63 procent av väljarna gjorde partitest 2022 - unga oftast, äldre sällan

Sedan valkompasserna slog igenom kring valet 2006 har användningen bara ökat ^[1]. I den så kallade Valundersökningen - som Valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet gör efter varje riksdagsval - svarade 22 procent av dem som röstade att de gjort ett partitest 2006 ^[1]. Fyra år senare var det 28 procent, 2014 hade siffran nästan fördubblats till 47 procent, och i valen 2018 och 2022 landade den på 60 respektive 65 procent (bland röstande) ^[1]. Räknat på alla svarande i undersökningen 2022 - inte bara röstande - landar totalsiffran på 63 procent ^[1].

Hoppet mellan 2010 och 2014 är det största i serien: från runt en av fyra till nästan varannan väljare ^[1]. Det är samma period då smarta telefoner blev var mans egendom och nyhetsmedierna började publicera egna kompasser i stor skala. I valet 2022 erbjöd i princip alla större nyhetsredaktioner - SVT, TV4, Aftonbladet, Expressen, DN, SvD, Dagens Industri med flera - en egen valkompass, och SVT:s kompass ensam användes 5,1 miljoner gånger ^[1]. Ett tekniskt förbehåll: siffrorna kommer från olika års urval med varierande storlek, framför allt 2014 vilade på ett litet urval om 674 svarande ^[1]. De efterföljande valen 2018 och 2022 har större material (drygt 1 600 respektive 2 000 röstande) ^[1].

SOM-institutet - som ofta sammanblandas med Valforskningsprogrammet eftersom båda drivs vid samma institution i Göteborg - har ingen egen tidsserie. Först i 2018 års nationella SOM-undersökning ställdes en fråga om partitest, då 52 procent uppgav att de använt en valkompass eller gjort ett partitest någon gång under det senaste året ^[3]. I den senaste SOM-undersökningen (Ovisshetens tid, 2022) ingick ingen sådan fråga alls ^[5]. SOM:s och Valundersökningens frågor är inte heller direkt jämförbara: SOM frågar efter användning "senaste året" medan Valundersökningen frågar efter användning "inför årets val".

Ålder är den variabel som slår igenom starkast. I gruppen 18-22 år uppgav 93 procent att de gjort minst ett partitest inför valet 2022 ^[1]. I gruppen 22-34 var det 86 procent och bland 35-49-åringar 82 procent ^[1]. Sedan faller kurvan brant: 70 procent av 50-64-åringarna, 52 procent bland 65-74-åringarna och bara 32 procent i gruppen 75 år och äldre ^[1].

Ungefär tre av tio äldre gör ett test, mot nio av tio bland de yngsta väljarna. Valforskarna själva sammanfattar det så: ålder har ett mycket starkt samband med partitestanvändning, och det håller även efter att man kontrollerar för utbildning, politiskt intresse och en rad andra faktorer ^[1]. Skillnaden mellan kvinnor (65 procent) och män (60 procent) är alltså mycket mindre än skillnaden mellan åldersgrupperna ^[1]. Storstadsbor gör också fler test än landsbygdsbor - 69 procent i Stockholm, Göteborg och Malmö mot 60 procent på ren landsbygd ^[1].

Utbildning drar användningen åt samma håll som ålder. I valet 2022 hade 30 procent av dem med enbart grundskola gjort ett partitest, jämfört med 63 procent bland gymnasium- och eftergymnasialt utbildade och 76 procent bland dem med högskole- eller universitetsutbildning ^[1]. Skillnaden mellan lägsta och högsta nivån är 46 procentenheter ^[1].

Samma mönster syns för politiskt intresse, politisk kunskap och medieexponering: ju mer man redan följer med i politiken, desto oftare gör man ett partitest. Även arbetare (54 procent) och personer med utländsk bakgrund (49 procent) använder valkompasser mindre än tjänstemän (70 procent) och personer med svensk bakgrund (64 procent) ^[1]. Forskarnas slutsats är rätt kärv: det är väljare som redan är intresserade, ideologiskt engagerade, högutbildade och kunniga som ägnar sig åt flitigt partitestande ^[1]. Valkompassen är alltså snarare en markör för högengagerade väljare än ett folkbildningsverktyg för dem som annars saknar politisk information.

En sak är hur många som gör testet - en annan är om det spelar roll. I Valundersökningen får de som gjort ett test en följdfråga: spelade resultatet av testet någon roll för hur du röstade? Den totala andelen som svarar ja (viss eller stor roll) bland alla röstande har stigit från 7 procent 2006 till 8 procent 2010, 15 procent 2014, 26 procent 2018 och 29 procent 2022 ^[1]. Andelen som säger att testet spelade en STOR roll är fortsatt liten: 1 procent 2006 och 2010, 2 procent 2014 och 4 procent i både 2018 och 2022 ^[1]. Så när man säger att "kompassen påverkat" väljarna handlar det i praktiken mest om att den spelat viss roll - starkare besked är sällsynta.

Brytningen mellan åldersgrupper är tydligast bland dem som själva gjort ett test. Bland dem svarade 72 procent av 18-22-åringarna 2022 att testet spelade viss eller stor roll för partivalet - motsvarande andel bland 75-plussarna var 26 procent ^[2]. Att just gruppen 22-34-åringar sticker ut med 14 procent som säger att testet spelade en STOR roll - mot 3-7 procent i övriga grupper - är den enskilt största "påverkans-effekt" som fångats upp i det senaste valet ^[2].

Utbildningsskillnaden i påverkan är mindre dramatisk än i användning: bland dem som gjort ett test svarar 31 procent av grundskoleutbildade, 43 procent av gymnasieutbildade och 48 procent av högskoleutbildade att testet spelade viss eller stor roll ^[2]. Skillnaden är alltså snarast att grundskoleutbildade sällan gör test över huvud taget - inte att de som gör det säger att det påverkat dem mindre. Bland dem som gjorde test skiljde sig också storstad från landsbygd: 10 procent av storstadsbor som testat säger att det spelade stor roll, mot 3 procent på ren landsbygd ^[2].

Här behöver man skilja på två saker. Att var tredje väljare säger att kompassen påverkat är en självrapport. När Valforskningsprogrammet gör en riktig statistisk analys - där man kontrollerar för kön, ålder, utbildning, ideologi, partiidentifikation, politiskt intresse, medieexponering och politisk kunskap - hittas inga statistiskt signifikanta effekter av partitestande på vilket parti man faktiskt röstade på i valet 2022 ^[2]. Slutsatsen i den senaste väljarboken är att partitesternas potentiella påverkan på väljarna i samband med 2022 års riksdagsval var mycket liten ^[2].

En liten avvikelse finns: bland dem som både gjort test OCH säger att det spelade roll fick Miljöpartiet ett något högre röststöd än förväntat, men forskarna understryker att man inte kan bevisa något orsakssamband ^[2]. I tidigare val har mönstren varit något olika: analyser av valen 2006-2014 pekade på att Centerpartiet kan ha gynnats i premiärvalet 2006 och att Socialdemokraterna systematiskt fick lägre stöd bland dem som gjort och tagit intryck av partitest - men inte alltid statistiskt signifikant ^[2]. En bredare tolkning är att valkompasserna för de flesta fungerar som bekräftelse av det man redan trodde snarare än som en väljarförflyttare.

Tre saker är värda att vara ärlig med. För det första: SOM-institutet har som sagt inte publicerat en sammanhängande tidsserie sedan 2010, så den utveckling som beskrivs här kommer från Valforskningsprogrammet, som sitter på samma statsvetenskapliga institution i Göteborg men publicerar egna valundersökningar ^[1][3][5]. För det andra: brytningen på utbildning ovan gäller från valet 2022 ^[1]. Valforskningsprogrammet publicerar inte samma utbildningsnedbrytning för alla år sedan 2010, därför visas här utvecklingen över tid på totalen och nedbrytningen per ålder och utbildning för det senaste valet ^[1]. För det tredje: motsvarande data för EU-valet 2024 finns inte i den här serien - Valforskningsprogrammets bok Väljarna och valet 2022 är specifikt kopplad till riksdagsvalet ^[1].