Färre dör på motorvägen - men hälften kör över gränsen på svenska 110- och 120-vägar

Trafikanalys är statistikansvarig myndighet för vägtrafikolyckor och redovisar dödade uppdelat på vägtyp. År 2010 dog 24 personer på motorväg ^[1]. Toppåret i den perioden är 2014, då 31 personer omkom - det enda året sedan 2010 med fler än 26 döda ^[1]. Femårssnittet har därefter sjunkit: 21,4 döda per år 2015-2019, 17,0 per år 2020-2024 ^[1].

År 2025 blev det svagaste året i mätperioden: 9 omkomna, mindre än en tredjedel av toppåret 2014 ^[1]. Det speglar den totala trafikbilden. Samma år dog 203 personer i vägtrafiken totalt - enligt Trafikanalys det lägsta antalet sedan andra världskrigets slut ^[1]. Att motorvägen tappar dödsoffer samtidigt som nätet växer - från 200 mil 2012 till 220 mil 2025 enligt Trafikverkets sammanställning från Nationell vägdatabas ^[4] - gör förbättringen ännu större om man räknar per körd kilometer.

Årsvariationen är stor: 9 döda ett år kan bli 20 nästa ^[1]. En handfull olyckor slår igenom hårt i statistiken när nivån är så låg. Både 2015 och 2023 låg på 15 döda, medan 2016 hoppade upp till 24 ^[1]. Slutsatsen är alltså inte att en tydlig ny nivå etablerats år för år, utan att femårssnittet ligger lägre än på 2010-talet ^[1]. 2018 var ett dåligt trafikår i hela Sverige med 324 omkomna totalt, och motorvägarna följde med upp till 26 döda ^[1]. Under pandemiåret 2020 halverades antalet personskadeolyckor på motorväg (från 179 till 95), medan antalet dödade bara föll från 22 till 18 - dödligheten per olycka steg alltså ^[1]. 2025-siffrorna är preliminära och kan revideras något när Trafikanalys uppdaterar tabellerna senare i år ^[1].

Trafikverket mäter hastighetsefterlevnaden på det statliga vägnätet var fjärde år, senast sommaren 2024 med drygt 1 400 mätplatser ^[2]. Måttet är andel av trafikarbetet - alltså av körda kilometer - inte av antal fordon. Resultatet: på vägar skyltade 110 km/h körs 50,1 procent av trafikarbetet över gränsen ^[2]. På 120-vägarna är siffran 49,5 procent ^[2]. Räknar man bara personbilar sjunker andelen till 46,6 procent för 110 och 42,6 procent för 120 - tunga lastbilar drar upp totalen eftersom deras fordonsmässiga tak är 80 km/h oavsett vad skylten säger ^[2].

Medelhastigheten för personbilar hamnar på 107,5 km/h på 110-vägarna och 116,9 km/h på 120-vägarna ^[2]. Genomsnittet ligger alltså strax under gränsen på båda vägtyperna, men eftersom spridningen är stor är det ändå knappt hälften av bilarna som håller sig innanför skylten.

Det som verkligen förändrats är det grova fortkörandet. På 110-vägar körs bara 1,4 procent av trafikarbetet mer än 30 km/h över gränsen - alltså över 140 km/h - att jämföra med 3,0 procent 2020 och 3,3 procent 2016 ^[2][10]. Andelen som kör mer än 5 km/h över gränsen på 110-vägar har fallit från 44,1 procent 2020 till 29,9 procent 2024 ^[2]. En större del kör alltså över gränsen, men färre gör det med marginal - trafikflödet har komprimerats närmare den skyltade nivån.

Trafikverket är försiktigt med att peka ut orsaker och noterar dessutom metodproblem som försvårar direkta jämförelser mellan 2020 och 2024, men bedömningen i rapporten är att den verkliga riktningen är entydig: både medelhastigheten och andelen fortkörare har minskat sedan 2020 ^[2].

Sveriges absolut högsta tillåtna motorvägshastighet är 120 km/h och gäller på begränsade delar av E4, E6, E18, E20 och E22 - främst nybyggda sträckor i södra Sverige ^[5]. Standarden är 110 ^[5]. I EU-jämförelsen är det ovanligt lågt.

Enligt EU-kommissionens sammanställning har 13 av 27 medlemsländer 130 km/h som standardgräns på motorväg i torrt väglag: Österrike, Kroatien, Tjeckien, Danmark, Frankrike, Grekland, Ungern, Italien, Litauen, Luxemburg, Rumänien, Slovakien och Slovenien ^[3]. Belgien, Finland, Irland, Portugal, Spanien och Sverige har 120 som tak ^[3]. Estland och Lettland ligger på 110 ^[3]. Cypern (100) och Malta (80) saknar egentligt motorvägsnät ^[3].

Bara ett fåtal EU-länder har alltså en lägre högsta gräns än Sverige - och när det gäller Sveriges standardgräns (110 km/h) är det bara Estland, Lettland, Cypern och Malta som ligger lika lågt eller lägre ^[3]. En majoritet av européerna får köra minst 130 på motorväg ^[3].

Tre länder sticker ut åt andra hållet. Polen har haft 140 km/h som gräns sedan 2013 och kör dessutom sedan oktober 2025 ett pilotprojekt med 150 km/h på delar av motorvägarna A1 och A2 ^[6]. Bulgarien har också 140 km/h - parlamentet röstade i juli 2025 för att behålla nivån trots ett förslag om sänkning ^[7]. Och Tyskland saknar helt en generell hastighetsgräns på Autobahn: rekommendationen är 130 km/h men bara på ungefär 30 procent av nätet finns lokalt fastställda gränser ^[3].

Nederländerna gick i motsatt riktning. Sedan mars 2020 gäller 100 km/h på motorväg mellan klockan 06 och 19 - en sänkning som infördes av miljöskäl för att kapa kvävedioxidutsläppen ^[8]. Nattetid är gränsen 130 ^[8]. Frankrike sänker sin motorvägsgräns till 110 km/h vid regn och till samma nivå för förare med mindre än två års körkort ^[3].

En låg hastighetsgräns är ingen garanti för säkerhet, och tvärtom betyder inte en hög gräns automatiskt fler döda - vägens standard, fordonsflottan, trafikpolisens närvaro och körkulturen spelar minst lika stor roll. Men Sverige hamnar högt i den samlade jämförelsen. Enligt European Transport Safety Councils (ETSC) årsrapport för 2025 dog 2,7 personer per miljard fordonskilometer i svensk vägtrafik som snitt för 2022-2024 ^[9]. Bara Norge (2,3) har en lägre siffra i den europeiska jämförelsen; bland enbart EU-länder är Sverige bäst, följt av Danmark (2,9) ^[9]. Snittet för de 20 EU-länder där data finns är 5,4 - dubbelt så högt som Sveriges risktal ^[9].

Tyskland, med sin obegränsade Autobahn, landar på 3,9 dödade per miljard fordonskilometer ^[9] - klart över Sverige, men fortfarande under EU20-snittet. Polen, med 140 km/h som gräns, hade 8,7 - mer än tre gånger Sveriges risktal ^[9]. Jämförelsen gäller dock alla vägar, inte enbart motorväg, så den svarar på hur säkert Sverige är att köra bil i som helhet - inte på om just höghastighetsvägarna dödar fler i Polen än i Sverige. Den svenska motorvägen är enligt Trafikanalys den säkraste vägtypen räknat per körd kilometer, och har stått för 4-12 procent av trafikdödsfallen per år sedan 2010 trots att den bär en oproportionerligt stor del av trafikarbetet ^[1].

Statistiken över dödade i vägtrafiken bygger på polisrapporter i STRADA-databasen (Swedish Traffic Accident Data Acquisition), som förs av Transportstyrelsen och sammanställs av Trafikanalys ^[1]. Med "död på motorväg" räknas personer som omkommit i vägtrafikolyckor på väg som är formellt klassad som motorväg - inte motortrafikled eller "vanlig väg mötesfri". Bekräftade självmord räknas bort sedan 2010, vilket gör tidsserien konsekvent för hela perioden ^[1]. En "dödsolycka" är själva händelsen; antalet dödade är oftast högre eftersom en olycka kan skörda flera liv.

Hastighetsmätningarna gäller andelen av trafikarbetet, alltså körda kilometer - inte antalet fordon ^[2]. En långtradare som passerar en mätslinga räknas alltså tyngre än en personbil om de färdas samma sträcka i mätområdet. Mätningarna görs sommartid (maj-september), vilket kan ge en säsongsbias. Trafikverket gör den stora mätningen vart fjärde år - nästa fullversion kommer 2028 ^[2].

En lucka i det som går att svara på: det finns ingen officiell statistik som separerar dödade specifikt på 110- respektive 120-motorväg ^[1]. Trafikanalys delar upp per vägtyp och per hastighetsgräns, men inte på båda samtidigt. Vill man veta hur säker just 120-sträckan på E4 mellan Helsingborg och Stockholm är jämfört med 110-sträckan norrut från Gävle, får man borra i STRADA-utdrag på egen hand ^[1]. Det finns heller inga svenska riksomfattande siffror på antal dödade per miljard fordonskilometer bara på motorväg - ETSC-jämförelsen ovan gäller alla vägar.