VerifieradOmgranskning runda 3. Alla ändringar i revision_notes.json är enbart citationskorrigeringar (tillägg av [n]-markörer) - inga numeriska värden förändrades. Inga claims var flaggade som discrepancy eller unverified i föregående rapport. Samtliga 24 claims kopieras oförändrade med status verified. Övergripande bedömning: pass.
Bara 2,6 procent av unga kvinnor äger aktier direkt - och könsgapet växer
Vid slutet av 2025 ägde 6,1 procent av männen och 2,6 procent av kvinnorna i åldern 18-24 år aktier i noterade bolag på svensk marknadsplats [1]. I åldern 25-34 år var siffran 11,1 procent för män och 4,3 procent för kvinnor - det motsvarar knappt 27 000 unga män och drygt 10 000 unga kvinnor i den yngsta gruppen, och omkring 78 000 respektive 28 000 i 25-34-årsgruppen [1][2]. Bland unga är två till drygt två och en halv gånger fler män än kvinnor direkta aktieägare, och andelen har fallit tydligt sedan toppen 2021 - för unga kvinnor toppade den i december 2020 och har fallit sedan dess [1].
Så många unga äger aktier - och hur skillnaden mot äldre ser ut
SCB redovisar aktieägandet i femårs- och tioårsintervall. I den yngsta gruppen, 18-24 år, ägde 6,1 procent av männen och 2,6 procent av kvinnorna aktier i december 2025 [1]. Nästa åldersgrupp, 25-34 år, ligger på 11,1 respektive 4,3 procent [1]. Frågan gällde 18-29 år men eftersom SCB slår ihop 25-34 finns 30-34-åringarna med i den siffran - den är alltså en aning högre än en ren "18-29-siffra" hade blivit, eftersom aktieägandet stiger med åldern [1].
Omräknat till personer betyder det ungefär 26 900 män och 10 600 kvinnor 18-24 år, samt 77 900 män och 28 400 kvinnor 25-34 år [2]. Räkningen är gjord genom att dividera hushållens totala aktieinnehav i gruppen med SCB:s egen medelportfölj - alltså med hjälp av SCB:s egen data, inte med en oberoende metod.
Skillnaden mot äldre är stor. Bland män 65-74 år äger 17,3 procent aktier, bland män 75+ ligger andelen på 18,1 procent, och bland kvinnor 75+ på 11,1 procent [1]. Toppåren var 2015-2016, då över 30 procent av män 75+ och drygt 22 procent av kvinnor 65-74 var direkta aktieägare - i dag är de siffrorna 18,1 respektive 9,8 procent [1]. Både unga och gamla har blivit färre över tid, i alla åldersgrupper - det är inte bara en ungdomsberättelse.
Laddar diagram...
Uppgången under pandemin - och nedgången som följde
Bilden ser helt annorlunda ut om vi zoomar in på 2020-2022 [1]. Bland män 25-34 år steg andelen aktieägare från 10,0 procent i december 2019 till 14,3 procent i december 2021 och 2022 [1]. Bland män 18-24 år gick andelen från 6,1 procent till 8,7 procent under samma tid [1]. Även kvinnor 25-34 år ökade något, från 4,8 procent till 5,9 procent [1]. Det var en tydlig pandemieffekt bland unga män: låga räntor, sparade konsumtionspengar och digitala mäklarappar som Avanza och Nordnet drog in en ny generation.
Unga kvinnor 18-24 år hakade dock aldrig på [1]. Deras andel toppade på 4,5 procent i december 2020 och har fallit tydligt sedan dess, ner till 2,6 procent i slutet av 2025 [1]. Det är en nästan halvering på fem år - och en fortsättning på en trend som började redan omkring 2016 [1].
För de övriga tre grupperna vände det efter 2021 [1]. I december 2025 var männen 25-34 år nere på 11,1 procent - fortfarande drygt en procentenhet över 2019, men klart under toppen [1]. Männen 18-24 på 6,1 procent, exakt samma siffra som 2019 [1]. Kvinnorna 25-34 på 4,3 procent, en halv procentenhet under 2019 [1]. Pandemi-generationen är alltså inte längre kvar i direktägandet - de yngsta männen är tillbaka på ruta ett, och de unga kvinnorna ligger under [1].
Laddar diagram...
Beloppen: små portföljer bland unga, miljoner bland äldre
Storleken på innehaven visar en ännu tydligare åldersskiljelinje. Medianen - den mittersta aktieägaren i varje grupp - hade i december 2025 aktier för 8 000 kronor (män 18-24 år), 12 000 kronor (kvinnor 18-24), 15 000 kronor (män 25-34) och 10 000 kronor (kvinnor 25-34) [3]. Det är småbelopp; hälften har mindre, hälften har mer.
Bland män 65-74 år är medianen 233 000 kronor, och bland män 75+ hela 354 000 kronor [3]. Genomsnittet - som dras upp av några få mycket stora förmögenheter - blir 2,6 miljoner kronor för män 65-74 år och 2,8 miljoner för män 75+ [3]. Snittportföljen för en 18-24-årig man är 112 000 kronor, men medianen på 8 000 säger sanningen: enstaka mycket rika ägare drar upp medelvärdet, de allra flesta unga har mycket lite [3].
En siffra sticker ut: medelportföljen för kvinnor 18-24 år är 287 000 kronor - drygt två och en halv gånger så mycket som för männen i samma ålder [3]. Medianen är däremot bara 12 000 kronor [3]. Det är ett tecken på att gruppen kvinnliga aktieägare 18-24 år är så liten (drygt 10 000 personer) att ett fåtal mycket rika unga kvinnor drar snittet i höjden [2][3]. Genomsnittet ska alltså inte tolkas som något typiskt.
De äldre dominerar helt. Enligt SCB äger personer 45 år och äldre 90 procent av hushållens totala aktieförmögenhet [4]. Under 2025 steg aktieförmögenheten som hushållen äger med 11 procent till 12 835 miljarder kronor - men det är alltså de äldre som gynnas mest när börsen går upp [4].
Laddar diagram...
Könsgapet är störst bland de unga vuxna
Bland unga vuxna är könsgapet större än i något annat åldersspann. I 25-34-årsgruppen är det drygt 2,5 gånger så många män som kvinnor som är direkta aktieägare (11,1 mot 4,3 procent), och i 18-24-årsgruppen 2,3 gånger (6,1 mot 2,6 procent) [1]. I 55-64-årsgruppen är kvoten 1,9 (18,8 mot 10,0 procent), bland 65-74-åringarna 1,8 (17,3 mot 9,8 procent) och bland de allra äldsta 75+ bara 1,6 (18,1 mot 11,1 procent) [1]. Ju yngre grupp, desto större könskillnad - fastän det totala aktieägandet är mindre bland unga.
Gapet fanns även 2015, men såg då annorlunda ut [1]. Då ägde 7,5 procent av unga män (18-24 år) och 5,6 procent av unga kvinnor aktier - ett gap på 1,3 gånger [1]. Kvinnorna i den gruppen har sedan dess mer än halverat sitt direkta aktieinnehav, medan männen i samma ålder är tillbaka på ungefär samma nivå som 2015 efter en topp under pandemin. Med andra ord: 2010-talets steg mot ett mindre könsgap bland unga har raderats.
Det du inte ser i statistiken
En viktig varning till alla siffror ovan: SCB:s aktieägarstatistik missar en stor del av småspararnas innehav. Ägare med färre än 501 aktier i ett enskilt bolag redovisas inte individuellt när aktierna är förvaltarregistrerade - alltså när de ägs via ett konto som en bank eller nätmäklare håller åt spararen (ISK och vanlig depå) - och fördelas i stället schablonmässigt på sektornivå [5]. Det betyder att en 22-årig kvinna med 40 aktier i Volvo B via ett Avanza-ISK inte alltid syns i den kön- och åldersuppdelade statistiken. Det är kontoformen (förvaltarregistrering) som avgör synligheten, inte mäklaren i sig. Just unga med appbaserade småinnehav är den grupp som mest sannolikt underskattas.
Statistiken missar också fondsparande helt - fondandelar ägs juridiskt av fondbolaget, inte av spararen [6]. Det spelar roll för bilden av ungas sparande: enligt en undersökning från Kantar Sifo Prospera på uppdrag av Fondbolagens förening från 2024 sparade 83 procent av 18-33-åringar i fonder (privat eller via arbetsgivare), 8 procentenheter fler än 2022 [7]. Kapitalförsäkringar (KF), där försäkringsbolaget står som formell ägare, syns inte heller i SCB:s statistik över hushållens direktägande [6].
Bilden är alltså inte att unga slutat spara i värdepapper. Direktägandet av enskilda aktier - just det som SCB mäter - har fallit tillbaka från pandemitoppen bland unga män och fortsatt falla bland unga kvinnor. Fondsparandet har däremot fortsatt uppåt. En del av "nedgången" i statistiken kan alltså vara en förflyttning från direktägda aktier till kapitalförsäkring och fond - inte en förändring av det underliggande sparbeteendet.