i den här artikeln bygger genomgående på SCB för att hålla definitionen konstant över tid; månadsdatan från 2021 och framåt är Migrationsverkets ^[1][2].

Nedgången handlar inte om att färre söker - även om ansökningarna också minskar (från 58 400 år 2023 till 41 000 år 2025) ^[6]. Huvudorsaken är att varje enskilt ärende nu tar betydligt längre tid att handlägga.

Den 9 januari 2025 gav regeringen Migrationsverket i uppdrag att stärka säkerhetsperspektivet i medborgarskapsprövningen - myndigheten ska samordna sig med Säkerhetspolisen och Polismyndigheten för att förhindra att säkerhetsrisker eller personer med falsk identitet får svenskt pass ^[3]. Ansvarig minister Johan Forssell beskrev då den svenska medborgarskapslagen som "unikt liberal" och en "sårbarhet".

Den 21 mars 2025 följde Migrationsverkets eget beslut: sökande som huvudregel måste infinna sig personligen för identitetskontroll och intervju ^[4]. Det är denna åtgärd som förklarar att månadsvolymerna kollapsade från cirka 5 000 till cirka 1 000 beviljanden mellan mars och april 2025 ^[1] - varje ärende kräver nu ett fysiskt besök som varken sökanden eller handläggaren kan hoppa över.

Ovanpå detta trädde en helt ny medborgarskapslag i kraft den 6 juni 2026 ^[7]. Den innebär att kravet på laglig hemvist i Sverige höjs från fem till åtta år som huvudregel, att sökande måste klara ett kunskapsprov i svenska och samhällskunskap, och att ett försörjningskrav införs ^[7]. Anmälningsförfarandet, som tidigare gjorde det möjligt att få medborgarskap utan full prövning i vissa fall, mönstras ut. Migrationsverket har själva pekat på att många ärenden nu fördröjs ytterligare i väntan på att sökande ska klara kunskapsprovet ^[6]. Just den effekten är sannolikt vad som förklarar att bara 99 beslut fattades i juli 2026 ^[1].

Slutligen har Riksrevisionen kritiserat själva effektiviteten. I rapporten RiR 2025:5 konstaterar man att styckkostnaden för ett medborgarskapsärende har tredubblats mellan 2013 och 2023, och att 27 000 personer hade väntat mer än två år på beslut vid utgången av 2023 ^[8]. Den genomsnittliga handläggningstiden i naturalisationsärenden steg från cirka 345 dagar 2019 till 506 dagar 2024 ^[9].

Vid ingången av 2024 låg drygt 96 000 medborgarskapsärenden oavgjorda hos Migrationsverket, varav majoriteten var naturalisationsansökningar ^[8]. Eftersom Migrationsverket nu avgör betydligt färre ärenden per månad än vad som kommer in, växer köns storlek trots att också inflödet minskar. Bland de öppna ärendena finns personer som ansökte redan 2019 - alltså har väntat på beslut i drygt sex år ^[8].

De nya kraven som gäller från 6 juni 2026 väntas ytterligare bromsa besluten under 2026 och 2027, eftersom en stor del av ärendena nu måste prövas mot både gamla och nya kriterier och sökande behöver hinna klara kunskapsprovet ^[7]. Sett i ett längre perspektiv innebär det att de plötsliga rekordåren 2020-2022, då över 260 000 personer beviljades svenskt medborgarskap på tre år, följs av en historiskt lugn period ^[2].