VerifieradOmgranskning efter revision. Alla ändringar i revision_notes.json bestod uteslutande av tillägg av citationsmarkörer [n] - inga numeriska värden ändrades. Alla 22 numeriska påståenden var verifierade i föregående granskning och kvarstår verifierade. Inga discrepancy- eller unverified-claims fanns att re-verifiera. En grammatisk fundering från föregående rapport kvarstår: formuleringen '0,12-0,16 % av alla röstande [3][4]' kan missförstås som att intervallet täcker alla tre år inkl. 2010 - rätt tal för 2010 är 0,09 %, utanför intervallet - men artikelns källcitat [3][4] stöder bara 2018 och 2022, vilket gör att siffran är korrekt för de år den faktiskt citerar.
Andelen underkända förtidsröster i riksdagsvalen redovisas inte samlat sedan 1976
Valmyndigheten publicerar ingen sammanhängande statistik över hur stor andel av förtidsrösterna som underkänts i varje riksdagsval sedan 1976 - den siffran finns inte som en samlad nationell uppgift. Det som räknas fram och redovisas för varje val är i stället andelen ogiltiga valsedlar - alltså sedlar som räknats men bedömts ogiltiga - av alla röster i valet, oavsett om de lagts på valdagen eller i förtid. Den andelen har rört sig mellan 0,35 % (1976) och 2,11 % (1998), och låg på 1,07 % i valet 2022 [1].
Det finns ingen samlad statistik för underkända förtidsröster
Frågan låter sig egentligen inte besvaras rakt av. Valmyndigheten säger själva att de saknar sammanställda uppgifter över hur många av de inhemska förtidsrösterna som underkändes vid onsdagsräkningen i respektive val - det gäller både poströstningen som fanns 1942-2005 och den nuvarande förtidsröstningen från 2006 [2]. Kommunerna har uppgifterna lokalt, men de summeras aldrig till en nationell siffra.
Det som verkligen räknas och publiceras är två olika saker:
- Ogiltiga valsedlar - sedlar som räknats men bedömts ogiltiga vid rösträkningen. Statistik finns för varje riksdagsval sedan 1973 [1].
- Underkända brevröster från utlandet - kuvert från utlandssvenskar som valnämnden inte godkänt. Sammanställs av Valmyndigheten sedan 2002 men saknas för valen 2010 och 2014 [3][4].
Allt annat - dubbla förtidsröster, saknad legitimation, skadade kuvert, oläsliga fönsterkuvert - finns bara som lokala anteckningar i valnämndernas protokoll och har aldrig summerats nationellt.
Så har andelen ogiltiga röster utvecklats sedan 1976
Den siffra som ligger närmast frågan är andelen ogiltiga valsedlar av alla avgivna röster i riksdagsvalet. I SCB:s statistik ingår både medvetet blanka sedlar och sedlar som underkänts av andra skäl - de redovisas inte separat i den historiska serien [1].
Andelen låg strax över noll i valen på 1970-talet, klättrade uppåt under 80- och 90-talen och toppade 1998 med 2,11 % [1]. Sedan dess har den nästan halverats. I de tre senaste valen har andelen legat mellan 0,90 % och 1,07 % [1].
Laddar diagram...
En del av toppen 1998 förklaras av att Kristdemokraterna och Vänsterpartiet gjorde stora rekordval - fler nya partier och otydliga sedlar leder ofta till fler ogiltiga röster [1]. Uppgången 2022 hänger ihop med att antalet partier som deltog i något av de tre allmänna valen ökade till 340, mot 307 vid valen 2018, vilket ökade risken för att väljare la ett fel parti eller ett parti som inte ställt upp i den egna valkretsen [3].
Brevrösterna är det enda där underkänd-andelen redovisas
Bland utlandssvenskarnas brevröster underkänns i storleksordningen en av femton kuvert. I riksdagsvalet 2022 tog valnämnderna emot 34 173 brevröster från utlandet - av dem underkändes 2 164, eller 6,3 % [3]. Fyra år tidigare, 2018, låg andelen på 8,7 % (3 715 av 42 514) [4].
Ovanpå de underkända kom 2 530 brevröster som helt enkelt kom fram för sent [3]. Räknar man ihop underkända och för sent inkomna drabbades ungefär en av sju brevröster från utlandet 2022 av något problem, mot ungefär samma andel 2018 [3].
Laddar diagram...
De vanligaste skälen till att en brevröst underkänns är att vittnesunderskrifterna saknas, att väljarens namnteckning eller personnummer inte stämmer, att kuvertet har öppnats sedan det förseglades, eller att väljaren fallit ur röstlängden [3]. Reglerna är strängare för brevröster än för andra röster eftersom väljaren inte identifieras av en röstmottagare på plats.
En närliggande men mindre kategori är ångerröster - förtidsröster som väljaren själv väljer att kasta genom att gå till vallokalen på valdagen. Där finns siffror från 2010 och framåt: 5 290 år 2010, 10 193 år 2018 och 7 626 år 2022 [2][3]. Det motsvarar 0,12-0,16 % av alla röstande [3][4].
Så här räknas en röst som ogiltig - eller underkänns
Vad som gör en valsedel ogiltig står i vallagens 13 kapitel 7 § [5]. En sedel underkänns om den
- saknar partibeteckning (blank sedel),
- har fler än en partibeteckning,
- har en partibeteckning för ett parti som inte anmält deltagande, eller
- har ett tydligt kännetecken som väljaren gjort med avsikt - till exempel en signatur eller en teckning som skulle kunna avslöja vem som röstat [5].
Ligger flera olika sedlar i samma valkuvert räknas alla som ogiltiga. Ligger däremot flera identiska sedlar för samma parti räknas det som en giltig röst [5].
För förtidsröster gäller reglerna i 9 kapitlet i vallagen [5]. Kuvertet ska underkännas om väljaren inte finns i röstlängden, om väljaren redan har röstat, om det finns fler än ett fönsterkuvert från samma person, om kuvertet öppnats i efterhand eller om formkraven för en brev- eller budröst inte är uppfyllda [5].
I praktiken domineras ogiltigstatistiken av ett skäl: den blanka sedeln. I valet 2022 var 62 833 av 69 831 ogiltiga sedlar - 90 % - helt blanka [3]. 5 567 sedlar räknades bort av andra tekniska skäl, och 1 431 hade en partibeteckning för ett parti som inte ställt upp i valet [3].
Laddar diagram...
Mönstret är stabilt över tid. Den enda synliga rörelsen i valet 2022 var att kategorin "övriga ogiltiga" ökade från 3 342 till 5 567 sedlar - troligen en följd av den nya lagen från februari 2022 om avskärmade valsedelställ och det växande antalet partier på borden [3].
Så står sig Sverige mot Norden
Med sina 1,07 % 2022 hamnar Sverige mitt i det nordiska fältet [1]. Finland ligger lägst, Danmark högst - Sverige, Norge och Island samlas kring en procent [6][7][8][9]. Siffrorna gäller respektive lands senaste parlamentsval, inte samma kalenderår: Sverige och Danmark 2022, Finland 2023, Island 2024 och Norge 2025 [1][6][7][8][9].
Laddar diagram...
Siffrorna ska dock läsas med försiktighet. Länderna har olika valsystem, och det som räknas som en ogiltig eller blank röst skiljer sig åt. I Sverige och Norge tar väljaren en färdigtryckt partisedel - det är svårt att göra fel. I Finland skriver väljaren själv kandidatens nummer på en tom sedel, vilket i teorin borde ge fler ogiltiga - men Finland ligger ändå lägst. På Island rankar väljaren namn på en lista.
Underkända förtidsröster går inte att jämföra alls. Det svenska begreppet med fönsterkuvert och onsdagsräkning har ingen direkt motsvarighet i grannländerna, eftersom deras förtidsröstningssystem är annorlunda uppbyggda. Där det finns kan enskilda kuvert underkännas, men ingen samlad nordisk statistik över den kategorin finns publicerad.
Danmark särskiljer tydligt medvetet blanka sedlar från tekniskt ogiltiga: 46 272 av de 58 871 danska ogiltiga rösterna 2022 var helt blanka - det motsvarar 1,3 % av alla avgivna röster och är den enskilt starkaste förklaringen till att Danmark ligger högst i Norden [6]. På Island har andelen fallit kraftigt: från 2,84 % 2016 och 2,08 % 2021 ned till 1,27 % 2024, delvis förklarat av att kategorierna redovisas annorlunda i den nyare statistiken [9].