Fängelseåren mer än fördubblades - och nu ska mängdrabatten röstas bort ovanpå

Under 2024 dömdes sammanlagt 18 709 fängelseår ut av svenska domstolar - mot 8 153 år 2017 ^[1]. Det är en ökning med 129 procent på sju år ^[1].

Antalet fängelsedomar steg med 44 procent under samma period, från 10 441 till 14 992 ^[1]. Det förklarar ungefär hälften av uppgången. Den andra halvan beror på att varje dom blivit längre. Den genomsnittliga fängelsedomen var 9,4 månader 2017 och är i dag 15 månader - en ökning med 60 procent ^[1]. Det är den tid domstolarna dömt ut. I praktiken friges de flesta intagna villkorligt sedan de avtjänat ungefär två tredjedelar av straffet.

Det är de riktigt långa straffen som ökat mest. Domar på fyra till tio år var 247 stycken 2017 ^[1]. Under 2024 var de 981 - nästan fyra gånger fler ^[1].

En delförklaring är ett paket med lagskärpningar som slagit igenom gradvis under perioden. Minimistraffet för grovt vapenbrott höjdes till två år 2018 ^[6]. År 2022 togs straffrabatten bort för unga vuxna - 18 till 20 år - som begår grova brott ^[7]. Narkotikabrott är i dag den enskilt största brottskategorin bland lagföringsbesluten med 28 procent av totalen, och den kategorin har vuxit med 64 procent sedan 2016 ^[2].

Kriminalvårdens anstalter var belagda till 131 procent av sin fasta kapacitet under 2024 ^[3]. Myndigheten planerar att nästan tredubbla antalet platser - från 11 000 till 29 000 - fram till 2034 ^[3]. Sverige hyr sedan tidigare fängelseceller i Estland.

Trenden visar inga tecken på att bromsa. Under 2025 steg antalet fängelsedomar med ytterligare 4 procent till 15 600 ^[2].

Nu röstar riksdagen om att avskaffa mängdrabatten - den strafflindring som gäller när en person döms för flera brott i samma rättegång. Under nuvarande regler vägs brotten samman på ett sätt som ger ett lägre totalt straff än om varje brott hade dömts separat. Enligt regeringens förslag ska straffvärdet för de tre allvarligaste brotten i stället summeras fullt ut. Det innebär längre straff för dem som begår många brott - och ytterligare tryck på ett system som redan töjts nära gränsen.

Formellt träder lagändringarna i kraft den dag som regeringen bestämmer - inte automatiskt när riksdagen röstar. Regeringen har explicit knutit ikraftträdandet till Kriminalvårdens expansion: i propositionen anges att reformen ska genomföras i takt med att myndigheten 'expanderar och har förutsättningar att ta emot fler intagna' ^[4]. Det innebär att kapacitetskrisen inte enbart är en konsekvens av reformen - den är också ett villkor för när reformen kan börja gälla.

Lagrådet riktade i juni 2026 skarp kritik mot hur det samlade reformpaketet beretts ^[5]. Rådet konstaterade att beredningen inte lever upp till de krav som ställs på lagstiftning av denna omfattning. Trots det gick regeringen vidare med propositionen.