VerifieradOmgranskning efter revideringen: alla tidigare verifierade numeriska pastaenden ar oforandrade i artikeln. Redaktoren har enbart lagt till citationsmarkorer ([n]) pa fem meningar och infort inga nya siffror. Aterverifierade dessutom tva harledda pastaenden som fick markorer i revideringen: (i) Riksbankens rantesankningar sedan 2024 (bekraftat: 5 sankningar 2024, ytterligare i januari 2025), och (ii) den harledda prognosen 'ca 2 ar till' (kontrollerat aritmetiskt: 5,7 % gap / 2,9 % arstakt ≈ 2,05 ar). Enda punkten som fortfarande inte kan oberoende bekraftas ar Ekot-kommentaren av Knut Kainz Rognerud - denna utgor redaktionell inramning, inte en numerisk uppgift.
Faktakoll: Mat, boende och bensin 24-38 procent dyrare än 2020 - och lönen har inte hunnit ikapp
Matvarorna är 24 procent dyrare än 2020, boende- och energikostnaderna 38 procent och drivmedlet 24 procent - trots att prisökningarna har stannat av det senaste året [2][3][4]. Samtidigt är den svenska löntagarens köpkraft fortfarande 5,7 procent lägre än på toppen 2021, visar Medlingsinstitutet [7]. Sveriges Radios ekonomikommentator ifrågasatte i veckan om vardagen verkligen har blivit så mycket dyrare - siffrorna svarar både ja och nej.
Så mycket dyrare är vardagen än 2020
Sveriges Radios ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud publicerade nyligen en kommentar som ifrågasatte om priserna på el, mat och bensin verkligen har blivit så mycket dyrare som politikerna påstår i valdebatten [1]. Ett bra ställe att kolla saken är SCB:s konsumentprisindex - de siffror som mäter vad ett svenskt hushåll faktiskt betalar i kassan och för räkningarna.
Sedan 2020, året som SCB använder som jämförelse, har matvarorna blivit 24 procent dyrare [2]. Posten för boende och energi, som samlar hyra, räntekostnader på bolån, elräkning, uppvärmning och vatten, har stigit ännu mer: plus 38 procent [3]. Transporten, där bensin, diesel och kollektivtrafikbiljetter ingår, har gått upp 24 procent [4]. Det samlade prisläget för allt vi konsumerar ligger 26 procent högre än 2020 [5].
Uttryckt annorlunda: matinköp för 1 000 kronor i början av 2020 kostar i dag ungefär 1 240 kronor [2]. Boendekostnaderna, som ju också innehåller hyra och uppvärmning, har på samma tid gått från 1 000 kronor till 1 380 kronor [3]. Att kalla det en myt att vardagen blivit dyrare stämmer inte med SCB:s siffror - den har blivit det, och rejält.
Laddar diagram...
Prisökningarna har bromsat - men det är inte samma sak som att priserna faller
Där Ekots kommentator har en poäng är att prisökningarna nu har stannat av. Under det senaste året steg konsumentprisindex med bara 0,7 procent [5]. På matvarorna föll priset till och med 6,8 procent på ett år [2].
Men KPI-siffran ger en snällare bild av inflationen än vad Riksbanken själv går efter. Sedan 2017 gäller målet på 2 procent inte det vanliga KPI utan ett annat mått som heter KPIF - ett inflationsmått där man räknat bort effekten av att bolåneräntorna ändras [8]. I juni 2026 låg KPIF på 1,3 procent, alltså nästan dubbelt så högt som KPI [9]. Skillnaden beror på att Riksbanken har sänkt styrräntan flera gånger sedan 2024 [10]. När bolånen då blivit billigare räknas det som en prissänkning i det vanliga KPI - trots att inga varor i butiken faktiskt har blivit billigare. Konjunkturinstitutet räknar med att räntekostnaderna för svenska bolån föll med omkring 25 procent under 2025, en delkomponent som drog ner KPI kraftigt [10]. Det är också värt att komma ihåg när man ser den stora ökningen i boende och energi sedan 2020: räntekostnader för egnahem ligger inne i den siffran och svängde uppåt kraftigt under Riksbankens räntehöjningar 2022 och 2023 [10].
Matvarusänkningen beror inte heller på att butikerna satte ned priset. Regeringen sänkte matmomsen från 12 till 6 procent den 1 april 2026, en tillfällig sänkning som gäller till slutet av 2027 [6]. Utan den skattesänkningen hade priserna på mat legat i stort sett stilla. Boende och energi steg med 4 procent under året [3], och transporten med 3,5 procent [4] - att den totala KPI-siffran ser låg ut beror alltså både på matmomsen och på räntesänkningarna, inte på att inflationen i övrigt har rasat.
Jämför man med toppnivåerna ser bilden ut så här: matvarorna är nu 8 procent billigare än när de var som dyrast i juli 2025 [2]. Boende och energi ligger 2 procent under toppen från januari 2024 [3]. Transportkostnaderna är fortfarande kvar på toppnivån från sommaren 2024 [4]. Ingen av grupperna har fallit tillbaka i närheten av 2020 års priser [2][3][4].
Lönen har inte hunnit ikapp - och det är därför det fortfarande känns dyrt
Ännu ett tal förklarar varför så många hushåll upplever att det är tuffare att få ekonomin att gå ihop än vad prisökningstakten antyder. Medlingsinstitutet mäter varje år den så kallade reallönen - alltså hur mycket varor och tjänster din lön räcker till efter att prishöjningarna har räknats bort.
Under 2022 föll den summan med 5,6 procent, och året därpå med ytterligare 4,9 procent - de största tappen på över tjugo år [7]. Sedan har utvecklingen vänt: köpkraften växte med 1,2 procent 2024 och 2,9 procent 2025 [7]. Men uppgången räcker inte för att täcka nedgången.
I klartext: din lön räcker i dag till 5,7 procent mindre varor och tjänster än 2021 [7]. Fortsätter reallönen växa i samma takt som förra året tar det ungefär två år till innan svenska löntagare är tillbaka på 2021 års köpkraft [7].
Prisökningarna har alltså stannat av - men vardagen är fortfarande dyrare än före krisen, och lönen har inte hunnit ikapp. Där ligger själva förklaringen till varför frågan om priserna dominerar valdebatten en månad före riksdagsvalet.
Laddar diagram...