VerifieradOmgranskning omgång 3. Alla revisionsändringar var rena citationstillägg ([4][3] på anställda-per-TWh-meningarna, [3] på skogsindustriminskningen, [7] på IKT-femdubbling i SE1, [2] på datacenter-scenariomeningen) samt borttagning av felaktig Stegra-mening. Inga numeriska värden ändrades. Alla 28 sifferpåståenden var redan verifierade i omgång 2 och kvarstår oförändrade. Det enda återstående småproblemet är att 'ungefär 140 TWh' inte anger år - 2025 är ännu opublicerat av SCB, senaste verifierade siffra är 136 TWh (2024).
Datacentren ökade sin elanvändning med en fjärdedel sedan 2020 - medan stål och skog drog ned
Svenska datacenter har ökat sin elanvändning från cirka 2,4 TWh 2020 till 2,8-3,2 TWh 2022 [1], och Energimyndigheten bedömde i juni 2026 att siffran uppgår till drygt 3 TWh för 2025 [2]. Samtidigt har stål- och metallverken minskat sin elanvändning med 13 procent sedan 2015 och pappersindustrin med hela 33 procent [3]. Räknat i anställda per använd terawattimme är massa- och pappersindustrin fortfarande i särklass mest elintensiv per medarbetare - datacentren ligger mellan skog och stål [3][4].
Tre kurvor som går åt olika håll
Sedan 2015 har svensk industri stått för cirka en tredjedel av landets totala elanvändning [5]. Men fördelningen mellan de tunga branscherna har förändrats påtagligt.
Pappers- och pappindustrin (SNI 17.12) har fallit brantast: från 16,63 TWh 2015 till 11,18 TWh helåret 2025 - en minskning med 33 procent [3]. Fallet är delvis en enskild händelse: när Stora Enso lade ned Kvarnsvedens bruk i Borlänge i september 2021 försvann både produktion och den elanvändning som kom med den [6]. 340 personer sades upp, och pappersindustrins elanvändning föll från 14,26 TWh 2021 till 12,93 TWh 2022 - ett tapp på 1,3 TWh på ett enda år [3][6].
Stål- och metallverken (SNI 24) har minskat mer stillsamt, från 7,48 TWh 2015 till 6,48 TWh 2025 - en nedgång på 13 procent [3]. Massaindustrin (SNI 17.11) har däremot ökat sin elanvändning från 3,05 TWh 2015 till 3,89 TWh 2025 - upp 28 procent, drivet av att den har ersatt mer bränsleeldade processer med elektriska [3].
Datacentrens utveckling ser helt annorlunda ut. Konsultföretaget Radar uppskattade den totala elanvändningen i svenska datacenter till 2,4 TWh 2020 [1]. RISE bedömde i en rapport till Energimyndigheten 2023 att siffran ökat till 2,8-3,2 TWh redan 2022 [1]. Energimyndigheten konstaterade i sitt PM om framtida elbehov i juni 2026 att elanvändningen uppgick till drygt 3 TWh - lägre än RISE:s prognos på 4,0-4,4 TWh, eftersom utbyggnaderna försenats [2]. Ökningen drivs av att fyra hyperskala-aktörer (Meta, AWS, Microsoft, Equinix/Digital Realty) etablerat elva stora anläggningar mellan 2018 och 2022 [1].
Laddar diagram...
Sätter man siffrorna i perspektiv förbrukade svensk pappers-, massa- och stålindustri tillsammans cirka 22 TWh 2025 - motsvarande drygt 15 procent av Sveriges totala elanvändning på ungefär 140 TWh [5]. Datacentren låg på drygt 2 procent [2]. Skogsindustrin har alltså krympt medan datacentren växer snabbt, men gapet är fortfarande stort.
Den regionala bilden - och varför den är luddig
Här stöter frågan på ett verkligt datagap. SCB redovisar månadsvis elanvändning per bransch på nationell nivå [3], men inte per län. På länsnivå går det bara att få den totala elanvändningen uppdelad på användarkategorier (industri, hushåll, offentlig sektor) - inte per SNI-bransch. En direkt karta "län för län" över hur mycket el stålverken eller datacentren använder kan därför inte tas fram ur öppen officiell statistik.
Det vi ändå vet är att koncentrationen är stark. Stålindustrin sitter framför allt i Norrbotten (SSAB Luleå, Ovako Boxholm), Dalarna (SSAB Borlänge), Gästrikland (Sandvik i Sandviken, Ovako i Hofors) och Värmland. Massa- och pappersbruken är utspridda över hela skogsbältet från Norrbotten via Västernorrland och Dalarna till Värmland, Småland och Göta älvdal.
Hyperskala-datacenter samlas i fyra nod-områden [1]:
- Norrbotten (SE1): Metas två anläggningar i Luleå.
- Södermanland (SE3): AWS tre anläggningar i Eskilstuna [1].
- Gävleborg/Södermanland (SE2/SE3): Microsofts tre anläggningar i Gävle/Sandviken [1].
- Stockholm och Falun: Equinix, Digital Realty (Stockholm) samt EcoDC (Falun).
Effekten på ett litet elområde blir stor. I elområde SE1 (Norrbotten och Västerbotten) stod IKT-sektorn för runt 10 procent av elanvändningen 2022, motsvarande cirka 1,1 TWh, jämfört med bara 2 procent (0,2 TWh) 2017 [7]. På fem år femdubblades alltså IKT-elen i norr - i huvudsak Metas datacenter [7].
Anställda per använd terawattimme
Om man vill mäta hur "tung" elanvändningen är per medarbetare ger måttet anställda per TWh en tydlig bild. Baserat på SCB:s Företagens ekonomi (2023) och elanvändningen 2024 blir rangordningen så här [4][3]:
- Massa och papper (SNI 17): 26 087 anställda mot 16,56 TWh = cirka 1 575 anställda per TWh [4][3].
- Datacenter (SNI 63.1, databehandling/hosting/webbportaler): 9 549 anställda mot cirka 3 TWh (RISE-bedömning 2022) = cirka 3 200 anställda per TWh [1].
- Stål och metallverk (SNI 24): 26 235 anställda mot 6,63 TWh = cirka 3 960 anställda per TWh [4][3].
Laddar diagram...
Uttryckt tvärtom: pappers- och massabruken använder runt 635 MWh el per anställd och år, datacentren cirka 315 MWh, stål- och metallverken cirka 255 MWh [3][4]. Skogsindustrin är alltså i särklass mest elintensiv per medarbetare - trots minskningen sedan 2015 [3]. Datacentren hamnar mellan stål och papper, vilket antyder att sektorn sysselsätter fler än den vanliga bilden av "tomma serverhallar" gör gällande, men fortfarande skapar långt färre jobb per elförbrukad enhet än den svenska industrin i övrigt.
Vad som ligger runt hörnet
Bilden riskerar att ritas om av två parallella omställningar.
Den fossilfria stålproduktionen är den största enskilda faktorn. SSAB räknar med att omställningen till elektriska ljusbågsugnar och vätgasreducerad järnsvamp kräver 7,5 TWh extra el per år i Sverige när den är fullt utbyggd - mer än de nuvarande 6,5 TWh som stål- och metallverken använder i dag [8][3]. Vattenfall pekade i en pressrelease 2024 på att den industriella skalan väntas först under 2025-2030 [9]. Om projekten realiseras kommer stålindustrins elanvändning inte längre minska - den kommer att mångdubblas.
Datacenternas tillväxt är den andra. Energimyndighetens PM från juni 2026 bedömer elanvändningen till drygt 3 TWh för 2025 [2] - lägre än RISE:s prognos, eftersom flera hyperskala-etableringar (bland annat AWS-utbyggnader) har försenats eller lagts på is. Vad som händer efter 2025 beror lika mycket på AI-driven efterfrågan som på svenska elpriser och nätkapacitet [2].
Definitionsfällor att hålla i minnet
Fyra saker är värda att vara försiktig med när siffrorna tolkas.
Ingen officiell tidsserie för datacenter. SCB har SNI 63.11 "databehandling, hosting o.d." i sitt bransch-register, men rapporterar bara den elförbrukningen som del av ett brett aggregat "uthyrning, leasing, databehandling och andra företagstjänster" (SNI 69-82). RISE-rapporten till Energimyndigheten 2023 är den bästa källan som existerar - men den är en modellberäkning som kombinerar Radarrapportens marknadskartläggning med IEA:s globala tillväxttal. Det är inte en mätning [1].
"El" är inte samma sak som "total energi". Pappers- och massaindustrins totala energianvändning var 73 TWh 2024 - fem gånger så mycket som ren el [10]. Skillnaden är främst biobränsle (svartlut, bark, spån) som bruken använder direkt. Stålindustrin använde 22,5 TWh totalt 2024, där koks och naturgas står för mer än elen [10]. Datacenter använder däremot i princip bara el.
SNI 63.1 är bredare än "datacenter". Sysselsättningssiffran omfattar även molntjänster, webbhotell och webbportaler. Antalet personer som fysiskt arbetar i en datacenter-anläggning är därför lägre än 9 549, vilket i sin tur skulle sänka "anställda per TWh" för datacentren ytterligare.
IEA sätter Sverige i sammanhang. Globalt använde datacenter runt 220-320 TWh el 2021, motsvarande 1-1,5 procent av världens elförbrukning [1]. Sverige - med runt 3 TWh - är alltså en liten del av världsmarknaden, men växer snabbare än det globala genomsnittet på grund av hyperskala-etableringarna.