Antalet intagna på svenska anstalter har nästan fördubblats på tio år - beläggningen 141 procent

Sverige har sedan 2017 haft en obruten uppgång i antalet fängelseintagna ^[1]. Efter att antalet tvärtom sjönk mellan 2007 och 2016 vände kurvan och tog fart på allvar från och med 2018 ^[1]. Kriminalvårdens huvudmått medelbeläggning - genomsnittligt antal personer på anstalt en dag under året - har stigit från 3 801 personer 2015 till 7 440 år 2025 ^[5]. Det är närmast en fördubbling på tio år.

Brå räknar i stället antalet intagna en enskild dag: den 1 oktober ^[1]. Vid det tillfället gick antalet intagna från 4 292 (2015) till 8 206 (2024) - en ökning med 91 procent ^[1]. Att stocken vid en enskild dag växer snabbare än inflödet beror på att fängelsedomarna blivit längre: fler sitter samtidigt, och de sitter längre ^[1]. Sveriges befolkning har samtidigt vuxit med runt åtta procent under samma period, så per invånare räknat handlar det om en ökning på ungefär 77 procent snarare än 91 - fortfarande en dramatisk uppgång ^[1].

Under 2024 påbörjade 11 812 personer en fängelseverkställighet, det högsta antalet på 28 år ^[1]. Av dem som satt inne 1 oktober 2024 var 7 613 män och 593 kvinnor - 93 mot 7 procent ^[1]. Bland dem som påbörjade en verkställighet under året är andelen kvinnor något högre, 9 procent, eftersom kvinnor generellt får kortare straff och därför oftare kommer och går ^[1]. Sedan 1997 har antalet män med pågående verkställighet ökat med 98 procent och antalet kvinnor med 178 procent ^[1].

Ordinarie platser på anstalt är antalet fasta celler som Kriminalvården har rustat och bemannat för dygnetruntbelagd verkställighet. När de intagna är fler än platserna hamnar beläggningen över 100 procent - då dubbelbeläggs celler eller så tas tillfälliga platser i bruk ^[1].

2018 var beläggningsgraden 92 procent, alltså med marginal ^[1]. Åren efter har det gått fort: 98 procent (2019), 103 procent (2020), 109 procent (2021), 113 procent (2022), 120 procent (2023), 131 procent (2024) och 141 procent 2025 enligt Kriminalvårdens egen KOS-rapport ^[1][5]. På sju år har platsmängden på anstalt ökat med bara 24 procent - från 4 249 till 5 287 platser - medan medelbeläggningen ökat med 90 procent ^[5].

Kriminalvården bytte definition av beläggningsgraden 2018, så siffrorna för åren dessförinnan är inte fullt jämförbara ^[1]. Grundtrenden är dock oberoende av definitionen: antalet personer på anstalt har gått upp brant hela vägen.

Utbyggnaden hinner helt enkelt inte med. Under 2024 tillkom 313 nya fasta platser, men medelbeläggningen växte med 929 personer under samma år ^[1]. Sedan 2018 har antalet ordinarie platser vuxit med 773 - antalet intagna med 2 649 ^[5].

Häktena, där misstänkta väntar på rättegång eller dom, har följt samma bana. Medelbeläggningen i häkte har vuxit från 1 604 personer 2015 till 3 414 år 2025, mer än en fördubbling ^[5]. Antalet fasta häktesplatser har samtidigt ökat från 2 038 till 2 808 ^[5]. Beläggningen på fasta häktesplatser låg på 78 procent 2015 - 2025 var motsvarande siffra 122 procent ^[5]. Även häktena har alltså rört sig från underbelagt till kraftigt överbelagt.

Det betyder att trycket på systemet inte bara handlar om dömda som redan avtjänar straff. Fler misstänks och fler häktas i väntan på dom - och tar plats i celler som var byggda för färre människor.

Trots svällande fängelser hör Sverige internationellt sett fortfarande till länderna med relativt liten fängelsebefolkning. Europarådets årliga fångstatistik SPACE I mätte 9 748 intagna i Sverige den 1 oktober 2023 - en siffra som inkluderar både anstalt och häkte, till skillnad från Brå-siffrorna som bara avser anstalt - vilket motsvarar 92,4 fångar per 100 000 invånare ^[4].

Det europeiska genomsnittet var 121,7 och medianen 104,8 fångar per 100 000 ^[4]. Sverige ligger alltså cirka 12 procent under medianen ^[4]. I andra änden av skalan finns Turkiet (356 per 100 000), Azerbajdzjan (264), Georgien (261) och Polen (202) ^[4].

Inom Norden är Sverige däremot en tydlig utstickare. Norge (54,1), Finland (54,3) och Danmark (69,3) ligger klart lägre, och Island (35,1) är bland de allra lägsta i Europa ^[4]. Tyskland (71,2) och Nederländerna (54,0) - länder som ofta jämförs med Sverige - har också väsentligt färre intagna per invånare ^[4].

Det mest slående i den europeiska statistiken är dock inte var Sverige ligger utan vart Sverige rör sig. Enligt SPACE:s tidsserie 2013-2024 har inkarceringsgraden i Sverige ökat med 52 procent, från 61,4 till 92,4 per 100 000 ^[4]. På ett enda år - mellan januari 2023 och januari 2024 - steg den med 15,5 procent ^[4]. SPACE-siffran för Sverige är mätt den 1 oktober 2023 - det datum Sverige använde som referensdag i rapporten - och medelbeläggningen har ökat ytterligare sedan dess ^[4]. Inget annat nordiskt grannland har rört sig i den riktningen: Norge har minskat med drygt 25 procent sedan 2013, Danmark ligger i princip stilla, och Finland tickar långsamt neråt ^[4].

Brå:s och Kriminalvårdens egen analys pekar entydigt åt ett håll: straffskärpningar. "Den ökning som har skett från 2017 och framåt kan främst förklaras med de straffskärpningar av grova brott som har genomförts under de senaste åren", skriver Brå i sin statistikrapport för 2024 ^[1]. Sedan mitten av 2010-talet har straffen höjts för bland annat vapenbrott, narkotikabrott, sexualbrott och våldsbrott, och en rad domar har fördubblats eller mer ^[1].

Effekten syns tydligt i fängelsestatistiken: 27 procent av alla intagna som avtjänar dom är dömda för narkotikabrott, 13,9 procent för mord/dråp eller försök, 9,6 procent för sexualbrott och 8,9 procent för misshandel ^[4]. Det är också fler grova brottslingar med långa straff som fyller anstalterna - ökningen av stocken (91 procent) har varit mycket större än ökningen av inflödet (38 procent) ^[1], vilket är exakt vad man ser när samma personer sitter fler år.

En utbredd föreställning är att ökningen huvudsakligen drivs av utländska medborgare. Brå:s statistik visar tvärtom att andelen som saknar svenskt medborgarskap bland dem som påbörjade en fängelseverkställighet har minskat - från 36 procent 2015 till 24 procent 2024 ^[1]. I absoluta tal ökade antalet svenska medborgare med drygt 1 100 personer mellan 2023 och 2024, mot 55 för dem utan svenskt medborgarskap ^[1]. Ökningen är alltså framför allt en ökning av dömda svenska medborgare.

Polisens skärpningar mot organiserad brottslighet, gängkriminalitet och sprängdåd har också bidragit till fler och längre häktningar. Antalet häktade i väntan på dom har ökat i takt med att grova brott utreds. Från 2015 till 2025 fördubblades häktesbeläggningen ^[5].

Kriminalvården räknar med att ökningen fortsätter - och kraftigt. Enligt myndighetens kapacitetsrapport 2025-2034 planeras totalt 29 000 platser i anstalt och häkte till 2034 - en nästan tredubbling från dagens dryga 10 000 platser (drygt 5 000 på anstalt och drygt 2 800 i häkte 2025) ^[5][6]. Planen bygger på ett så kallat mellanscenario. I ett mer omfattande scenario, där den villkorliga frigivningen slopas helt från 2026, uppskattas platsbehovet enbart på anstalt till runt 38 500; i det försiktigaste scenariot till runt 18 000 ^[6]. Att slopa villkorlig frigivning är ett förslag som utretts, inte ett gällande beslut - i dag friges cirka tre av fyra dömda villkorligt efter två tredjedelar av straffet ^[1].

Oavsett vilket scenario som blir verklighet innebär det en historisk expansion. Under de senaste tio åren har antalet fasta anstaltsplatser vuxit med ungefär 900 ^[5]. Under de kommande tio ska Kriminalvården, enligt planen, bygga ut med över 13 000 - alltså mer än 14 gånger så mycket per år ^[6].

Kriminalvården ändrade sättet att räkna medelbeläggning 2018. Från 2018 räknas beläggningsgraden mot "beslutade fasta ordinarie platser", medan tidigare år hade en bredare platsdefinition ^[1]. Det gör siffrorna för 2015-2017 mindre jämförbara med senare år - men grundtrenden är oberoende av definitionen: antalet personer på anstalt har gått upp brant.

Brå:s siffra 8 206 (1 oktober 2024) och Kriminalvårdens medelbeläggning 6 570 (helåret 2024) mäter olika saker. Brå räknar hur många som satt inne exakt den 1 oktober; Kriminalvården räknar dagsgenomsnittet över hela året. Skillnaden - runt 1 600 personer - beror på att fler satt inne på hösten än i början av året.

SPACE-siffran 9 748 för Sverige inkluderar dessutom både anstalt och häkte, medan Brå:s 8 206 gäller enbart anstalt. Det är standard i internationell jämförelse att räkna alla frihetsberövade tillsammans.