En av tre läkare och undersköterskor i Sverige är utrikes född - bland sjuksköterskorna en av sex

Enligt SCB:s yrkesregister för 2024 finns det i Sverige omkring 40 700 läkare, 81 000 sjuksköterskor (grundutbildade, barnmorskor och specialister sammanslagna) och 165 800 undersköterskor ^[1]. Bland dem är:

• Undersköterskor: 36,7 procent utrikes födda (60 840 personer) ^[1]
• Läkare: 34,8 procent utrikes födda (14 143 personer) ^[1]
• Sjuksköterskor: 15,5 procent utrikes födda (12 531 personer) ^[1]

Att undersköterskor och läkare ligger så jämnt förklaras av två helt olika mekanismer, som vi återkommer till. För sjuksköterskorna är siffran markant lägre - yrket rekryteras nästan helt inhemskt.

Som jämförelse: andelen utrikes födda av alla sysselsatta i Sverige (20-64 år) var 23 procent 2024 enligt SCB:s arbetskraftsundersökning ^[9]. Läkare och undersköterskor ligger alltså klart över den nivån, medan sjuksköterskor ligger tydligt under.

De tre yrkena har rört sig helt olika under tioårsperioden:

• Undersköterskor: från 21,2 procent (2014) till 36,7 procent (2024) - en ökning med 15,5 procentenheter ^[1]. Nästan varje år har andelen stigit med 1-2 procentenheter ^[1].
• Sjuksköterskor: från 10,5 procent till 15,5 procent - en ökning med 5,0 procentenheter ^[1]. Också en stadig uppgång, men i lugnare takt. Bakom snittet döljer sig att grundutbildade sjuksköterskor ligger på 17 procent medan specialistsjuksköterskorna - anestesi-, distrikts-, psykiatri- och ambulanssjuksköterskor - bara ligger på knappt 10 procent ^[1].
• Läkare: från 33,5 procent till 34,8 procent - en förändring med bara 1,3 procentenheter ^[1]. Andelen har rört sig mellan 33 och 36 procent under hela perioden ^[1].

Den platta läkarkurvan är i sig ett anmärkningsvärt fynd: läkarkåren gick redan för tio år sedan mot en av de mest internationaliserade yrkeskårerna i Sverige, och nivån har hållit sig där. Undersköterskeyrket har däremot förvandlats: 2014 var drygt var femte undersköterska utrikes född, 2024 är det över var tredje ^[1]. Ökningen sker samtidigt som det totala antalet undersköterskor minskat något - från 174 300 (2016) till 165 800 (2024) ^[1]. Det innebär att gruppen inrikes födda undersköterskor faktiskt har minskat med omkring 29 000 personer sedan 2014, samtidigt som gruppen utrikes födda ökat med omkring 25 000 ^[1]. Utan tillskottet av utrikes födda hade Sverige alltså haft dramatiskt färre undersköterskor idag.

Här kompliceras bilden av att SCB inte publicerar en tabell som samtidigt korsar yrke, län och födelseland - det är en datalucka. Den bredaste regionala bild som finns kommer från SKR:s personalstatistik för samtliga månadsavlönade i landets regioner (dvs. sjukhus och offentligt driven primärvård, inte kommunal äldreomsorg).

Av de omkring 289 800 månadsavlönade i regionerna 2024 var 20 procent utrikes födda - nästan en fördubbling sedan 2010, då andelen låg på 12,4 procent ^[2]. Spannet mellan länen är stort:

• Stockholm: 30 procent utrikes födda ^[2]
• Skåne och Uppsala: 22 procent ^[2]
• Övriga storstadsnära län: mellan 15 och 20 procent
• Jämtland-Härjedalen: 9 procent ^[2]
• Gotland: 9 procent ^[2]

Mönstret följer i stort befolkningens sammansättning: län där en större andel av befolkningen är utrikes född har också en större andel utrikes födda i vården. Men två saker är värda att notera. För det första: även i Jämtland och Gotland är andelen nästan dubbelt så hög som för tio år sedan, så förskjutningen finns i hela landet - bara från olika utgångslägen. För det andra: Arbetsförmedlingens bristanalyser pekar återkommande på att just glesbygdslänen har svårast att rekrytera vårdpersonal och löser en del av personalbehovet via bemanningsföretag med utländska läkare och sjuksköterskor på tillfälliga uppdrag ^[6] - dessa syns i statistiken där arbetsplatsen ligger, inte där arbetsgivaren har huvudkontor.

Zoomar man in på yrkesgrupperna inom regionernas verksamhet ser bilden ut så här 2024 ^[2]:

• Specialistläkare: 37 procent utrikes födda
• Undersköterskor och skötare: 28 procent
• Icke-specialistläkare (AT/ST): 27 procent
• Sjuksköterskor: 14 procent
• Tandläkare: 46 procent (för jämförelse; ligger utanför vår huvudfråga)

SKR:s undersköterskesiffra (28 procent) är lägre än SCB:s för hela yrkeskåren (36,7 procent). Skillnaden är inte ett fel - den beror på att SKR bara räknar dem som är anställda i en region, medan SCB räknar alla i yrket. De flesta undersköterskor arbetar inte i regionerna utan i kommunernas äldreomsorg: hemtjänst, äldreboende och LSS-verksamhet, där andelen utrikes födda är ännu högre än i sjukhusvården. För läkare och sjuksköterskor är siffrorna mer lika mellan de två källorna, eftersom de yrkena i huvudsak jobbar just i regionerna.

En vanlig missuppfattning: att en läkare som är utrikes född också har läst sin utbildning utomlands. Så är det ofta men inte alltid - och för olika yrken drar det åt olika håll.

Enligt OECD var 30 procent av alla yrkesverksamma läkare i Sverige utomlands utbildade år 2020, upp från 24 procent 2010 ^[3]. Den siffran är i samma härad som andelen utrikes födda samma år (35 procent enligt SCB) ^[1], men de överlappar inte helt: en betydande del av de utomlands utbildade läkarna är svenska medborgare som läst medicin i Polen, Rumänien eller Ungern och kommit tillbaka. De räknas som utomlands-utbildade men inte som utrikes födda.

Bland sjuksköterskorna är förhållandet omvänt. Bara 3,5 procent var utomlands utbildade 2021 ^[3], långt under andelen utrikes födda samma år (14 procent enligt SCB). Det betyder att de allra flesta utrikes födda sjuksköterskor i Sverige faktiskt har läst sin utbildning här, inte utomlands.

Ett tredje mått fångar rekryteringstakten just nu: av de 2 401 personer som fick svensk läkarlegitimation år 2020 hade 44 procent en utländsk läkarexamen - 33 procent från övriga EU/EES och 11 procent från länder utanför EU/EES ^[4]. Med andra ord kommer nästan varannan ny läkare i Sverige idag in med utländsk examen, oavsett medborgarskap.

Undersköterskor är en helt annan sak. Undersköterska var inget legitimationsyrke förrän 1 juli 2023, då det blev en skyddad yrkestitel ^[5]. Under övergångsperioden fram till 2033 behåller redan anställda sina jobb med gamla meriter, och statistik över utbildningsland saknas i praktiken - siffran vi kan ge är alltså andelen utrikes födda, inte andelen utländskt utbildade ^[5].

Fyra dokumenterade förklaringar framträder i myndighetsrapporter och forskning - och en femte som handlar mer om demografi än om integration.

1. Pensionsavgångarna urholkar den inhemska stommen. Den enskilt starkaste förklaringen till att andelen skjutit i höjden är att det inte främst är utrikes födda som strömmat in - det är inrikes födda som strömmat ut. Yrkesregistret visar att antalet inrikes födda undersköterskor sjunkit med drygt 28 000 personer på tio år, medan antalet utrikes födda ökat med 25 000 ^[1]. Nettoresultatet är en nästan oförändrad totalsiffra - men en helt förändrad sammansättning.

2. Personalbrist och strukturell efterfrågan. Alla 21 regioner rapporterar brist på specialistsjuksköterskor, barnmorskor och specialistläkare, och kommunerna har motsvarande brist på undersköterskor i äldreomsorgen ^[7]. En sektor med öppna dörrar drar en större andel av de nya på arbetsmarknaden - och sedan 2015 har utrikes födda utgjort en växande del av just det inflödet ^[1].

3. Legitimationsflödet efter 2015. Många som kom till Sverige som flyktingar under 2015-2016 hade utbildning inom vård ^[7]. Socialstyrelsens legitimationsprocess tar tid: för läkare utanför EU/EES krävs praktik, kompletteringsutbildning och godkänd svenska, vilket typiskt tar 3-7 år. Effekten syns nu, med hög andel utländsk-utbildade i legitimationsströmmen ^[4].

4. Aktiv rekrytering från utlandet. Socialstyrelsen dokumenterar att 15 regioner har formella rekryteringsprogram, främst mot EU/EES ^[7]. Exempel: Karolinska rekryterade sjuksköterskor från Grekland 2017; Region Östergötland genomförde rekryteringsresor till samma land 2015. Bemanningsföretag hämtar systematiskt personal från Grekland, Spanien, Polen och Baltikum.

5. Äldreomsorgen som integrationsväg. Undersköterskeyrket är ett av de vanligaste ingångsjobben för personer som är nya i Sverige. Kraven vid anställning är lägre än för legitimationsyrken, och kommunerna har haft svårt att fylla platserna med inrikes födda sökande. IFAU:s forskning visar att vård- och omsorgssektorn står för en oproportionerligt stor del av jobben som utrikes-födda kvinnor får sitt första arbete inom ^[8].

Några saker läsaren bör känna till för att tolka siffrorna rätt:

• Yrkesindelningen (SSYK 2012). Läkare = SSYK 2211 (specialistläkare) + 2212 (AT-, ST- och andra underordnade läkare). Sjuksköterskor = SSYK 2221 (grundutbildade) + 2222 (barnmorskor) + 2223 (anestesi) + 2224 (distrikt) + 2225 (psykiatri) + 2226 (ambulans) - alla underkoder på nivå 22 räknas alltså med. Undersköterskor = SSYK 5321 (hemtjänst/äldreboende) + 5323 (vård- och specialavdelning). Vårdbiträden och personliga assistenter är egna yrkeskoder och ingår inte ^[1].
• Registerbyte 2020. SCB gick över till en ny registerbas (BAS) från och med 2020. Små hopp i tidsserien mellan 2019 och 2020 kan bero på det snarare än på verkliga förändringar ^[1].
• Åldersgräns. Fram till 2022 räknades bara personer 16-64 år, från 2023 alla 16+. Det bidrar till en del av ökningen i totala antalet läkare och sjuksköterskor mellan 2022 och 2023, men påverkar andelarna betydligt mindre ^[1].
• Datalucka: yrke × län × utrikes/inrikes. SCB publicerar inte en tabell där man samtidigt kan bryta ned 4-siffrig SSYK på län och födelseland. Det gör att den regionala uppdelningen bygger på SKR:s bredare kategorier för regionanställda, inte på SCB Yreg ^[2].
• Två olika populationer. SCB:s yrkesregister räknar alla sysselsatta i ett yrke (privat, offentligt, region, kommun). SKR räknar bara dem som är anställda i en region. Skillnaden är särskilt stor för undersköterskor, som mest arbetar kommunalt.
• OECD:s mått är från 2021. Jämförelsen med utomlands utbildade läkare och sjuksköterskor bygger på OECD:s Country Health Profile, som senast publicerade siffrorna för år 2021. En färskare mätning kan finnas i nästa utgåva som väntas 2026 ^[3].