Andra generationens invandrare pluggar mer än svensk bakgrund - men röstar och jobbar fortfarande mindre

Bland unga vuxna 25-34 år 2025 hade 57,5 procent av andra generationens invandrare (inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) en eftergymnasial utbildning, jämfört med 51,9 procent bland dem med svensk bakgrund ^[1]. Det är en skillnad på nära 6 procentenheter - till andra generationens fördel ^[1].

Samma mönster syns i Universitetskanslersämbetets siffror, men på ett annat mått: av årskullen född 1998 hade 52 procent av andra generationens invandrare börjat högskolestudier senast vid 25 år, mot 47 procent bland dem med svensk bakgrund ^[2]. SCB mäter avslutad utbildning, UKÄ mäter påbörjad; genomströmning per bakgrundsgrupp saknas i publicerad form, så måtten går inte att räkna om till varandra. Men bilden pekar åt samma håll: bland andra generationens kvinnor är andelen som börjat högskolestudier vid 25 år den högsta av alla grupper UKÄ redovisar ^[2].

Ambitionen syns redan i gymnasievalet. Läsåret 2017/18 läste 77 procent av flickorna och 68 procent av pojkarna i andra generationen ett högskoleförberedande program ^[3]. Även där var gruppen den högsta i landet - högre än jämnåriga med svensk bakgrund ^[3].

Bilden är dock inte entydig. I åldersgruppen 35-44 år 2025 låg andelen med eftergymnasial utbildning på 53,2 procent för andra generationen och 55,5 procent för svensk bakgrund - svensk bakgrund låg alltså något högre ^[1]. Rörelsen är tydlig: de yngre kullarna med utländsk bakgrund utbildar sig i högre grad än sina äldre bröder och systrar, och har gått om jämnåriga med svensk bakgrund.

På arbetsmarknaden är bilden en annan. Enligt en analys från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) hade andra generationens kvinnor 20-64 år en sysselsättningsgrad på 77,6 procent 2021, mot 84,3 procent för dem med svensk bakgrund (jämförelsegruppen är här inrikes födda med två inrikes födda föräldrar) ^[4]. Motsvarande siffror för män var 74,8 respektive 84,7 procent ^[4]. Gapet är alltså 7 procentenheter för kvinnor och 10 för män ^[4].

Det är hälften så stort som mellan utrikes födda och samma referensgrupp - men det består. SCB:s registerbaserade siffror från 2017 gav samma bild: 76-77 procent för andra generationen mot 84-85 procent ^[5]. Måtten är inte helt jämförbara - IFAU räknar den som sysselsatt som haft positiv förvärvsinkomst under året, SCB:s registerdata utgår från november månad - men storleksordningen är densamma i båda.

Bakom siffran finns en åldersförklaring. Andra generationen är en ung grupp - enligt SCB:s integrationsrapport 2019 var tre av fyra under 30 år - och unga har generellt lägre sysselsättning eftersom fler studerar ^[5]. IFAU:s ålderskontrollerade regressioner visar att gapet krymper men inte försvinner. Diskriminering, tunnare kontaktnät på arbetsmarknaden och skolresultat i utsatta områden nämns som andra förklaringar i den forskning IFAU sammanfattar ^[4].

Det syns också en könsomvändning värd att notera. Bland utrikes födda ligger männens sysselsättning över kvinnornas. Bland andra generationen är det tvärtom: kvinnorna ligger närmare svensk bakgrund än männen gör ^[4].

I riksdagsvalet 2022 röstade 90 procent av inrikes födda med två inrikes födda föräldrar, 87 procent av dem med en inrikes och en utrikes förälder, 77 procent av andra generationens invandrare och 67 procent av utrikes födda ^[6]. Gapet mellan andra generationen och gruppen med två inrikes födda föräldrar var 13 procentenheter - det största i modern tid ^[6].

Vid tidigare val har mönstret varit mer stabilt: 78 procent för andra generationen 2014, 82 procent 2018 ^[7][8]. SCB började publicera denna uppdelning av inrikes födda först i valrapporten för 2018, så längre tidsserier saknas ^[8]. Det totala gapet mellan inrikes och utrikes födda har däremot vuxit från 10 procentenheter i valet 1991 till 22 procentenheter 2022 ^[6][8].

SCB har använt statistiska modeller för att pröva om skillnaden kan förklaras av ålder, utbildning, inkomst, sysselsättning eller boendeform. Skillnaden krymper när dessa faktorer räknas in - men försvinner inte. En självständig bakgrundsfaktor kvarstår ^[6]. Den starkaste enskilda förklaringen till varför förstagångsväljare röstar är om deras föräldrar röstar. När föräldragenerationen (utrikes födda) röstar i lägre grad, ärvs mönstret till barnen.

Delar av nedgången 2022 har en tydlig förklaring: 30 procent av de utrikes röstberättigade som var födda i Afrika eller Asien var inte medborgare 2018 ^[9]. Många nya medborgare med kortare tid i Sverige drog ned deltagandet i den gruppen ^[9]. För andra generationen finns motsvarande siffror inte publicerade.

Samtliga gap krymper - och växer - beroende på var föräldrarna kommer ifrån. IFAU:s siffror för sysselsättningsgraden 2021 bland andra generationen 20-64 år visar mönstret tydligast ^[4]. Talen nedan är råa observationer, alltså ej justerade för att grupperna har olika åldersstruktur ^[4]:

• Föräldrar från Norden: 80,7 procent kvinnor, 79,6 procent män
• Föräldrar från Västra Balkan: 80,8 procent kvinnor, 78,0 procent män
• Föräldrar från Västeuropa: 78,8 procent kvinnor, 78,3 procent män
• Föräldrar från Västra Asien (Irak, Syrien, Turkiet m.fl.): 75,7 procent kvinnor, 73,1 procent män
• Föräldrar från Nordafrika: 73,1 procent kvinnor, 67,5 procent män
• Föräldrar från Östafrika: 70,6 procent kvinnor, 58,2 procent män

Gapet mot svensk bakgrund är alltså litet - 3-7 procentenheter - för dem med rötter i Norden, Balkan och Västeuropa ^[4]. Det växer till 11-27 procentenheter för dem med föräldrar från delar av Afrika ^[4]. Männen har större gap än kvinnorna i nästan alla grupper. IFAU:s ålderskontrollerade regressioner (som redovisas som avvikelser från svensk bakgrund, inte som absoluta tal) visar samma rangordning: minst gap för Norden, Balkan och Västeuropa; störst för Västra Asien, Nord- och Östafrika ^[4].

För valdeltagandet redovisar SCB inte motsvarande uppdelning av andra generationen efter föräldrars ursprungsregion - bara utrikes födda per eget födelseland. Där syns samma mönster: 79 procent bland dem födda i Norden röstade. Valdeltagandet minskade mest bland dem från Afrika, med tio procentenheter, och näst mest bland dem från Asien, med åtta procentenheter jämfört med 2018 ^[9]. Bland yngre i andra generationen är Asien den vanligaste ursprungsregionen och Irak vanligaste födelselandet för föräldrarna ^[9] - vilket antyder att de grupper med lägst deltagande bland första generationen växer i vikt även bland barnen.

"Andra generationens invandrare" avser i den här texten SCB:s definition: personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. "Svensk bakgrund" är inrikes född med minst en inrikes förälder. I valdeltagandet redovisas dessutom gruppen med en inrikes och en utrikes förälder (87 procent 2022) separat från gruppen med två inrikes föräldrar (90 procent) ^[6]. IFAU:s jämförelsegrupp i sysselsättningsanalysen är inrikes födda med två inrikes födda föräldrar - alltså den snävare definitionen.

Jämförelsen har flera fallgropar som är värda att känna till. Andra generationen är en mycket ung grupp, vilket i sig sänker sysselsättningsgraden - fler studerar och färre har hunnit etablera sig. Ursprungsregion räknas efter mammans födelseland, och grupperna är mycket olika stora och har olika lång historia i Sverige. Data för specifikt andra generationen uppdelat på föräldrars ursprungsregion är begränsad i öppen statistik. Bäst finns den för sysselsättning (IFAU 2021) ^[4], knapphändig för valdeltagande och nästan obefintlig som lång tidsserie för utbildning. Det är en verklig datalucka - inte en tolkningsfråga.