Danderyds niondeklassare toppar med 278,9 poäng – Flen lyfte 35, Hallsberg föll 33 på tio år

Varje år sätter Skolverket samman slutbetygen för landets niondeklassare. Av de kommuner med tillräckligt stort elevunderlag för tillförlitliga jämförelser toppar Danderyd listan med ett genomsnittligt meritvärde på 278,9 poäng av maximala 340 ^[1]. Tätt bakom ligger Lidingö (269,8), Lomma (269,7), Nacka (264,1) och Vaxholm (263,1) ^[1].

De åtta högst rankade kommunerna är, utan undantag, höginkomstorter med ett välutbildat föräldrakollektiv. Danderyd, Lidingö, Nacka, Vaxholm, Täby och Sollentuna är alla Stockholmsförorter; Lomma och Vellinge tillhör Skånes mer välmående kommuner kring Malmö och Vellinge. Rikssnittet hamnar på 228,5 poäng ^[1].

I den andra änden av skalan återfinns kommuner med genomgående lägre socioekonomiska förutsättningar. Sjöbo i Skåne rankas lägst bland tillförlitliga kommuner med 183,3 poäng, följt av Lindesberg i Örebro län (188,0), Svalöv (189,6) och Bjuv (190,0) i Skåne ^[1]. Gapet på 95,6 poäng mellan topp och botten är ungefär detsamma som att tio ämnen i snitt skiljer sig med ett helt betygssteg ^[1].

Rikssnittet har förändrats marginellt under ett decennium – från 224,7 poäng år 2015 till 228,5 år 2025, en uppgång på knappt fyra poäng ^[1]. Under ytan är rörel­serna desto kraftigare.

Flen i Södermanland är kommunen med det starkaste lyftet bland medelstora kommuner: från 184,3 poäng år 2015 till 219,3 år 2025 – en förbättring på 35,0 poäng ^[1]. Flen har länge haft låga resultat och en hög andel elever med utländsk bakgrund. Kommunen tilldelades 2024 kvalitetsutmärkelsen Guldtrappan för sitt upplevelsebaserade lärande med EdTech och XR-teknik – inklusive VR, 3D-skrivare och 360°-kameror ^[3]. Upplands Väsby i Stockholms län förbättrades med nästan 25 poäng under samma period – från 218,7 till 243,6 ^[1] – och rankas nu bland landets 20 bästa kommuner.

Hallsberg i Örebro län har haft den rakt motsatta utvecklingen: meritvärdet sjönk från 227,0 år 2015 till 193,8 år 2025, en nedgång på 33,2 poäng ^[1]. Kommunen identifierar i sina egna kvalitetsplaner utmaningar med undervisning i svenska som andraspråk, varierande lärarkontinuitet och tillfälliga klasssammanslagningar ^[4] som bidragande faktorer. Sjöbo i Skåne redovisar en liknande försämring: från 205,8 till 183,3 poäng (-22,5) ^[1].

Ojämlikheten är inte bara ett fenomen mellan kommuner – den gäller i ännu högre grad mellan enskilda skolor. I sin rapport från 2025 visar Skolverket att skillnaden i meritvärde mellan de 25 procent skolor med högst och de 25 procent med lägst resultat har ökat från 38 poäng år 1998 till 65 poäng år 2024 ^[2]. Det är en nära fördubbling på ett kvartssekel.

En kraftig uppgång i skolklyftorna inträffade i samband med flyktingmottagandet 2015–2016, då nyanlända elever inte fördelades jämnt mellan skolor ^[2]. Sedan dess har klyftorna minskat något men stabiliserats på en klart högre nivå än före 2015 ^[2].

Könsgapet är också påtagligt: flickor når i snitt 237,2 meritpoäng nationellt mot pojkars 220,2 – en skillnad på 17 poäng ^[1]. I enskilda kommuner kan skillnaden vara ännu större. Mönstret är stabilt över tid och speglar en bredare trend där flickor konsekvent presterar bättre i grundskolans slutbetyg i Sverige.