Fler IT-företag än industriföretag sedan 2011 - kollektivavtalstäckningen hälften så hög

År 2008 var tillverkningsindustrin störst: 51 835 företag mot 46 647 inom informations- och kommunikationsverksamhet ^[1]. Det gapet slöts fort. Redan 2011 hade IT-sektorn passerat industrin - 54 203 mot 52 920 företag ^[1].

Sedan dess har klyftorna växt. År 2025 finns det 80 083 IT- och techföretag i Sverige, att jämföra med 55 623 tillverkningsföretag ^[1]. Det är en ökning på 72 procent för IT-sektorn på sjutton år, mot 7 procent för tillverkningsindustrin ^[1].

En viktig skillnad: IT-företagen är i genomsnitt mycket mindre. Tillverkningsindustrin har färre bolag men fler anställda per företag, och sysselsätter sammantaget fler människor. Det som vuxit är framför allt antalet små och medelstora tjänsteföretag inom IT och teknik.

Den svenska lönemodellen bygger på att industrin förhandlar fram ett löneavtal - industrimärket - som sedan fungerar som tak och norm för hela arbetsmarknaden. Logiken var länge självklar: tillverkningsindustrin var navet i det svenska näringslivet.

En viktig precisering: industrimärket sätts inte av tillverkningsindustrin som helhet. Det sätts av parterna i Industriavtalet - och Teknikföretagen, som organiserar teknikintensiva verkstads- och ingenjörsföretag, är en av de tongivande arbetsgivarparterna. Det var Teknikföretagen och Facken inom industrin som 2023 satte märket på 7,4 procent ^[4]. Lönenormen är alltså redan förankrad i teknikintensiv industri. Det som prövar systemet är att mjukvarukonsulter och digitala tjänsteföretag har vuxit upp utanför Industriavtalets räckvidd.

Men kollektivavtalstäckningen ser mycket olika ut i de två sektorerna. Inom tillverkningsindustrin omfattas ungefär 95 procent av de anställda av kollektivavtal ^[2]. Inom informations- och kommunikationssektorn är andelen 52-55 procent - lägst av alla branscher i Sverige ^[5].

Skillnaden hänger samman med hur sektorerna ser ut. Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo konstaterar i myndighetens 2025-rapport att IT-branschen har en stor andel tjänstemän och många små företag, vilket historiskt gett lägre organisationsgrad på både arbetsgivar- och arbetstagarsidan ^[2].

Att den snabbast växande delen av det svenska näringslivet rör sig i ett sammanhang där kollektivavtalens räckvidd är svagare gör frågan om modellens framtid mer komplex.

Sammantaget täcks fortfarande 88 procent av alla anställda i Sverige av kollektivavtal, slår Medlingsinstitutet fast i sin senaste rapport ^[2]. Det är en stabil siffra som visar att modellen som helhet hållit ställningarna.

Men bakom rikssiffran finns en strukturell förskjutning. Den sektor som vuxit mest under de senaste sjutton åren är också den sektor där kollektivavtalstäckningen är lägst. TechSveriges branschorganisation tecknade ett nytt kollektivavtal i april 2025 som täcker drygt 1 000 företag och 55 000 anställda ^[3].

Antalet IT- och techföretag utan kollektivavtal är en öppen fråga. Att Tesla-konflikten slog ut till förmån för företaget - utan att ett avtal tecknades - kan signalera att fler utländska aktörer på tillväxtmarknader ser en annan väg som möjlig. Facken och arbetsgivarorganisationerna menar att modellen är stark nog att möta det. Vad de senaste sjutton årens tillväxtdata säger är att den sektor som prövar den har vuxit snabbast.