VerifieradSamtliga numeriska påståenden i artikeln stämmer med primärkällorna. Barn-serien 2008-2025 verifierades genom att aggregera Kronofogdens råtabell (blad 'blad 1' i barn_2008_2025.xlsx) på riksnivå; alla nyckelår (2008: 716, 2016: 387, 2020: 449, 2024: 711, 2025: 824) matchar exakt. Vräkningstotalerna (3 510 verkställda, 8 384 ansökta 2025; 7 615 verkställda 1994; 3 938 år 2005; 8 490 år 2013; 2 209 år 2020) verifierades i Kronofogdens serie 1982-2025 (vrakningar_1982_2025.xlsx, blad 'Data'). Uppdelningen 433 folkbokförda + 391 ej folkbokförda = 824 verifierades både i pressmeddelandet 2026-02-02 och genom summering av Kronofogdens råtabell för 2025 (Data Blad1 i barn_2021_2025.xlsx). Kausalt påstående om obetalda hyror, metodbytet från permanent/växelvis/umgänge till folkbokföring och motiveringen 'jämföra med socialtjänstens statistik' är citerade direkt från Kronofogdens pressmeddelande. Per-invånare-siffrorna (0,87 respektive 0,33 per 1 000, 2,6 gånger så hög) reproducerades med SCB:s folkmängdsserie (1994: 8 816 381; 2025: 10 605 529). Ingen materiell avvikelse identifierad.
824 barn drabbade av vräkning 2025 - flest sedan Kronofogden började räkna
Under 2025 berördes 824 barn av verkställda vräkningar i Sverige - det högsta antalet sedan Kronofogden inledde särredovisningen 2008. Siffran är mer än dubbelt så hög som bottenåret 2016 och har stigit fem år i rad.

Nytt rekord i en 18-årig serie
Kronofogden inledde sin särredovisning av barn som berörs av verkställda vräkningar 2008 [1]. Bottenåret 2016 uppgick antalet till 387 barn - då hade siffran nästan halverats på åtta år, en minskning med 46 procent från 2008 års 716 barn [1]. Under 2025 vände utvecklingen till en ny toppnotering: 824 barn berördes, det högsta antalet i hela mätserien [1]. Det är femte året i rad som siffran stiger; från pandemibotten 2020 (449) har antalet ökat med nästan 84 procent [1]. Bara det senaste året steg siffran med 16 procent, från 711 barn 2024 till 824 barn 2025 [1].
Laddar diagram...
Ny räknemetod bakom rekordet
Bakom siffran ligger också ett metodbyte som gör jämförelsen med tidigare år svårare. Från och med 2025 har Kronofogden bytt sätt att registrera barn i samband med vräkning: tidigare noterades om barnet bodde permanent, växelvis eller hade umgänge på adressen, medan statistiken nu utgår från folkbokföringen - om barnet är skrivet på adressen eller inte [3]. Av de 824 barnen 2025 var 433 folkbokförda på vräkningsadressen, medan 391 inte var skrivna där men hade en förälder som vräktes [3]. Det senare handlar ofta om separerade familjer där en förälder förlorar sin bostad. Den nya definitionen omfattar delvis en annan grupp barn än den gamla treställda kategoriseringen (permanent/växelvis/umgänge), vilket gör att 2025 års rekord inte är helt renodlat jämförbart med de föregående 17 åren i serien [1][3]. Kronofogden motiverar bytet med att statistiken ska följa samma logik som socialtjänstens redovisning [3].
Femårsuppgång, obetalda hyror driver på
Även de totala vräkningarna följer kurvan uppåt. Kronofogden verkställde 3 510 vräkningar under 2025 - flest sedan 2005 och 59 procent fler än pandemibotten 2020 [2]. Antalet ansökningar om vräkning landade på 8 384, den högsta nivån sedan 2013 [2]. Kronofogden pekar ut obetalda hyror som den vanligaste orsaken och beskriver ökade levnadskostnader och små marginaler som drivande faktorer bakom uppgången [3]. Sett i ett längre perspektiv är dagens nivå ändå långt under 1990-talstopparna: 1994 verkställdes 7 615 vräkningar, mer än dubbelt så många som 2025 [2]. Räknat per invånare var vräkningsfrekvensen då cirka 0,87 per 1 000, mot 0,33 per 1 000 i dag - ungefär 2,6 gånger så hög som nu [2][4].
Laddar diagram...